Sökresultat:
690 Uppsatser om Militär rekrytering - Sida 4 av 46
Rekrytering av kundorienterad personal
SammanfattningSyfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur företag arbetar med rekrytering av kundorienterad personal med avseende pÄ individens sociala förmÄga, kompetens och drivkrafter för ett kundorienterat beteende. Metod: Studien utgÄr frÄn att uppnÄ en förstÄelse och tillÀmpar dÀrför en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anstÀllda frÄn olika fastighetsföretag i Sverige. Materialet analyserades sedan utifrÄn analysmetoden well-grounded theory. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att sociala förmÄgor, kompetens och drivkrafter Àr viktiga faktorer vid bedömning av kundorienterade egenskaper vid rekrytering, men att företagen lÀgger olika tyngdpunkt vid dessa faktorer. Resultatet visar att drivkrafter som motivation, engagemang, vÀrderingar och attityder Àr av stor betydelse för företagen vid rekryteringstillfÀllet. Ytterligare slutsats i studien Àr att individens sociala förmÄga Àr av betydelse för företagen vid rekrytering, men att synen pÄ vad som kÀnnetecknar social förmÄga skiljer sig mellan respondenterna.
Vad tycker studenter och lÀrare om Blackboard? : En undersökning över anvÀndandet av lÀrplattformen Blackboard vid Centrum för Informationslogistik
E-rekrytering Àr idag ett framgÄngsrikt verktyg för att rekrytera dem bÀst lÀmpade för organisationen. Dessa verktyg vÀxte fram under senare delen av 90-talet och anvÀnds idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svÄrt att kunna etableras bland SME. Detta beror pÄ att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet vÀxte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullstÀndigt.
Rektorers didaktiska tankar vid rekrytering
Det övergripande syftet med studien Àr att fÄ kunskap om rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lÀrare för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. För att följa upp syftet och för att fÄ kunskap om hur rektorers didaktiska medvetenhet pÄverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lÀrare som Àr anstÀllda för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra rektorer och fyra lÀrare som arbetar med att ge stöd inom omrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Alla rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrÄgar vid rekrytering av en lÀrare för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Samtliga rektor efterfrÄgar en formellt utbildad lÀrare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsomrÄdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallÀrare inom sprÄk, skriv och lÀs men det Àr bara en rektor som efterfrÄgar en utbildad speciallÀrare inom kunskapsomrÄdet.
Rekryteringsstrategi Àr A och O : En kvalitativ studie om rekryteringsstrategi och chefsstödet i rekryteringsprocesser
Rekrytering Àr en viktig del för organisationers kompetensförsörjning. För att rekrytera medarbetare med den specifika kompetens som en organisation Àr i behov av bör en kompetensbaserad personalstrategi utformas. Den kompetensbaserade personalstrategin verkar för att underlÀtta rekryteringsprocessen och fungera som ett stöttande underlag. Syftet med denna rapport har varit att undersöka och kritiskt granska den befintliga rekryteringsstrategin och chefsstödet pÄ en organisation i Stockholm. Samtliga chefer som har deltagit i undersökningen har personalansvar och rekrytering ingÄr i deras arbetsuppgifter.
Rekrytering Àr svÄrt!
Begreppet rekrytering Àr komplext, stort och svÄrt för sÄvÀl rekryteringsansvariga som för de som undersöker omrÄdet. Hotellbranschen har Àven ett rykte om sig att ha frekventa personalomsÀttningar och mer eller mindre allvarliga rekryteringsproblem. Faktorer som kan ligga bakom ageranden och olika handlingsalternativ i rekryteringsprocessen Àr dels hur den ansvarige Àr som ledare, vilken ledarstil och roll den har, samtidigt som vilken rolltyp som eftersöks hos medarbetaren. Det har Àven betydelse hur den rekryteringsansvarige tÀnker kring genus, personalhantering och anstÀllningsformer.VÄrt syfte Àr att belysa hur rekryteringsprocessen ser ut bland hotell med restaurangverksamhet i Göteborgs kommun. De centrala frÄgorna som vi kommer att behandla Àr; hur rekryteringsprocessen gÄr till och vilka faktorer som ligger bakom val av personal.Undersökningen Àr genomförd med bÄde semistrukturerade kvalitativa intervjuer och kvantitativa frÄgor.
Rekrytering och utredning av familjehem ? SocialtjÀnstens arbete med att hitta lÀmpliga familjehem
SAMMANFATTNING: VÄr uppsats Rekrytering och utredning av familjehem ? SocialtjÀnstens arbete med att hitta lÀmpliga familjehem behandlar Àmnet familjehemsvÄrd, med fokus pÄ socialtjÀnstens arbete med utredning och rekrytering av familjehem. Förutom att ge en överblick över detta arbete ville vi ocksÄ undersöka vad socialsekretare anser vara ett bra familjehem, samt vilka faktorer som kan leda till en framgÄngsrik placering. För att uppnÄ syftet genomförde vi kvalitativa intervjuer med tre familjehems- och socialsekreterare i tvÄ kommuner och tog del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Det framkom att de undersökta kommunerna anvÀnder omarbetade versioner av KÀlvestenmetoden vid utredning av familjehem, som tillsammans med PRIDE-programmet utgör de vanligaste metoderna i Sverige.
Bedömning av uppskattningsmetoder och underlagsframtagande inför investering i automatiserad rekrytering
Syfte Syftet med arbetet Àr, att genom studier av applicerande företags tillvÀgagÄngssÀtt vid framtagande av investeringsbeslutsunderlag och genom jÀmförelse av dessa med de utvÀrderingar företagen senare gjort, bedöma tillvÀgagÄngssÀttens tillförlitlighet och samtidigt visa i vilken utstrÀckning konventionella investeringskalkyler kan tillÀmpas vid bedömning av systemens vÀrde. Metod Jag har valt ut tre intervjuobjekt utifrÄn utbudet av applicerande företag. Vidare har jag intervjuat tvÄ företag som utvecklar automatiserade system för rekrytering för att fördjupa kunskaperna om systemen bakom lösningarna och för att ta del av dessa företags erfarenhet av omrÄdet. Slutsats TillvÀgagÄngssÀtten för framtagande av beslutsunderlag Àr olika frÄn fall till fall. Det gÄr inte att peka pÄ nÄgon eller nÄgra regelmÀssigheter i dessa.
Vilka krav stÀller revisionsbyrÄerna pÄ nyutexaminerade studenter vid rekrytering? Vilka krav vÀger tyngst?
Slutet av vÄra högskolestudier nÀrmar sig. MÄnga studenter kommer att söka arbete pÄ nÄgon av de revisionsbyrÄerna inom Sverige. Med tanke pÄ att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populÀr kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hÄrdare. Syftet med denna uppsats Àr att de nyexaminerade studenter ska fÄ en inblick i samt lÀttare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna stÀller. DÀrmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft.
Betygens betydelse efter examen frÄn sjöbefÀlsskolan : - En kvalitativ undersökning av betygens roll vid rekrytering och anstÀllning av juniorstyrmÀn
Syftet med detta examensarbete var att undersöka betygens betydelse som merit nÀr man somsjökaptensstudent ska söka jobb som juniorstyrman efter examen frÄn sjöbefÀlsskolan. Dettaundersöktes genom att intervjua de personalansvariga pÄ fyra svenska rederier för att höra derasÄsikter om skolbetyg som merit dÄ de rekryterar juniorbefÀl till sina fartyg. För att skaffa oss endjupare bakgrundsförstÄelse i Àmnet sÄ sökte vi efter tidigare liknande studier. Vi fann tvÄ tidigareexamensarbeten som behandlar Àmnet rekrytering av sjöbefÀl men inget av dem berör skolbetygen.Skolbetyg Àr nÄgot som berör alla sjöbefÀlsstudenter mer eller mindre och det var dÀrför relevant ochaktuellt att genomföra en studie pÄ detta. Resultatet av denna studie kan inte generaliseras ochappliceras pÄ alla svenska rederier dÄ vi endast hörde fyra rederiers Äsikter.
Rekrytering av nyexaminerade studenter : En kvalitativ studie om arbetsgivares rekryteringsbeteende
AbstractKurs: Ămnesfördjupande arbete, Management 2FE01EFörfattare: Simon LundmarkHandledare: Lektor Hans LundbergExaminator: Lektor Anders HytterTitel: Rekrytering av nyexaminerade studenter ? En studie om arbetsgivarens rekryteringsbeteendeNyckelord:?Employer Branding?, Nyexaminerade studenter, Rekrytering, Studentrelevant arbete Bakgrund: NĂ€r företag skall rekrytera ny personal vĂ€ljer de mellan flera olika ansökande personer. Denna studie fokuserar pĂ„ att öka akademiskstuderandes förstĂ„else för arbetsgivares rekryteringsbeteende, detta för att underlĂ€tta dessa studerandes övergĂ„ng mellan den akademiska vĂ€rlden till nĂ€ringslivet.    Problemformuleringar: Vilka faktorer Ă€r prioriterade för att bli kallad till intervju i en rekryteringsprocess av nyexaminerade studenter?Hur vĂ€rderar företag erfarenheten av ett studentrelevant arbete under studietiden vid en potentiell rekrytering? Hur stor pĂ„verkan har arbetsgivarens ?Employer Brand? vid en rekryteringsprocess?Syfte: Syftet Ă€r att öka förstĂ„elsen för hur företag vĂ€rderar att studenter haft ett studie-relaterat arbete under universitetsstudietiden vid rekrytering av ny-examinering. Detta för att studerande ska öka sin kunskap och förmĂ„ga att pĂ„verka sin kommande situation som arbetssökande och förbĂ€ttra sina möjligheter för en lyckad rekrytering.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign som har inkluderat semistrukturerade intervjuer för materialinsamling.
Bedömning av uppskattningsmetoder och underlagsframtagande inför investering i automatiserad rekrytering
Syfte Syftet med arbetet Àr, att genom studier av applicerande företags
tillvÀgagÄngssÀtt vid framtagande av investeringsbeslutsunderlag och genom
jÀmförelse av dessa med de utvÀrderingar företagen senare gjort, bedöma
tillvÀgagÄngssÀttens tillförlitlighet och samtidigt visa i vilken utstrÀckning
konventionella investeringskalkyler kan tillÀmpas vid bedömning av systemens
vÀrde.
Metod Jag har valt ut tre intervjuobjekt utifrÄn utbudet av applicerande
företag. Vidare har jag intervjuat tvÄ företag som utvecklar automatiserade
system för rekrytering för att fördjupa kunskaperna om systemen bakom
lösningarna och för att ta del av dessa företags erfarenhet av omrÄdet.
Slutsats TillvÀgagÄngssÀtten för framtagande av beslutsunderlag Àr olika frÄn
fall till fall. Det gÄr inte att peka pÄ nÄgon eller nÄgra regelmÀssigheter i
dessa. FörvÄnansvÀrt mÄnga av de intervjuade företagen har förbisett
lönsamhetsbedömning vid beslutstillfÀllet och grundat beslutet pÄ lösa
förhoppningar om odefinierade kostnadsbesparingar som systemet kan komma att
generera. Dock Àr de underlag och uppgifter som framtagits av diverse bolag
riktiga med reservation för referensfakta, det vill sÀga vilket utgÄngslÀge
systemet vÀrderas mot.
MÄngfald genom kompetensbaserad rekrytering : En kvalitativ studie om huruvida rekryterare uppfattar sig kunna bidra till mÄngfald hos företag
Syftet med denna studie Àr att undersöka och kritiskt granska huruvida kompetensbaserad rekrytering som metod kan influera rekryterares arbete samt huruvida rekryterare uppfattar att tillÀmpning av metoden bidrar till en ökad mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. VÄr ambition med denna studie Àr att bidra med en beskrivning av hur rekrytering kan berika en organisation ur ett mÄngfaldsperspektiv. FrÄn en sociologisk synvinkel Àr vi intresserade av att studera hur och pÄ vilket sÀtt interaktioner mellan mÀnniskor i rekryteringsprocesser kan bidra till mÄngfald pÄ arbetsmarknaden pÄ samhÀllsnivÄ. Studien har en kvalitativ ansats med ett empiriskt underlag frÄn semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med rekryterare i StockholmsomrÄdet.
Bedömning av personlig kompetens vid rekrytering
Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förstÄelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tÀnkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgÄngspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmÀnhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus lÀggs pÄ utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom fÀrgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrÄn teori och forskning.Resultat Studien visar att sÄvÀl personlig som formell kompetens vÀrdesÀtts i rekryteringsprocessen. NÀr de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen anvÀnds i huvudsak traditionella urvalsinstrument sÄsom granskning av CV och betyg, anstÀllningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.
Folder om rekrytering och platsannonsering
?Mitt examensarbete har gÄtt ut pÄ att producera en informationsfolder om chefsrekrytering i offentlig sektor för tidningen Dagens SamhÀlles rÀkning. I min rapport redogör jag för hur jag har gÄtt till vÀga och varför jag har gjort som jag har gjort med hÀnvisning till kurslitteraturen. Under arbetets gÄng har jag fÄtt bra möjlighet att tillÀmpa de kunskaper jag fÄtt under mina studier i informationsdesign.Jag har ocksÄ jÀmfört mitt fÀrdiga material med en liknande folder som gjordes av samma tidning, pÄ i stort sett samma tema, för cirka 20 Är sedan. Jag ville pÄ detta sÀtt se om mitt informationsmaterial Àr bÀttre ur ett informationsdesignperspektiv Àn ett material som producerades för 20 Är sedan Àr.
Personlighetstestning som metod vid rekrytering
Detta Àr en kvalitativ studie som  kartlÀgger synen pÄ personlighet inom sex olika företag inom rekryteringsbranschen. Studien beskriver hur och i vilket syfte personlighetstester anvÀnds samt vilken betydelse de har i rekryteringsprocessen för chefsrekryteringar.UtifrÄn denns studie kan vi kunde vi att personlighetstester anvÀnds för att kartlÀgga personligheten i syfte att göra en matchning med kravprofilen för att se om personen har de kvaliteter som önskas i ett rekryteringssammanhang. Vi fann dock en tveksamhet inför att vilja uttrycka personlighetstesters tyngd i urvalet. Vi kom ocksÄ fram till att informanterna hade delade meningar om huruvida det Àr den objektiva eller den subjektiva bilden av personen som Àr av vÀrde för att prognostisera framtida beteenden. UtifrÄn denna diskurs stÀller vi oss undrande till om det Àr kandidatens sjÀlvuppskattade bild eller omgivningens uppfattning som borde vara mest relevant för en lyckad rekrytering.