Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång beteendemässiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör användas som första alternativ. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur personer med demenssjukdom påverkas av musik under omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta studier av vetenskaplig karaktär. Resultat: Musik under omvårdnadsarbetet påverkade de demenssjuka genom att deras förmåga till förståelse ökade, vilket förbättrade kommunikationen mellan vårdare och demenssjuka. Deras uppmärksamhet och fysiska kapacitet förbättrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter själva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

Bakgrund: För att kunna bemöta och förstå den demenssjuke behöver vårdaren ha kännedom om personens bakgrund. Vårdaren behöver även vara hänsynsfull och omtänksam för att ge en god omvårdnad. Även om personer med demenssjukdom har kommunikationsproblem betyder inte detta att personen inte har känsloupplevelser. Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdarens bemötande av personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie som innefattar åtta artiklar som har kvalitetssäkrats.

Bakgrund: Antalet personer som får någon form av demenssjukdom ökar som en följd av att människor lever längre och att sjukdomen ökar med stigande ålder. Den vanligaste formen är Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fått sjukdomen fokuseras det sällan på. Det är en kronisk sjukdom och tillhör en av våra folksjukdomar med dödlig utgång. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att få och leva med Alzheimers sjukdom.

Bakgrund: Människan har omgivit sig med husdjur sedan lång tid tillbaka, och är än idag en del av många människors vardag. Tidigare forskning har antytt att husdjur i vårdsammanhang har genererat positiva effekter. Syfte: Syftet med denna studie var att, ur vårdarens synpunkt, undersöka hur husdjur påverkar äldre demenssjuka människor, på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie baserad på sex vetenskapliga artiklar, som bearbetades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultat som framkommit var bland annat att problembeteenden och otrygghetsyttringar minskade, puls - och blodtrycksvärden sjönk, samt sömn och sociala funktioner förbättrades.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Alzheimers sjukdom (AS) är den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 års ålder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lång tid och leder till bl.a. nedsatt episodiskt minne, vilket är det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde användas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgått en minnesutredning.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Denna studie belyser vårdares bemötande av personer med demenssjukdom. Studiens metod är en allmänlitteraturstudie där 10 artiklar valts ut som grund för analys. I resultatet framkom tre grundläggande faktorer för ett gott bemötande inom demensomsorgen. Dessa faktorer är; en god människosyn, en etablerad kommunikation mellan vårdare och patient samt att respektera patientens integritet och lyfta dennes autonomi. Studien visar att det råder en allmän konsensus om att ett individbaserat bemötande bör ges till patienter med demenssjukdom men att den inte alltid kommer naturligt i den kliniska omvårdnadssituationen.

Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sänkt kognitiv förmåga och den sjukes personlighet förändras. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på deras åsikter skapar goda chanser för att båda parterska bli nöjda med omvårdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvägagångssätt. Resultat: Studiens resultat visade att närstående hade egna behov som behövde tillgodoses, att få möjlighet att skapa en relation till vårdpersonal, att få tid att prata, att få delta i omvårdnaden samt att få information.

Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.