Sökresultat:
690 Uppsatser om Militär rekrytering - Sida 25 av 46
Arbetsgivares möjlighet att vid rekrytering lÀgga vikt vidarbetssökandes personliga lÀmplighet ? diskriminerande?
Att göra en meritvĂ€rdering Ă€r svĂ„rt, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller faktorn personlig lĂ€mplighet ? en bedömningsgrund som Ă€r relativt svĂ„rmĂ€tt och som bĂ„de Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Ă€r att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hĂ€nsyn till arbetssökandes personliga lĂ€mplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Ăven frĂ„gan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lĂ€gga vikt vid personlig lĂ€mplighet i större utstrĂ€ckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt Ă€n mĂ€n i arbetsledande befattningar Ă€mnas analyseras. Uppsatsen anlĂ€gger ett analytiskt perspektiv, med grund i rĂ€ttsdogmatisk metod men med anvĂ€ndning av teori om ledarskap och kön.
En studie om attityder till arbetet och generationsvÀxlingen utifrÄn ett HR-perspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka attityder till arbetet och om dessa kan kopplas till generationstillhörighet. Vi utgÄr ifrÄn de personalansvarigas perspektiv dÀr vi ser till om de upplever nÄgra skillnader i attityder. Dessutom undersöker vi pensionsavgÄngarna, hur dessa hanteras och om de upplevs som ett problem. Upplever HR personalen att det finns skillnader i attityder till arbetet och Àr dessa i sÄ fall bundna till generationstillhörigheten?Upplevs pensionsavgÄngarna som ett problem, och hur hanteras de i sÄ fall?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn olika branscher, som arbetar med rekrytering pÄ respektive arbetsplats. Vi har anvÀnt oss av ett strategiskt urval.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av sociologiska och socialpsykologiska teorier.Vi har kommit fram till att kopplingen mellan generationstillhörighet och olika attityder kÀnns igen av samtliga respondenter men att det dock Àr fÄ som upplever sig se nÄgon större skillnad pÄ sin arbetsplats.
Har sociala medier förÀndrat förutsÀttningarna för ungdomars partipolitiska deltagande?: En kvantitativ undersökning om anvÀndningen av sociala medier bland de politiska ungdomsförbundens partidistrikt.
Syfte:Att undersöka ungdomsförbundens attityd till- och anvĂ€ndning av sociala medier. Samt avgöra huruvida sociala medier som ett nytt kommunikationsmedel underlĂ€ttat deltagandet i de politiska ungdomsförbunden och dĂ€rmed pĂ„verkat antalet nya medlemmar.Metod:Kvantitativ webbenkĂ€tsundersökningMaterial:Respons frĂ„n 65 (av 170) partidistriktHuvudresultat:De distrikt som deltog hade överlag en mycket positiv instĂ€llning till sociala medier; de ansĂ„g att sociala medier var viktiga för deras verksamhet och anvĂ€ndes i stor utstrĂ€ckning. De flesta instĂ€mde ocksĂ„ med pĂ„stĂ„endet att sociala medier kommer att fĂ„ större betydelse för den politiska diskursen och distrikten var benĂ€gna att satsa mer pĂ„ sociala medier.Jag kunde konstatera att det fanns en korrelation mellan sociala medier och andelen nya medlemmar; de distrikt som i hög grad anvĂ€nde sig utav sociala medier hade ocksĂ„ fĂ„tt en markant större andel nya medlemmar. Ăven om man tog hĂ€nsyn till partitillhörighet, distriktens storlek och hur viktigt distrikten tyckte rekrytering var. Vidare forskning inom omrĂ„det anser jag vara angelĂ€get..
Kunskapsföretags presentation av humankapital i
Ärsredovisningen
IndustrisamhÀllets ekonomi har under de senaste Ären blandats upp i en kunskaps- och kompetensekonomi, dÀr humankapitalet fÄtt allt större betydelse för företagens vÀrdeskapande. Trots att kunskapsföretag i allt större utstrÀckning blivit medvetna om detta, finns ett problem med att presentera humankapitalet dÄ det inte finns nÄgra lagar och rekommendationer inom omrÄdet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva för vem och hur kunskapsföretag presenterar och informerar om sitt humankapital i sin Ärsredovisning samt att förklara varför de gÄr till vÀga pÄ detta sÀtt. Vi vill lyfta fram tvÄ grundlÀggande teoretiska perspektiv dÀr det ena föresprÄkar en restriktiv informationsgivning medan det andra föresprÄkar en öppen informationsgivning. Vi genomförde en fallstudie i fyra kunskapsföretag inom revisionsbranschen, som presenterar sitt humankapital i sin Ärsredovisning.
Faktorer som pÄverkar skapandet av virtuella lag inom en viruell organisation
En virtuell organisation (VO) Àr resultatet av den snabba och mÄlmedvetna utvecklingen, dÀr exempelvis tvÄ företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och pÄ sÄ sÀtt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet bestÄr av en grupp mÀnniskor med spetskompetens. Detta arbetssÀtt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgÄng till samma information, oavsett var arbetsplatsen Àr geografiskt lokaliserad.Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansÄg vara viktiga, dÄ virtuella lag skapas inom en VO.
Mot kvÀllstidningen : En uppsats om Aftonbladets och Expressens rekryteringsmetoder av journalister
Denna uppsats strĂ€var efter att undersöka kvĂ€llstidningarna Aftonbladet och Expressens rekryteringsmetoder och pĂ„ detta sĂ€tt göra lĂ€saren uppmĂ€rksam pĂ„ vilka vĂ€gar som finns in pĂ„ dessa tidningsredaktioner.Vi anser att det rĂ„der en osĂ€kerhet hos personer som vill arbeta som journalister kring vad som egentligen krĂ€vs av dem och vad som vĂ€rdesĂ€tts av en rekryterare. Vad ska en ny journalist ha packat sin ?journalistiska ryggsĂ€ck? med under utbildningens gĂ„ng och vilka kvaliteter mĂ„ste han eller hon ha för att sticka ut i konkurrensen om platserna pĂ„ en tidningsredaktion? Spelar journalistutbildning nĂ„gon roll? Ăr en person med journalistisk utbildning mer intressant Ă€n en person utan?Vi kan efter vĂ„r undersökning konstatera att vĂ€gen in pĂ„ kvĂ€llstidningarna Aftonbladet och Expressen inte alltid har samma form och utseende. Det finns inte en vĂ€g, det handlar inte om tvĂ„ vĂ€gar. VĂ€garna in pĂ„ tidningsredaktionerna Ă€r betydligt fler och ser olika ut.
FrÄn den stora vÀrlden till den lilla familjen : En kvalitativ studie om rekrytering, utredning och utbildning av familjehem för ensamkommande barn
This study aims to examine how professionals in the field of foster care works with recruitments, assessment and education of family homes for unaccompanied children. The intention is to find out in case there are specific needs that justify specific approach to ensure that the child's best interests are indicative and satisfied. The survey was conducted based on a qualitative method and empirical data gathered through semi-structured interviews with employees in the social services. The result shows that there is a need for more and specific education for families receiving unaccompanied children. It is motivated by the needs and conditions that are often common for this group.
Coworking : En explorativ fallstudie om hur fenomenet manifesterats pÄ fyra platser i Stockholm
Musikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men fördelningen sysselsatta inom musikbranschen Àr en tredjedel kvinnor mot resterande mÀn. I ledningsgrupper finns kvinnor representerade med 20 procent och samma fördelning Äterfinns ocksÄ i antalet A&R:s (dem som upptÀcker nya artister) pÄ musik- och artistbolag.Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper Àr eftertraktade? Hur ser dem i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.
En analys av hur subjektspositioneringar kan pÄverka rekryteringsprocessen via internet
The purpose of this thesis was to study descriptions of companies on their webpages on the Internet. This was performed from a socialconstructionist point of view with focus being on subject positionings and gender. A critical discourse analysis was carried out on two texts from the webpages of two organizations on the Internet. Using the three dimensional model for critical discourse analysis by Fairclough, the discourses and subject positionings that the texts included could be revealed. The purpose of this thesis was also to point out the importance of the use of language in recruiting personnel and to hopefully encourage organizations to put effort into text production to avoid discrimination.
MĂ NGFALD I ORGANISATIONEN OCH (O)MEDVETNA FĂRDOMAR
I ett alltmer varierat samhÀlle ökar behovet hos individer av att identifiera sig inom alla samhÀllsnivÄer. Arbetsgivarens ansvar, som regleras via lagstiftningen med diskriminerings- och jÀmstÀlldhetslagen, saknar tydliga ramar och verktyg för att integrera mÄngfald i det vardagliga arbetet. Solna stad ingick i ett EU-projekt för att medvetandegöra fördomar inför processer som rekrytering, rehabilitering och lönesÀttning. Studien tar del av chefernas upplevelse av satsningen samt vilka möjligheter och svÄrigheter de upplevde med mÄngfald i organisationen. Detta har undersökts kvalitativt och explorativt i form av Ätta intervjuer med chefer som har personalansvar och som sedan analyserats tematiskt.
HÄllbarhetsarbetets inverkan vid val av arbetsgivare
I och med övergÄngen frÄn industrisamhÀlle till kunskapssamhÀlle har de anstÀlldas kompetens blivit allt viktigare. Konkurrensfördelen har gÄtt frÄn att ligga i företagetskapital och fysiska tillgÄngar till att finnas hos de anstÀllda och i deras prestationer. DÀrför har ett starkt arbetsgivarvarumÀrke blivit allt viktigare för att företagen ska lyckas attrahera den personal de behöver. Denna studie undersöker hur CSR- och hÄllbarhetsarbete inverkar pÄ arbetsgivarvarumÀrket. Uppsatsen kommer att undersöka hur stor inverkan hÄllbarhetsarbete har haft vid rekrytering till livsmedelskoncernen LantmÀnnen, som har en tydlig hÄllbarhetsprofil.
Rekryteringsprocessen : synliggörandet av potentiella medarbetares kapaciteter
Studien handlar om rekryteringsprocessens förfarande, dÀr den huvudsakliga frÄgestÀllningen Àr "Hur synliggörs potentiella medarbetares kapaciteter i rekryteringsprocessen?". Studien syftar till att lyfta fram hur rekryterare bÀr sig Ät för att synliggöra de potentiella medarbetarnas förmÄgor och personliga egenskaper, och hur de vet vad som Àr vÀsentligt att lyfta fram för en viss tjÀnst. Ytterligare fÄgestÀllningar jag har Àr: "Hur kan rekryteraren veta vilka egenskaper som ska belysas?", "Hur gÄr rekryteraren till vÀga för att synliggöra specifika kapaciteter?" och "Kan rekryterarens personliga vÀrderingar pÄverka rekryteringsförfarandet?".
"RÀtt man pÄ rÀtt plats" - men hur vÀljer man rÀtt?
The aim of this thesis is to investigate which the main determinants of capital structure in Swedish listed firms are and to identify which incentives lies behind managers choice of capital structure determinants. Further, the study investigates whether the Post Keynesian theory and theories which incorporate behavioral aspects can be used to explain the capital structure decisions or if the traditional Neoclassical theory give an better explanation. We have used a qualitative method to analyze the determinants of capital structure and the managers incentives behind capital structure decision. We conducted a survey which was sent to 83 Chief Financial Managers and financial executives in Swedish firms listed on Mid Cap or Large Cap. The questionnaire was on-line which enabled for the respondents to quickly and convenient respond.
Inkompetent svensk eller kompetent invandrare? JÀmstÀlldhetsnormens betydelse för utvÀrdering och anstÀllning av etniskt olika kandidater
Fördomar vid rekrytering utgör ett stort problem för utlandsfödda personer i Sverige (Bromé m fl, 1996; Integrationsverket, 2006). För att undersöka namnets (utlÀndskt vs. svenskt) betydelse för hur en arbetssökande (kompetent vs. inkompetent) uppfattas fick 116 studenter bedöma fiktiva CV:n. HÀlften av försökspersonerna gjorde sina skattningar under omstÀndigheter dÀr jÀmstÀlldhet betonades och hÀlften utan detta.Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan sökandens etnicitet och kompetensnivÄ pÄ hur varm denne uppfattades (p=.002).
Nine
VÄr kandidatarbetstid har resulterat i nio stycken smÄfilmer som Àr till för
att ge mer information om BTH och regionen för nyfikna. Fyra av dessa filmer
innerhÄller lite mer information om region, boende/kommunikationer, skolan och
det studiesociala. Syftet med dessa fyra filmer Àr att blanda in BTH pÄ olika
sÀtt, att man sÀtter skolan som en röd trÄd Àven i region och bostadsfrÄgorna.
Vi gjorde Àven fyra stycken studentintervjuer, för att visa vad nuvarande
studenter tycker om bostadsmöjligheterna och det studiesociala mm. Vi ville
Àven visa att det finns folk frÄn Kiruna i norr till Lund i Söder, som gÄr pÄ
skolan, och att det finns mÄnga olika typer av mÀnniskor som du fÄr möjlighet
att lÀra kÀnna om du börjar studera hÀr.