This bachelor?s thesis describes a qualitative case study of a public library as ?third place?, a place besides from home and workplace visited frequently for conversation. The subject is chosen because of the many roles of public libraries. The main query of the study is ?What view does the public library have of its role as third space and how does that relate to the way utilization of the public library as third place is seen??.

Bakgrund: Redan pÄ Platons tid ansÄgs det att utbildning bidrog till att mÀnniskan utvecklade sina talanger och begÄvningar för att mÄ bra. Idag har man funnit att sprÄk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan anvÀndas som redskap för vÄr mÀnskliga interaktion. Barns lÀrande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns mÄnga möjligheter och mÄnga olika sÀtt för barn att lÀra sig att göra saker pÄ. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrÄn vissa ramar, som styrdokument och lÀroplaner.

Detta Àr en studie av sex lÀroböcker i matematik för gymnasiet ur ett jÀmnstÀllhetsperspektiv. LÀroböckerna Àr utgivna av olika förlag och vÀnder sig till olika elevgrupper. Studien tar sin utgÄngspunkt i lÀroplanens mÄl om jÀmstÀlldhet. Böckerna Àr studerade i tre olika nivÄer. Första nivÄn Àr en mer ytlig betraktelse av sjÀlva layouten och bilder, i andra nivÄn har kringtexter studerats och den tredje nivÄn sjÀlva problemuppgifterna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger verksamma inom sÀrskolan arbetar sprÄkutvecklande i undervisningen. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom sÀrskolan. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag Àr mer intresserad av djupet Àn av bredden. Resultatet visar att i arbetet med sÀrskoleelever Àr det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus pÄ det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig pÄ olika nivÄer och har olika behov..

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgÄtt ifrÄn lÀrare, rektorer och lednings syn pÄ integrering. Jag valde dÀrför att göra min undersökning utifrÄn elevernas sÀtt att se pÄ integrering. Det övergripande syftet med min studie var att fÄ kunskap om grundsÀrskoleelevernas syn pÄ integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser pÄ högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer dÀr jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej Àr av varierande grad.

VÄrt övergripande syfte har varit att studera om pedagogerna lever upp till att arbeta jÀmstÀllt. För att kunna undersöka detta har vi att stÀllt oss följande frÄgor: ? Finns det skillnader i hur mycket tidsmÀssigt utrymme pedagogen ger tjejer respektive killar? ? Kan de pedagoger vi studerat sÀgas bidra till att upprÀtthÄlla den genuskontrakten som finns mellan könen? ? Vilka skillnader och likheter finns mellan de tvÄ Àmnena historia och religion, baserat pÄ ovanstÄende frÄgestÀllningar? VÄr metod har baserat sig pÄ primÀrt en kvantitativ undersökning dÀr vi undersökt hur mycket tidsutrymme eleverna fÄr i klassrummet men Àven en kvalitativ del dÀr vi analyserat detta utifrÄn ett könsperspektiv. Vi har studerat tvÄ Àmnen, historia och religion, pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, med sammanlagt 4 olika pedagoger. Urvalet gÀllande undersökningsklasser har varit slumpmÀssiga.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever samt en pedagog upplever arbetet i könssegregerade grupper. Undersökningen genomfördes pÄ en F-6 skola i Är 3 i LuleÄ kommun under vÄren 2006. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr delvis strukturerade intervjuer genomfördes med fem pojkar, fem flickor samt en pedagog. Klassen arbetade könssegregerat under gymnastiken. Resultatet visade att eleverna och pedagogen hade positiva upplevelser av den könssegregerade undervisningen.

Genom att skriva den hÀr uppsatsen vill jag uppmÀrksamma behovet av planering i stÀder i tredje vÀrlden, dÄ urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket pÄ dessa platser varje dag. Genom att beskriva tvÄ genomförda projekt ? dÀr planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa pÄ hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invÄnare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som anvÀnts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrÄn, vilka ÄtgÀrder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det Àr viktigt att förstÄ att man ofta inte kan vÀlja att anvÀnda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstÄr beroende pÄ vilket fall det handlar om.

Föreliggande studies syfte Àr att undersöka nÄgra elevers epistemologiska förestÀllningar om kunskap och lÀrande. Syftet innehÄller ocksÄ ansatsen att Ästadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebÀr anvÀndandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri bestÄr av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgrÀnsades till elever i Ärskurs 6-9 och gymnasieskolan. SÄledes bestÄr en fokusgrupp av elever frÄn Ärskurs sex och resterande tvÄ fokusgrupper bestod av elever frÄn gymnasieskolans andra och tredje Ärskurs.

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

FörtĂ€tning innebĂ€r att nya byggnader placeras i anslutning till redan bebyggda omrĂ„den sĂ„ att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan utnyttjas och förstĂ€rkas. VĂ„rt examensarbete handlar om bostadsförtĂ€tning i Göteborgsregionen. Vi diskuterar begreppet förtĂ€tning och har genomfört fallstudier pĂ„ tvĂ„ platser i orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg. Arbetet inleds med en genomgĂ„ng av olika förtĂ€tningstyper och dess positiva och negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostĂ€der i attraktiva omrĂ„den, men innebĂ€r ocksĂ„ ökad trafik och andra pĂ„frestningar för dem som bor i nĂ€rheten. Ibland planeras förtĂ€tning i grönomrĂ„den, pĂ„ parkeringsplatser och fotbollsplaner som mĂ€nniskor gĂ€rna vill behĂ„lla. BĂ„de Mölndal och Mölnlycke prĂ€glas av nĂ€rheten till Göteborg, mĂ„nga pendlar till arbeten i storstan. Men bĂ„da dessa samhĂ€llen har vuxit upp runt industrier och nĂ€ringslivet blomstrar Ă€ven i dag.

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Föreliggande studies syfte Àr att undersöka nÄgra elevers epistemologiska förestÀllningar om kunskap och lÀrande. Syftet innehÄller ocksÄ ansatsen att Ästadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebÀr anvÀndandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri bestÄr av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgrÀnsades till elever i Ärskurs 6-9 och gymnasieskolan. SÄledes bestÄr en fokusgrupp av elever frÄn Ärskurs sex och resterande tvÄ fokusgrupper bestod av elever frÄn gymnasieskolans andra och tredje Ärskurs.