Syftet med denna uppsats Àr att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda pÄ hur pedagogerna i tvÄ olika verksamheter skapar och upprÀtthÄller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrÀttavisningar och positiv feedback frÄn pedagogen riktat till barnet/barnen, dÄ detta vÀckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprÀtthÄlla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som Àr underlaget för att besvara frÄgestÀllningarna. UtifrÄn vÄra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i bÄda verksamheterna anvÀnder samma typ av metoder men ibland pÄ olika sÀtt. Pedagogerna pÄ LÀrkan varierar metoder, innehÄll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen pÄ Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förÀndra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes pÄ en skola i Ärskurs 1. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ kunskap om hur en elev med koncentrationssvÄrigheter agerar i skolan och varför..

Byggavtalet AB 04 Äterfinns inom entreprenadrÀttens omrÄde, ett omrÄde vars sÀrdrag bland annat utgörs av bristen pÄ lagregleringar. IstÀllet bildar avtalen i den sÄ kallade AB-familjen en systematik som fungerar sÄsom reglering som anvÀnds och accepteras av de flesta parter pÄ omrÄdet. Ryggraden, och stommen, i denna systematik utgörs av avtalet AB 04 för generalentreprenader och delade entreprenader, och ABT 06 för totalentreprenader. De övriga avtalen (bland andra AB-U 07, ABT-U 07, ABM 07 och ABK 09) innehÄller liknande typer av regler och Àr utformade för att fungera tillsammans i en kontraktskedja. Under entreprenadarbeten anvÀnds som regel byggavtalet AB 04 mellan sÄvÀl byggherre och entreprenör, som entreprenör och dennes underentreprenörer.Ansvarsfördelningen för en skada pÄ tredje man regleras genom 5:13 i AB 04, och skada pÄ sÄdana som inte Àr tredje man i 5:11.

ProblemomrÄde: I dag utvecklas nÀstan alla webbsidor pÄ Internet med mÀrksprÄket HTML. XML Àr ett nytt mÀrksprÄk och anvÀnds bland annat för att utveckla webbsidor. Uppsatsen undersöker skillnader mellan de bÄda mÀrksprÄkens grundlÀggande dokumentstruktur. Den grundlÀggande dokumentstrukturen för HTML Àr HTML, HEAD och BODY samt för XML Àr den Prolog, Rot and Epilog. Hypotes: Uppsatsen baseras pÄ hypotesen -?Vid anvÀndning av XML blir det en förbÀttrad struktur pÄ informationen i dokumenten?.

Sammanfattning Vilken inblick har pedagogen i elevens perspektiv pÄ sin skriftsprÄksutveckling? I denna kvalitativa studie strÀvar vi efter att fÄ svar pÄ denna frÄga genom intervjuer med tvÄ pedagoger och nÄgra av deras elever. Studiens huvudsakliga syfte Àr att tillÀgna oss kunskap om vilken inblick pedagogen har i elevernas perspektiv i samband med skriftsprÄksutvecklingen. Genom studien vill vi ocksÄ inhÀmta kunskap om elevernas medvetenhet om sitt lÀrande i lÀs- och skrivsituationer. Ytterligare ett syfte med studien Àr hur pedagogernas inblick i elevens perspektiv pÄverkar deras undervisning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger vid tvÄ skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att fÄ alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gÀller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrÄn dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först fÄ en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att fÄ en insyn i hur pedagogen ser pÄ inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av sÀrskilt stöd och övriga elever.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur man arbetar med skönlitteratur i en skolklass i grundskolans tidigare Är och den syn pÄ litteraturÀmnet som impliceras i undervisningen. Jag anser att detta Àr ett viktigt omrÄde att undersöka dÄ skönlitteratur i stor utstrÀckning anvÀnds i grundskolans tidigare Är och fyller en viktig funktion dÄ det gÀller barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag anvÀnt mig av metoderna intervju och observation. Undersökningen genomförde jag i en klass i Är tvÄ pÄ en skola pÄ en liten ort i södra Sverige. Jag har intervjuat pedagogen samt nÄgra elever frÄn klassen. Vidare har jag observerat arbetet med skönlitteratur i klassrummet, en diskussion kring skönlitteratur i undervisningen samt tre olika höglÀsningstillfÀllen.

Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

BAKGRUND:Problemlösningen ska ha en central roll i skolan enligt vÄra styrdokument. Trots detta har viupplevt att det sÀllan Àr sÄ dÄ lÀroboken oftast styr matematikundervisningen. Barn lÀr sigtidigt i livet att lösa problem och deras diskussioner kring problemet Àr oerhört fascinerandeatt fÄ lyssna till. Vi blev nyfikna pÄ vad vi som pedagoger kunde fÄ ut kunskap om vÄra elevergenom att sitta med under en problemlösningsprocess och observera dem.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att studera problemlösningsprocessen i situationer dÀr elever igrupper om tvÄ stÀlls inför ett matematiskt problem. Vi vill utifrÄn dennaproblemlösningssituation diskutera om den enskilde elevens kunskap synliggörs förpedagogen.METOD:Vi har i undersökningen anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat och observeratelever i par dÄ de arbetat med tvÄ matematiska problemlösningsuppgifter.

Mariannes entusiastiska person som jag fick glÀdjen att möta och ta del av, löper som en gyllene trÄd genom det hÀr arbetet som jag vill delge er. Att Mariannes speciella och unika personlighet kommer fram pÄ det sÀtt som det gör, beror mycket pÄ valet av metod. Metoden bygger pÄ att man fÄr ta del av en person pÄ ett djupare plan- en livsberÀttelse. Syftet att skriva om detta Àmne Àr för det Àr viktigt hur jag som pedagog kan upptÀcka de barn som far illa, eftersom barnen tillbringar den största delen av sin vakna tid i skolan. Arbetet handlar om hur jag som pedagog kan se/upptÀcka barn som inte mÄr bra.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

ProblemomrÄde: I dag utvecklas nÀstan alla webbsidor pÄ Internet med mÀrksprÄket HTML. XML Àr ett nytt mÀrksprÄk och anvÀnds bland annat för att utveckla webbsidor. Uppsatsen undersöker skillnader mellan de bÄda mÀrksprÄkens grundlÀggande dokumentstruktur. Den grundlÀggande dokumentstrukturen för HTML Àr HTML, HEAD och BODY samt för XML Àr den Prolog, Rot and Epilog. Hypotes: Uppsatsen baseras pÄ hypotesen -?Vid anvÀndning av XML blir det en förbÀttrad struktur pÄ informationen i dokumenten?. Genomförandet: För att undersöka hypotesen har tvÄ kriterier definierats och testats; MÀrksprÄkens struktur och Sökbarheten i mÀrksprÄkens struktur.