Syftet med undersökningen Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till elevers olika lÀrandestilar. Det har ocksÄ studerats vilka metoder som ges av pedagogen för att tillgodose olika lÀrandestilar. I litteraturgenomgÄngen beskrivs olika lÀrandestilar samt Gardners olika intelligenser. Metoden som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit kvalitativ dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer och observationer. Vi har kommit fram till att pedagoger vet att elever har olika lÀrandestilar men vÄra resultat visar inte att pedagoger medvetet lÀgger upp sin undervisning utifrÄn dessa olika lÀrandestilar.

This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action). Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption. Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.

Vad hÀnder vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingÄr i medlingsprocessen? Denna frÄga Àr utgÄngspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gÀrningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förÀndrade syn pÄ sig sjÀlva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebÀr att gÀrningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgÄngspunkterna för uppsatsen Àr George Herbert Meads ?Den Generaliserade andre?, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ?Det intersubjektiva tredje? vilket beskrivs av Samuel Gerson.

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Det finns inte nÄgra utryckliga bestÀmmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmÄnlig skatterÀttslig behandling kan verka hÀmmande pÄ viljan att utföra grÀnsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens mÄlsÀttning att upprÀtta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvÀrja begrÀnsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrÀttsliga utvecklingen pÄ omrÄdet framÄt genom en pragmatisk tillÀmpning av de grundlÀggande friheterna. Medlemsstaterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen Àr ett omrÄde dÀr medlemmarna mer Àn annars vill vÀrna om sin rÀtt till sjÀlvbestÀmmande. FrÄgan Àr dock mer kontroversiell för medlemsstaterna nÀr det gÀller tillÀmpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken Àr den enda fördragsfrihet som Àr tillÀmplig Àven i förhÄllande till tredje land.

PÄ IDG:s hemsida (2007) kan man lÀsa om att anvÀndargurun Jakob Nielsen genomfört en omfattande undersökning med fokusgrupper som visar pÄ att B2B-sajter Àr mycket svÄrare att anvÀnda Àn konsumentsajter. Detta ledde oss till vÄrt forskningsomrÄde dÀr vi har valt att studera en e-handelssajt för ett B2B-företag utifrÄn begreppen handlingsbarhet, anvÀndbarhet samt upplevelser. Detta dÄ vi tror att det Àr viktigt att ta hÀnsyn till vissa faktorer för att uppnÄ en bra e-handelssajt. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka faktorer som Àr viktiga för att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta och ge stöd för de företag som vill skapa en bra e-handelssajt. Genom att vi gjort en litteraturstudie och en empirisk undersökning har vi strÀvat efter att undersöka vilka faktorer som bör beaktas för att uppnÄ en bra e-handelssajt för B2B-företag. Den empiriska undersökningen har utförts med hjÀlp av intervjuer och observationer. Vi utförde först en telefonintervju med 30 respondenter för att se ifall de ansÄg att fallstudieföretagets e-handelssajt var handlingsbar. DÀrefter valde vi ut tvÄ av de 30 respondenterna till en mer ingÄende intervju dÀr vi Àven stÀllde frÄgor kring e-handelssajtens anvÀndbarhet och om den gav nÄgon positiv upplevelse.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förÀndrats sedan införandet av lÀroplanen Lpo-94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar i Ätta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen pÄverkats av införandet av lÀroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken Àr en avgörande del i barnens utveckling.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka samtalet mellan pedagoger och barn samt barnen sinsemellan under lĂ€sstunder i förskolan. Även barnens deltagande och agerande har varit fokus i studien. Metoden som anvĂ€ndes var observationer dĂ€r vi observerade lĂ€saktiviteter i förskolans verksamhet. Vi observerade aktiviteterna pĂ„ avstĂ„nd vilket innebar att vi sjĂ€lva inte deltog aktivt i lĂ€sstunderna. Observationerna gjordes pĂ„ tvĂ„ olika förskolor, materialet analyserades och dĂ€refter jĂ€mfördes vĂ„ra respektive analyser.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frÄgestÀllningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan pÄverka viljan att gÄ till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frÄgestÀllning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan anvÀndas för att öka medarbetarnas motivation.Den tidigare forskningen utgÄr frÄn Maslows och Herzbergs teorier om motivation.

VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förstÄelse för begreppet tid. Vi ville Àven undersöka lÀrarnas förestÀllningar om vad eleverna har för kunskaper och förstÄelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tÀnkande, kan bero pÄ utebliven förstÄelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att utgÄ ifrÄn elevernas förstÄelse. Vi ville testa en sorts analys för att fÄ ett hjÀlpmedel för vÄr kommande matematikundervisning.

I lÀroplanen för förskolan stÄr vÀldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lÀrorik. En av tolkningarna av lÀrmiljöerna Àr att anvÀnda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lÀrmiljöerna Àr att dessa skall utgÄ frÄn barnen, frÄn individen och att alla hundra sprÄken skall anvÀndas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fÄngade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen.

Denna studie bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger frĂ„n tvĂ„ kommuner i Östergötlands lĂ€n. En totalundersökning har gjorts vilket innebĂ€r att samtliga pedagoger i kommunerna ingĂ„r. Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar grundskolepedagogers benĂ€genhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmĂ€lningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjĂ€nstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet dĂ€rtro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns nĂ„gra skillnader i pedagogernas instĂ€llning till socialtjĂ€nsten samt benĂ€genhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjĂ€nst eller inte.

Uppsatsens syfte Àr att klargöra vad principen novus actus interveniens innebÀr. Principen kan möjliggöra att det skadestÄndsrÀttsliga ansvaret begrÀnsas och upphÀvs för den initiala skadevÄllaren, om en utomstÄende tredje man medverkar eller orsakar en skadas intrÀffande. Med hjÀlp av principen novus actus interveniens bryts orsakssambandet och den tredje mannen övertar ansvaret för skadan som intrÀffat. En skada som orsakas av extraordinÀra naturhÀndelser eller av den skadelidande sjÀlv kan ocksÄ medföra att principen novus actus interveniens kan appliceras. Det rÄder oklarheter om principen utgör gÀllande rÀtt i Sverige och dÀrmed jÀmförs rÀttslÀget avseende principen novus actus interveniens med den engelska skadestÄndsrÀtten.

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn i förskolan. Studien bygger pÄ sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet frÄn förskoleverksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka vad ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn innebÀr för en förskol-lÀrare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhÄllningssÀtt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jÀmfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhÄllningsÀtt har sett ut förr och hur den har förÀndrats.