Sökresultat:
690 Uppsatser om Militär rekrytering - Sida 5 av 46
Grundutbildning för rekrytering till marina insatsstyrkan
Denna uppsats undersöker om det kan finnas behov att Àndra nÄgot i grundutbildningen för att de vÀrnpliktiga i svenska flottan skall vara bÀttre förberedda för att rekryteras till de marina insatsstyrkorna. Det undersöks ocksÄ huruvida det finns behov att förÀndra sÀttet att rekrytera personal till de marina insatsstyrkorna. För att belysa hur vÀl systemet fungerar som det ser ut idag har en fallstudie pÄ den svenska marina missionen ML i Libanon Är 2006-2007 gjorts. DÀr presenteras erfarenheter frÄn missionen som sedan analyseras med hjÀlp av delar av det undervisningsmaterial som anvÀnds under grundutbildningen, GU.Av undersökningen har det framkommit att förÀndringar kan göras i grundutbildningen för att förbereda de vÀrnpliktiga bÀttre. Ett exempel pÄ förslag som kommit fram Àr att i större utstrÀckning implementera internationella reglementen och tillvÀgagÄngssÀtt under grundutbildningen.
Grupprekryteringens tillÀmplighet i rekryteringsprocessen av traineer pÄ ICA
Avsikten med arbetet Àr att undersöka om Junibackens sÀtt att rekrytera i grupp (det vill sÀga flera kandidater och flera representanter frÄn företaget vid samma tillfÀlle) Àr tillÀmpningsbart i rekryteringsprocessen av traineer pÄ ICA och dÄ i vilken utstrÀckning. Att rekrytera i grupp har fÄtt allt större utrymme och metoden har gett positiva effekter. PÄ Junibacken har man lyckats sÀnka personalomsÀttningen och samtidigt fÄ medarbetarna mer delaktiga och engagerade. ICA anvÀnder det vanliga förfarandet vid rekrytering av traineer. (det vill sÀga en kandidat och en rekryterare alternativt en kandidat och flera representanter frÄn företaget).
En studie om intern rekrytering : Hur arbeter banker med intern rekrytering?
Den ökade konkurrensen mellan bankerna krÀver att de har rÀtt person pÄ rÀtt plats. För att möta kundernas behov mÄste de ha rÀtt koncept som stÄr upp mot konkurrenternas koncept. De anstÀllda inom banken blir ?Bankernas öga ut mot kunderna? och Àr en av de viktigaste delarna i det rÀtta konceptet. För att ha rÀtt person pÄ rÀtt plats Àr det dÀrför viktigt att bankerna har en effektiv rekryteringsprocess.
Faktorer som pÄverkar rekryteringsprocessers utformande
Rekrytering innebÀr att hitta rÀtt person till rÀtt plats nÀr ny arbetskraft ska tillsÀttas. SvÄrigheten Àr att det inte existerar ett bÀsta sÀtt att utforma en rekryteringsprocess pÄ. Rekryteringsprocesser ser dÀrför olika ut i olika organisationer. Syftet med undersökningen var att pÄ ett kvalitativt sÀtt nÄ en djupare förstÄelse om vilka faktorer som pÄverkar rekryteringsprocessers utformande. Resultatet baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem rekryteringsansvariga.
Rekrytering och kompetensutveckling pÄ revisionsbyrÄer
Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag rĂ„der en helt annansituation idag Ă€n för bara nĂ„gra Ă„r sedan. Ăkad internationalisering och en deluppmĂ€rksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har sĂ„vĂ€l nyaredovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror pĂ„ var deĂ€r noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men Ă€ven derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyrĂ„erna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapĂ„verkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att med hjĂ€lp av en kvalitativ undersökningkartlĂ€gga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyrĂ„erna ser ut samtanalysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft pĂ„ dessa.
JÀmlikhet i skuggan av jÀmstÀlldhet - En kvalitativ studie om rekrytering ur ett jÀmlikhetsperspektiv
SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strÀvar idag efter att skapa jÀmlika arbetsplatser dÀr grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, bÄde pÄ nationell nivÄ och inom BorÄs Stad för att nÄ en större jÀmlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förÀndra sin struktur, och Àven om det Àr en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, Àr det hÀr man mÄste pÄbörja arbetet mot jÀmlikhet.Syftet med denna uppsats Àr att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus pÄ upplevda förutsÀttningar och hinder för jÀmlikhetsarbetet i denna process utifrÄn ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att fÄ ett kvalitativt djup men ÀndÄ ha kvar viss struktur pÄ intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vÄr uppsats Àr flera men bl.a. att den existerande normen i samhÀllet inom offentlig sektor dÀr yrken pÄ lÀgre positioner Àr kvinnodominerade och harlÄg status. Detta utgör ett grundlÀggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jÀmlikhetsperspektiv.
Mödrars sociala status pÄ den svenska arbetsmarknaden : Rekryterares syn pÄ och attityder till moderskapetinom den privata sektorn
Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser pÄ moderskapet inför en rekrytering. FrÄgestÀllningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet nÀr de skall anstÀlla, vilken pÄverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fem rekryterare som Àr yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primÀra vÄrdtagaren av barn. DÀr de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor dÀr mÀn anses tjÀna bÀttre Àn kvinnor, men dÀr Àven de traditionella könsrollerna ansÄgs som en bidragande faktor..
Kan rekrytering skapa jÀmstÀlldhet? - en fallstudie
Idag domineras den svenska skogsbranschen av manlig arbetskraft. Det uttrycker sig extra tydligt i ledningsgrupperna dÀr andelen kvinnor Àr Ànnu lÀgre. DÀremot ser man en uppÄtgÄende trend gÀllande kvinnor som anstÀlls till personalledande positioner.
Syftet med studien Àr att undersöka tankar och Äsikter hos chefer med personalansvar angÄende en jÀmnare könsfördelning, med hÀnsyn till olika mÄl och andra pÄverkande faktorer vid rekrytering pÄ Norra SkogsÀgarna.
Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer genom fysiskt möte med sju respondenter frÄn Norra SkogsÀgarnas alla fyra industrier samt huvudkontor. Alla personer som intervjuades har personalansvar.
De intervjuade har en positiv syn pÄ mÄl kopplade till jÀmstÀlldhet vid rekrytering. Den positiva synen gÀller bÄde det egna företagets och branschorganisationen Skogsindustriernas uppsatta mÄl inom detta omrÄde.
Civilingenjörers sociala förmÄgor : En studie i rekrytering av civilingenjörer
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur rekryterarna vÀrderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfÀllet för att pÄ bÀsta sÀtt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet Àr ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lÀra kÀnna kandidatens sociala förmÄgor men intervjukonsten Àr inte bara vÀldigt viktig den Àr ocksÄ svÄr att bemÀstra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det stÀlls alltsÄ idag högre grad pÄ kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan Àven senare mot arbetsgivare och kunder. För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det hÀr fenomenet.
Rekryteringsprocessen i teori och praktik - en jÀmförande kvalitativ studie
I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ămnet Ă€r aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förĂ€ndras i takt med samhĂ€llsutvecklingen. Vidare Ă€r Ă€mnet relevant dĂ„ arbetsmarknaden stĂ€ndigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mĂ„ngfald och jĂ€mstĂ€lldhet. Detta stĂ€ller nya krav pĂ„ rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhĂ„lla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte Ă€r att studera hur rekryteringsprocessen tillĂ€mpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utstrĂ€ckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna.
?KÀnner man nÄn som kÀnner nÄn sÄ?? - en kvalitativ studie om rekrytering till kriminella gÀng.
Kvalitativ studieDenna C-uppsats Àr en kvalitativ studie med syfte att undersöka rekrytering till kriminella gÀng. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med fyra personer som sjÀlva har kunskap om och erfarenhet av kriminella gÀng.Begreppsdefinition?Ett kriminellt gÀng Àr en grupp, bestÄende av tvÄ eller flera individer som Àr kriminella. De bryter mot de lagar, regler och normer, som upprÀttats för anstÀndigt uppförande och agerande, i vÄrt samhÀlle. Det Àr personer som Àr ömsesidigt beroende av varandra och som interagerar med varandra för att uppnÄ ett mÄl, som av dem upplevs som gemensamt.
Hur pÄverkas kravprofilen av revisionsbyrÄernas storlek?
Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara hur revisionsbyrÄers storlek pÄverkar kravprofiler vid rekrytering.Metod: För att fÄ fram resultat för den empiriska analysen har ett positivistiskt synsÀtt, en deduktiv ansats och en kvantitativ metod anvÀnts.Teoretiskt perspektiv: Studien har anvÀnt sig utav tidigare teori som rör Àmnet. Teorikapitlet innehÄller information om kravprofil och byrÄstorlek.Empiri: Studiens empiriska material Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes pÄ byrÄernas personal- och rekryteringsansvariga. Svaren av enkÀten sammanstÀlldes med hjÀlp av det statistiska programmet SPSS.Resultat: Analysen visade att det inte finns nÄgra skillnader mellan större och mindre byrÄers kravprofiler..
Sökes: kvalificerade sÀsongsanstÀllda : betydelsen av rekrytering och motivation av sÀsongsanstÀllda i turismföretag
I alla turismföretag har de anstÀllda en av de viktigaste rollerna i verksamheten. Den produkt som turismföretag sÀljer skapas i möten mellan gÀster och en eller flera anstÀllda. I de mötena skapas inte bara produkten utan det Àr ocksÄ dÄ som gÀsterna vÀrderar produkten och företaget. Betalande gÀster Àr de enda som skapar intÀkter för ett turismföretag, vilket gör att det Àr ytterst viktigt att de hÀr mötena blir positivt vÀrderade av dem. Det Àr upp till företagen att se till att deras anstÀllda presterar pÄ toppen av sin förmÄga i varje möte med gÀsterna.
Bedömning i anstÀllningsintervjun : En fallstudie om hur rekryterare pÄ en statlig myndighet bedömer kompetens vid anstÀllningsintervjuer
Den forskning som finns om rekrytering idag har fÄtt kritik för att vara onyanserad och inte ge en tydlig förstÄelse av processen. Forskning behöver fokusera pÄ den komplexitet som rekryteringsprocessen innebÀr. Det finns Àven en brist pÄ akademisk pedagogisk forskning inom rekrytering. Vi har dÀrför valt att göra en studie inom detta omrÄde. AnstÀllningsintervjun Àr ett av de vanligaste tillvÀgagÄngssÀtten för att bedöma i en rekrytering.
Ett litet företag i stor kostym : En studie om rekrytering, ledarskap och organisationskultur pÄ GekÄs Ullared AB
Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att frÀmja de fyra ledstjÀrnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen Àr genomförd pÄ GekÄs Ullared AB och inriktar sig pÄ rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkÀter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkÀtundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta omrÄdena, till exempel framtagning av en för GekÄs gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsÀtta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..