Den hÀr undersökningen handlar om i vilken mÄn dagstidningarna kan fortsÀtta att göra ansprÄk pÄ att utgöra tredje statsmakten. Den tredje statsmakten utgörs av journalistiken i medierna som ska bevaka den första statsmakten regeringen och den andra, riksdagen. Jag har valt att undersöka hur kommun- och landstingsjournalistiken samt den undersökande journalistiken, prioriteras pÄ tidningarna. AlltsÄ motsvarigheten till regering och riksdag pÄ lokal nivÄ. 21 ansvariga utgivare vid den största tidningen i respektive lÀn/region har fÄtt möjlighet att svara pÄ en enkÀt, svarsfrekvensen blev 66,6 procent.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta Àmne Àr att vi under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser pÄ att pedagogerna gör skillnad pÄ pojkar och flickor vad det gÀller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vÄr litteraturbakgrund kunde vi utlÀsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vÄrt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes nÄgon skillnad i bemötande genom kroppssprÄk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön.

Genom att skriva den hÀr uppsatsen vill jag uppmÀrksamma behovet av planering i stÀder i tredje vÀrlden, dÄ urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket pÄ dessa platser varje dag. Genom att beskriva tvÄ genomförda projekt ? dÀr planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa pÄ hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invÄnare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som anvÀnts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrÄn, vilka ÄtgÀrder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det Àr viktigt att förstÄ att man ofta inte kan vÀlja att anvÀnda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstÄr beroende pÄ vilket fall det handlar om.

Generalklausulen ska vara tillÀmplig inom hela förmögenhetsrÀtten, vilket talar för att det sÄledes inte bör vara ett bekymmer att tillÀmpa den vid ett befogenhetsöverskridande i en- lighet med aktiebolagsrÀtten. Detta Àr dock inte solklart med tanke pÄ att aktiebolagslagen föreskriver annat. Ett bolag kan t.ex. bli bundet av en rÀttshandling som företagits av bo- lagsföretrÀdare eller sÀrskild firmatecknare dÀr denne genom rÀttshandlingen överskrider sin befogenhet. Bolaget blir hÀrvid bunden av rÀttshandlingen sÄvida bolaget sjÀlvt inte kan pÄvisa att tredje man varit i ond tro.

Denna uppsats handlar om ledarskap och hur ledarskap bedrivs pÄ distans.Studien fokuserar pÄ det ledarskap som sker i bemanningsbranschen dÀr konsultchefen leder bemanningskonsulter pÄ distans. I det ledarskap som utövas finns Àven en pÄverkan utav en tredje part som gÄr att finna i det kundföretag som hyr in konsulterna. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för det ledarskap som uppkommer och utövas i bemanningsbranschen och att identifiera de problem som kan uppstÄ nÀr ledarskapet sker pÄ distans. Vi jÀmför ocksÄ distansledarskapet med ett traditionellt ledarskap för att förstÄ pÄ vilket sÀtt de skiljer sig i ledarskapets utövande. Slutligen Àr vÄrt syfte att fÄ en inblick i hur ett distansledarskap i bemanningsbranschen pÄverkas nÀr det Àven Àr en tredje part involverad..

Syftet med studien var att undersöka hur lÀsvila sker i förskolan. Vidare ville vi genom observationer ta reda pÄ hur pedagogen agerar vid lÀsvilan samt hur miljön dÀr lÀsningen sker ser ut. Observationer har gjorts vid nio tillfÀllen med videokamera som hjÀlpmedel. Resultatet av studien visar att pedagogens interaktion med barnen pÄverkar hur lÀsvilan ter sig. Pedagogens agerande vid höglÀsandet pÄverkar barnens intresse och koncentration och en engagerad pedagog som lÀser med inlevelse fÄngar barnen pÄ ett djupare plan Àn den pedagog som helt eller delvis saknar inlevelse.

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att försöka reda ut huruvida de tre lÀromedlen jag valt att analysera lever upp till vad Lpo-94 har som mÄl. Jag har fÄtt fram resultaten genom att göra en analys av tre lÀromedel i Àmnet religion för Är 4-6. TvÄ av lÀromedlen, Religion och liv (1986) samt Religion (1993) Àr bÄda böcker skrivna innan Lpo-94 började gÀlla, den tredje boken Religion (2005) Den tredje boken Àr en referens till de bÄda andra böckerna. Detta dÄ den Àr skriven efter Lpo-94 och borde dÄ sÄlunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrÄgas i Lpo-94 samt att den kommer att analyseras med samma verktyg och pÄ samma sÀtt som de andra böckerna. I resultatdelen kommer jag pÄvisa hur lÀromedlen inte helt lever upp till vad Lpo-94 vill att lÀromedlen ska göra. Nyckelord; lÀromedelsanalys, religion.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att genom barnsamtal samt observationer, studera vilka rÀknestrategier barn i Är ett anvÀnder sig av i mötet med fenomenet addition. Det Àr dock inte endast fenomenet addition som Àr det intressanta, utan Àven vÀgen fram till en bÀttre förstÄelse för barnens tankar, detta för att vi ska vara bÀttre rustade i vÄr framtida undervisning. DÄ alla ser vÀrlden pÄ skilda sÀtt, kommer barnen till skolan med olika förförstÄelse. Av den anledningen Àr det viktigt att pedagogen besitter verktyg, vilka kan hjÀlpa det enskilda barnet att utveckla sina kunskaper pÄ bÀsta sÀtt. FrÄgestÀllningen vi avsett att undersöka Àr: vilka rÀknestrategier anvÀnder sig elever i Är ett av i mötet med additionsuppgifter inom talomrÄdet 1- 10? En viktig slutsats vi kom fram till under vÄrt arbete Àr att eleverna anvÀnder sig av olika rÀknestrategier samt att de har olika förkunskaper.

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

LÀroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter Àr att erbjuda överblick och sammanhang sÄ att eleverna ska fÄ möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. UtifrÄn elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssÀtet till varje elevs förutsÀttningar och behov samt frÀmja varje elevs lÀrande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlÀrningsmodeller, olika arbetssÀtt, som hjÀlper pedagogen att uppnÄ detta mÄl men hur förhÄller sig eleverna till allt detta? Jag har valt att undersöka vilka arbetssÀtt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har Àven valt att beskriva och pÄ detta sÀtt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning? UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssÀtt i relation till olika lÀrarroller, men ocksÄ frÄn egna frÄgestÀllningar sÄ som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning? Resultatet kom att behandla bÄde elevernas attityder till arbetssÀtt men Àven deras syn pÄ lÀraren som ledare i klassrummet.

Uppsatsen handlar om hur det konstpedagogiska dilemmat har Àndrats frÄn att förr ha handlat om svÄrigheten att fÄ den inom konst outbildade ?folkmassan? att besöka konstmuseerna till att idag hitta en fungerande hÄllning till besökare som kommer till museerna med nyfikenhet, men inte alltid med konstkunskap. Dagens teoretiker inom konstpedagogik menar att förhÄllningssÀttet bör vara att besökare ska fÄ sina behov tillgodosedda genom att pedagogen för samtal som utgÄr ifrÄn besökarens egna erfarenheter och kunskaper. Detta skapar en situation, menar författaren, dÀr konstverken stÀlls i bakgrunden. SvÄrigheter ligger ocksÄ i att utstÀllare inte alltid ser den ?vanliga? besökaren nÀr utstÀllningar planeras och utformas vilket i sin tur gör att konstpedagogens rollblir att fylla den klyfta som kan skapas mellan konstverk och besökare.

 Syftet med studien var att undersöka förhÄllningssÀtt till högre studier, hos tredje Ärets gymnasieelever vid studieförberedande program. UtifrÄn tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning och utbildningstradition anvÀnds för att analysera resultatet i studien. Intervju anvÀndes som metod, dÀr fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat pÄ elevernas förhÄllningssÀtt till högre studier..

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att ur ett kundperspektiv utveckla förstÄelse för lojalitetsprogram som ett relationsmarknads- föringsinstrument. Vi undersöker om gap, d v s skillnader, existerar mellan företags och kunders förvÀntningar pÄ lojalitetsprogram. Slutsats: Genom att explorativt undersöka kunders och företags förvÀntningar pÄ lojalitetsprogram, och mer specifikt Sydkraft och deras kundklubb Collect, vilken utförs och sköts av ett oberoende företag (tredje part) har vi kommit fram till slutsatsen att det mellan de inblandade parterna förekommer tre huvudsakliga gap mellan de olika parternas förvÀntningar Gap 1 visar att uppdragsgivande företagets och tredje partners uppfattning om kundernas förvÀntningar inte matchas gÀllande hur ett lojalitetsprogram bör utformas, vilka förmÄner kundklubben bör innehÄlla och hur det utökade lojalitetsprogrammet (direktreklam, etc) bör vara. Gap 2 visar skillnader mellan kunders förvÀntningar och företags uppfattning om kundernas förvÀntningar pÄ informationsutbyte mellan parterna. Gap 3 visar likadana skillnader som gap 1 mellan tredje partnern och kunderna med i detta fall nÀr det gÀller icke-pÄtagliga aspekter (grupptillhörighet, etc).

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.