Sökresultat:
393 Uppsatser om Militär doktrin - Sida 13 av 27
Omprövning av trafikskadeersÀttning - ny praxis frÄn HD
De senaste Ären har rÀtten till omprövning av skadestÄnd enligt 5 kap 5 § SkL varit nÄgot oklar. Möjligheten till omprövning förutsÀtter att en vÀsentlig Àndring intrÀffat i den skadelidandes förhÄllanden som inte gÄtt att förutse vid tiden för bestÀmmandet av ersÀttningen. I artiklar och doktrin har framförallt uppfattningar till förmÄn för försÀkringsbolagen framförts. Det var dÀrför med viss förvÄning som Högsta domstolen i december 2008 prövade tvÄ fall dÀr skadelidande begÀrde omprövning av sin livrÀnta pÄ grund av en vÀsentlig Àndring. Det var fall dÀr förutsÀttningarna förÀndrats mot de förhÄllanden som rÄdde vid tidpunkten för avtalet mellan försÀkringsbolaget och den skadelidande.
Vad avgjorde utgÄngen vid slagen vid Narva och Poltava : FÀltherrens styrning eller andra faktorer?
Tesen att en fÀltherre hade smÄ möjligheter att styra ett slag nÀr det vÀl hade börjat har framförts av författaren Peter Englund. Denna tes delar forskare i tvÄ lÀger dÀr det andra lÀgret menar att fÀltherren hade mycket stor betydelse för utgÄngen av ett slag. Syftet med denna uppsats Àr tvÄdelat. Den första delen i syftet Àr att undersöka om det fanns faktorer andra Àn fÀltherrens styrning som kunde avgöra ett dÄtida slag och den andra delen i syftet Àr att se om det gÄr att applicera moderna doktriner i analysen av dÄtida fall. Resultatet av undersökningen visar att fÀltherren hade smÄ möjligheter att styra slaget men det fanns med ett energiskt och karismatiskt föregÄngsmannaskap möjlighet att pÄverka slaget. Det framgÄr tydligt faktorer i slagen som fÀltherren inte kunde styra över. Svaret Àr att en kombination av fÀltherrens pÄverkan och andra faktorer avgör ett slag, ingendera stÄr ensam.Syftet uppfylls med att det finns andra faktorer identifierade och en modern doktrin gÄr att anvÀnda vid analysen..
Företagshypotek och företagsinteckning som sÀkerhetsrÀtt: en studie om tidigare, nuvarande och kommande regler
I denna uppsats behandlas ur ett lagtekniskt perspektiv företagsinteckningen och företagshypotekets stÀllning som förmÄnsrÀtt med anledning av den nu pÄgÄende översynen. SÀrskilt behandlas huruvida de förslag till en starkare företagsinteckning som presenteras i SOU 2007:71 och regeringens förslag till lagrÄdsremiss Àr en ÄterstÀllare till det rÀttslÀge som gÀllde innan införandet av lagen om företagsinteckning eller inte. I uppsatsen behandlas vidare frÄgan om huruvida de föreslagna övergÄngsbestÀmmelserna tagit hÀnsyn till de problem som uppstÄtt vid tillÀmpningen av övergÄngsbestÀmmelserna till lagen om företagsinteckning. Metoden har baserats pÄ en rÀttsdogmatisk metod dÀr lagar, förarbeten, praxis och doktrin systematiskt har granskats. Det förslag som SOU:n presenterar utgör inte en ÄterstÀllare av rÀttslÀget.
Likformighet i ledning? : Hur omhÀndertar försvarsmakten begreppet ledning?
Uppsatsen syftar till att analysera hur försvarsmakten omhÀndertar krigsvetenskapens variabler för ledning ?teknik, mÀnniska och metod? i dess tre nivÄer; den militÀrstrategiska, den operativa samt den taktiska.Metoden som anvÀnds utgörs av en kvalitativ metod som analyserar försvarsmaktens inriktande och styrande dokumentation.Resultatet visar att försvarsmakten till stor del omhÀndertar krigsvetenskapens teorier om ledningssystem.Det finns idag en otydlighet hur begreppet ledning omhÀndertas av försvarsmakten. FrÄn att historiskt varit en egenskap hos en befÀlhavare har ledning i nutid utvecklats till nÄgot som har karaktÀriserats till att utgöra ett system dÀr mÀnniskor möter metoder och teknik med syfte att skapa en planerad samordning av en given verksamhet med givna komponenter i en mer eller mindre kÀnd kontext. Ledning inom försvarsmakten definieras olika beroende pÄ vilket reglemente, doktrin eller anvisning som behandlar omrÄdet.ForskningsmÀssigt Àr ÀmnesomrÄdet Àr relativt nytt, Àven om företeelsen ledning troligvis har funnits sÄ lÀnge som mÀnniskan har Àgnat sig Ät strid och krigskonst. Genom systematisering, vetenskapligt intresse och inte minst en teknisk utveckling, har behovet av att studera krigets ledning ökat för att kunna behÄlla och utveckla krigföringsförmÄga..
Elektriska undervattenssignaturer : Àr de viktiga i en framtida marin?
Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka behov av satsning pÄ reduktion avelektriska undervattenssignaturer som föreligger ur ett taktiskt perspektiv.Uppsatsen redovisar Àven bakgrunden till signaturerna samt vilka möjligheter som finns tillreduktion av desamma.En framtida hotbild innefattande minor och spaningssystem med sensorer avseendeelektriska signaturer stÀller nya och högre krav pÄ en fartygsplattform. Ett upptrÀdande inomramen för fredsbevarande operationer i kustnÀra omrÄden med en undervattensmiljö skildfrÄn den pÄ svenskt territorium stÀller krav pÄ möjlighet att mÀta och om möjligt justera enplattforms elektriska signaturer i syfte att reducera undervattenshotet, inte minst i sambandmed minröjningsoperationer.En genomlysning av brittisk och svensk marin doktrin görs i syfte att finna tecken pÄ attbehovet av signaturreducerande ÄtgÀrder Äterfinns i de dokument som tjÀnar som ledstjÀrnorför utnyttjande av marina stridskrafter i en nÀra framtid.Egenskyddet, samt sÀkerstÀllande av egna systems prestanda, kommer att krÀvalÄgsignaturupptrÀdande ur alla aspekter. För att kunna utnyttja framtida tekniskasignaturreducerande system i ett taktiskt syfte krÀvs en förhöjd utbildningsnivÄ hos densjögÄende personalen..
Borgensinstitutets förÀndringar utifrÄn rÀttspraxis mellan 1983-2003
Borgensinstitutet Àr ett mycket gammalt juridiskt idé. RÀttsreglerna frÄn 1734 Àr fortfarande tillÀmpliga. Dessa regler Äterfinns i HB 10 kap. 8-12§§. PÄ grund av den Äldersstigna lagstiftningen har rÀttspraxis en stor betydelse vid tillÀmpningen av borgen.
Den amerikanska synen pÄ Strid i bebyggelse : En komparativ studie mellan Military Operations on Urbanized Terrain och Urban Operations med utgÄngspunkt i de grundlÀggande förmÄgorna verkan, skydd & rörlighet
Den amerikanska armén har under lÄng tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motstÄndare, frÄn sovjetiska divisioner som anfaller in i VÀsttyskland tillupprorsbekÀmpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen pÄ strid i bebyggelse har utvecklats frÄn 1979 till 2003.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa en större förstÄelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundlÀggande förmÄgorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har anvÀnts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. TeorinutgÄr ifrÄn Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att anvÀndningen av dessa förmÄgor utvecklas med hÀnsyn till förvÀntadmotstÄndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan gÄr mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motstÄndarens rörlighet har förÀndrats och sÄ har ocksÄ hans vilja att strida i bebyggelse.AnvÀndningen av assymmetriska metoder för att uppnÄ skydd Àr en ny metod som uppkommit.VÀrdering av den terrÀngen Àr dÀremot nÄgot som inte har förÀndrats..
Flygförbudszoner i internationella fredsinsatser : Definitioner, framgÄngsfaktorer, risker och Sveriges förmÄga att delta
Denna uppsats behandlar flygförbudszoner inom ramen för internationella fredsinsatser och för att förklara konceptet presenteras relaterade definitioner. FramgÄngsfaktorer, risker samt flygförbudszonens mÄl och syften lÀggs fram och anvÀnds dÀrefter för att bedöma den svenska förmÄgan att delta i upprÀttandet och upprÀtthÄllandet av en flygförbudszon. DÄ luftöverlÀgsenhet Àr av stor vikt för operationer involverande upprÀttandet av en flygförbudszon presenteras John A. Wardens syn pÄ luftöverlÀgsenhet för att bedöma om hans teorier Àr tillÀmpningsbara i detta sammanhang.Analysen av den svenska förmÄgan berör svensk doktrin, kravspecifikationerna för ett exempelförband, erfarenhetsrapporterna frÄn deltagandet i insatsen över Libyen 2011 och den sÀkerhetspolitiska debatten kring beslutet att delta. Slutsatsen Àr att den svenska doktrinen Äterger en bred variation av uppdragstyper som kan komma till nytta i samband med en flygförbudszon, men flygförbudszonen som koncept omnÀmns inte.
Samverkan mellan myndigheter i och utanför rÀttsvÀsendet angÄende brottsofferfrÄgor
Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt kring samverkan mellan myndigheter i och utanför rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller brottsofferfrÄgor. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr traditionell juridisk metod, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten samt doktrin. Vi har Àven deltagit i seminarium angÄende stöd till unga brottsoffer samt genomfört informationssökning via Internet. Uppsatsen behandlar vilka myndigheter och organisationer som en brottsdrabbad kan komma i kontakt med. Vi beskriver socialtjÀnstens ansvar för brottsoffer och vilka problem som kan uppstÄ vid eventuella insatser för brottsoffer.
Vad Àr gÀllande rÀtt? - En studie i skuld och straff i skattebrott
SyfteSyftet Àr att undersöka gÀllande rÀtt, befintlig lagstiftning och utifrÄn dessa se hur domstolen vÀrderar gÀrningspersonens uppsÄt. Jag vill Àven se hur uppsÄtet i sin tur pÄverkar straffpÄföljden. En komplikation jag Àven stötte pÄ var vilken bestraffningsrÀtt Skatteverket har, sett till lagen och till legalitetsprincipen. Hur kan staten delegerar ansvaret till ett statligt verk? Hur Àr det förankrat i lagen, rÀttssÀkerheten och i demokratin? Metod Jag kommer att tolka och systematisera gÀllande rÀtt utifrÄn rÀttsdogmatiken, med utgÄngspunkt i Aleksander Peczeniks tolkning av den allmÀnna rÀttslÀran.Slutsats Jag kom fram till att det rÄder diskrepans mellan doktrin och praxis, men att den lag som tillÀmpas Àr att anse som gÀllande rÀtt.
Revisorn som fristÄende rÄdgivare : acceptera eller avvisa uppdraget?
Efter problemdiskussion och presentation av syftet kommer en kort beskrivning av revisorn och den lagstiftning som revisorn mÄste följa. Vi beskriver de rekvisit som mÄste uppnÄs för att ansvar skall kunna krÀvas. FortsÀttningsvis presenteras den del i revisionsverksamheten som utgör rÄdgivning. Denna typ av rÄdgivning Àr försÀkrad genom revisorns obligatoriska ansvarsförsÀkring. Koncentrationen ligger slutligen pÄ den fristÄende rÄdgivningen.
FörsÀljning av fast samÀgd egendom med inskrÀnkning i form av överlÄtelseförbud och förköpsrÀtt
Syftet med den hÀr uppsatsen var att förklara vad samÀganderÀtt innebÀr, dvs. vilka rÀttigheter och skyldigheter personer som Àger fast egendom tillsammans har, och pÄ vilket sÀtt samÀganderÀttsförhÄllandet kan upplösas, samt vad det innebÀr att nÄgon har fÄtt en inskrÀnkning i ÀganderÀtten genom ett förbud att överlÄta sin andel, dels för honom sjÀlv och dels för de andra delÀgarna nÀr man vill ansöka om försÀljning av hela egendomen enligt samÀganderÀttslagen. Den metod jag anvÀnt mig av vid författandet av denna uppsats har bestÄtt av litteraturstudier i form av lag, förarbeten, praxis och doktrin. Om tvÄ eller fler personer Àger fast eller lös egendom tillsammans som de erhÄllit genom arv, gÄva, testamente eller som de köpt anses de Àga egendomen med samÀganderÀtt. DelÀgarna kan rÀttsligt förfoga över sin ideella andel, men vid förvaltningsÄtgÀrder som rör hela egendomen krÀvs samtliga delÀgares samtycke.
FRIVILLIG MERVĂRDESSKATT
Huvudsyftet med uppsatsen Àr att nÀrmare undersöka de tillÀmpningsproblem som uppstÄr utifrÄn den frivilliga skattskyldigheten pÄ verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet Àr i vilken grad fastighetsÀgarnas ekonomi samt hyressÀttningen pÄverkas. Det Àr i huvudsak den rÀttsdogmatiska metoden som anvÀnds, med gÀngse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jÀmstÀlls med doktrin. För att fÄ ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervÀrdesskatten pÄverkar ekonomin för hyresvÀrd och hyresgÀst i ett mindre fastighetsbolag.MervÀrdesskatt Àr en konsumtionsskatt och en sÄkallad indirekt skatt i den mening att den ska vÀltras över pÄ slutkonsumenten, vilket nÀr det gÀller bostÀder och skattefria lokaler Àr hyresgÀsten. Fastigheter Àr undantaget den generella mer-vÀrdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstÄr i och med att fastighetsÀgaren inte fÄr lyfta mervÀrdesskatt pÄ t.ex.
?Synnerligen ömmande omstÀndigheter?: Problemfyllda rekvisit för uppehÄllstillstÄnd
2006 trĂ€dde den nya utlĂ€nningslagen i kraft. Ăndringen innebar bland annat att undantagsbestĂ€mmelsen ?humanitĂ€ra skĂ€l? som begrepp Ă€ndrades till ?synnerligen ömmande omstĂ€ndigheter?. Dessutom fick undantagsbestĂ€mmelsen en enskild paragraf som regleras i utlĂ€nningslagen 2:5. Det Ă€r berĂ€knat att en ny undantagsbestĂ€mmelse ska trĂ€da i kraft i juli 2014.
Det globala upproret : Àr svenska reglementen anvÀndbara?
Uppsatsen utgÄr ifrÄn utvecklingen av reglementen pÄ senare Är, dÀr mycket har hÀnt pÄ grund av olika hÀndelser i omvÀrlden som exempelvis berlinmurens fall, invasionerna av bÄde Afghanistan och Irak i början av 2000-talet och politiska förÀndringar i omvÀrlden. Utvecklingen gÄr att hÀrleda till bland annat regeringspropositionen ?ett anvÀndbart försvar? och senaste utgÄvan av MilitÀrstrategisk doktrin.Undersökningen har sin grund i en kvalitativ analys av MSR6 (Marstridsreglemente 6 ? bataljon) och de stabiliserande uppgifter som Äterfinns dÀr. Dessa uppgifter har sedan utifrÄn David Kilcullens teori om globalt uppror analyserats.Syftet Àr sÄledes att, med utgÄngspunkt i Kilcullens teori om ett globalt uppror, undersöka huruvida/i vilken omfattning Försvarsmaktens stabiliserande uppgifter i MSR6 gÄr att anvÀnda mot teoribildningen i kontexten av en irreguljÀr konflikt.Undersökningen visar att uppgifterna mÄnga gÄnger gÄr att anvÀnda mot teoribildningen med olika effekt som utgÄng. Vissa uppgifter pÄverkar inte systemet tillnÀrmelsevis lika mycket som andra beroende pÄ vad de syftar till och hur de löses.