Sök:

Sökresultat:

5671 Uppsatser om Mig äger ingen - Sida 7 av 379

Implementering av PostgreSQL som databashanterare för MONITOR

Monitors affĂ€rssystem MONITOR Ă€r under stĂ€ndig utveckling och i och med detta ville man kolla upp huruvida PostgreSQL skulle kunna anvĂ€ndas som DBMS istĂ€llet för det nuvarande; Sybase SQL Anywhere. Examensarbete har dĂ€rför bestĂ„tt av en jĂ€mförelse hur PostgreSQL stĂ„r sig jĂ€mte andra DBMS:er, en implementering utav en PostgreSQLdatabas som MONITOR arbetar mot samt ett prestandatest utav skapandet av databasen.I mĂ„nga avseenden verkar PostgreSQL vara ett alternativ till SQL Anywhere;Alla datatyper finns i bĂ„da dialekterna.Backup av data finns i olika utföranden och gĂ„r att automatisera.Enkelt att installera och uppdatera.Ingen licensieringskostnad existerar.Support finns tillgĂ€nglig i olika former.Dock sĂ„ Ă€r inte PostgreSQL ett bra DBMS att byta till i dagslĂ€get dĂ„ systemet inte fungerade pĂ„ grund av att vissa uttryck inte översattes ordentligt samt att ingen motsvarighet till LIST existerar. Ännu större Ă€r dock problemet med tiden det tar att flytta data till en PostgreSQL-databas dĂ„ det inte Ă€r intressant att lösa problem med funktioner i systemet om det Ă€ndĂ„ inte gĂ„r att anvĂ€nda pĂ„ grund utav att konvertering av data tar sĂ„ lĂ„ng tid som det gör..

Implementering av PostgreSQL som databashanterare för MONITOR

Monitors affĂ€rssystem MONITOR Ă€r under stĂ€ndig utveckling och i och med detta ville man kolla upp huruvida PostgreSQL skulle kunna anvĂ€ndas som DBMS istĂ€llet för det nuvarande; Sybase SQL Anywhere. Examensarbete har dĂ€rför bestĂ„tt av en jĂ€mförelse hur PostgreSQL stĂ„r sig jĂ€mte andra DBMS:er, en implementering utav en PostgreSQLdatabas som MONITOR arbetar mot samt ett prestandatest utav skapandet av databasen.I mĂ„nga avseenden verkar PostgreSQL vara ett alternativ till SQL Anywhere;Alla datatyper finns i bĂ„da dialekterna.Backup av data finns i olika utföranden och gĂ„r att automatiseraEnkelt att installera och uppdatera.Ingen licensieringskostnad existerar.Support finns tillgĂ€nglig i olika former.Dock sĂ„ Ă€r inte PostgreSQL ett bra DBMS att byta till i dagslĂ€get dĂ„ systemet inte fungerade pĂ„ grund av att vissa uttryck inte översattes ordentligt samt att ingen motsvarighet till LIST existerar. Ännu större Ă€r dock problemet med tiden det tar att flytta data till en PostgreSQL-databas dĂ„ det inte Ă€r intressant att lösa problem med funktioner i systemet om det Ă€ndĂ„ inte gĂ„r att anvĂ€nda pĂ„ grund utav att konvertering av data tar sĂ„ lĂ„ng tid som det gör..

Barnets bÀsta i vÄrdnadstvister

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bÀsta? i förÀldrabalken vid en skilsmÀssa och separation. Jag skrev enligt traditionell juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmÀssa eller separation erbjuds förÀldrarna av kommunen att medverka i samarbetssamtal. DÀr kan de samtala om frÄgor som rör barnets vÄrdnad, boende och umgÀnge.

Bedömning i SO- Àmnena

Huvudsyftet med detta arbete Àr att ta redo pÄ hur bedömningsprocessen ser ut hos de olika lÀrarna. I den svenska skolan ska det ske en likvÀrdig bedömning oavsett bedömare. Vidare har vi Àven tittat nÀrmre pÄ hur samarbetet mellan kollegor har skett. Genom semistrukturerade intervjuer genomförde vi undersökningen. En intervjuguide, med fÄ öppna frÄgor, upprÀttades och denna anvÀndes i de fyra intervjutillfÀllena med lÀrarna.

Inverkan av röjning och gödsling pÄ mikrofibrillvinkeln i tallens (Pinus sylvestris L.) ungdomsved

Tall (Pinus sylvestris L.) Àr ett av Sveriges viktigaste trÀdslag. Med ökad efterfrÄgan pÄ vedrÄvara samt ökade krav pÄ naturavsÀttningar Àr det viktigt att öka produktionen i skogen. Röjning och tidig gödsling ger ökad volymproduktion men kan ge icke önskvÀrd pÄverkan pÄ vedegenskaper som ökad mikrofibrillvinkel (MFV). MFV Àr vinkeln mellan mikrofibrillerna i cellvÀggens S2-lager och cellens lÀngdaxel och pÄverkas av stÄndort samt konkurrensen om ljus och nÀringsÀmnen. Höga MFV resulterar i sÀmre kvalitet pÄ papper och sÄgade trÀvaror.

Ett mikroklimats pÄverkan pÄ en byggnads energianvÀndning

Idén om att kunna utnyttja ett vÀxthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad Àr inte ny, redan 1976 byggdes en sÄdan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. DÀr byggdes ett hus inuti ett vÀxthus, och det finns Àven andra exempel frÄn Sverige och utlandet. Det Àr dÀremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det Àr endast ett fÄtal byggnader som Àr byggda enligt den principen. Tanken Àr att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och dÀrmed minska byggnadens vÀrmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och Àr inte baserad pÄ en existerande byggnad.

The battle of the forms

NÀr tvÄ parter sÀnt varandra sina respektive standardavtal, utan att nÄgon av parterna protesterat mot innehÄllet och det i efterhand visar sig att dessa standardavtal strider mot varandra, uppstÄr konflikten the battle of the forms. Det Àr denna situation som vÄrt arbete behandlar. VÄrt syfte har varit att med hjÀlp av olika utlÀndska lösningsmodeller visa hur konflikten kan lösas eftersom det i Sverige varken finns lagstiftning eller klar och tydlig rÀttspraxis att anvÀnda sig av. En inblick i hur konflikten behandlas i England och USA har gett oss mer material att jobba med. Vi har anvÀnt oss av en deskriptiv metod.

En ikons symbolik : kan den förmedlas utan ledtext?

Det hÀr Àr en undersökning om ett anvÀndargrÀnssnitt för relativt ovana anvÀndare. Undersökningen handlar om huruvida grÀnssnittet ska innehÄlla bilder med ledtext eller enbart bilder. Hypotesen Àr att om bilderna Àr ordentligt utformade behövs ingen hjÀlpande ledtext. I den hÀr undersökningen har digitala fotografier anvÀnts för att undersöka om hypotesen Àr giltig. En ledtext Àr till för att öka förstÄelsen av bilden och vad den skall representera.

KrishanteringScandic Hotell

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Beröring. Tala till barnets hud

Syftet med det hÀr arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för mÀnniskan och mÀnniskans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger pÄ lÀst litteratur inom omrÄdet och pÄ en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring Àr inte bara vÀgen till kÀnslomÀssig kontakt, den taktila kommunikationen Àr ocksÄ relaterad till inlÀrning.

En jÀmförelse av olika kommunikationstekniker och systemarkitekturiska lösningar vid uppbyggnad av nÀtverk i naturen.

Att konstruera ett tidtagningssystem för enduro i skogen leder till flera frÄgor som mÄste undersökas och besvaras. Vilken kommunikationsteknik ska anvÀndas och vilken systemarkitekturisk lösning passar bÀst? Att dra kabel ute i skogen Àr ett bra sÀtt att lösa det kommunikationstekniska problemet, lösningen Àr sÀker och relativt billig. Visst pÄverkas priset av distansen mellan olika klienter ute i skogen, men alla positiva egenskaper hos tekniken gör denna kostnad vÀrd sitt pris. De geografiska variationer som kan finnas Àr de som kan spela ut de övriga teknikerna i form av stabilitet.

VÀrdering av en skidanlÀggning: beaktas alla vÀrden i
vÀrderingsmetoderna?

NÀr en företagsvÀrdering utförs finns det mÄnga faktorer som inverkar pÄ företagets vÀrde. För en skidanlÀggning pÄverkas vÀrdet pÄ anlÀggningen bland annat av omvÀrldsfaktorer som Àr svÄra att vÀrdesÀtta. Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva hur en skidanlÀggning kan vÀrderas med utgÄngspunkt ur ett sÀljarperspektiv. För att uppnÄ detta syfte har vi gjort en kvalitativt deduktiv fallstudie dÀr vi har genomfört en vÀrdering av Björklidens FjÀllanlÀggningar, med hjÀlp av tre befintliga vÀrderingsmetoder. Detta för att se hur de olika vÀrden som en skidanlÀggning har behandlas och beaktas i respektive vÀrderingsmetod.

Ingen förstÄr och ingen bryr sig - En litteraturstudie om hur patienter upplever vÄrdpersonalens bemötande vid lÄngvarig smÀrta.

Bakgrund: Bemötandet vid lÄngvarig smÀrta avgör om patienterna upplever ett vÄrdlidande eller inte. Patienter med lÄngvarig smÀrta kan fortfarande idag bli bemötta pÄ ett negativt sÀtt frÄn vÄrdpersonalen, trots att de Àr medvetna om hur viktigt det Àr att ta patientens smÀrta pÄ allvar. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever vÄrdpersonalens bemötande vid lÄngvarig smÀrta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie för att sammanstÀlla redan befintliga resultat om patienters perspektiv av bemötande i vÄrden vid lÄngvarig smÀrta. Nio kvalitativa artiklar analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans analysmetod.

Är upplevd tillhörighet en faktor i individens sjĂ€lvkĂ€nsla? 

NÀr en individ kÀnner tillhörighet till en grupp ökar det individens psykiska vÀlbefinnande, bland annat individens sjÀlvkÀnsla. Syftet med denna studie var att se om tillhörighet till det svenska samhÀllet ökade individens sjÀlvkÀnsla. DÀrför undersöktes sambandet mellan tillhörighet till det svenska samhÀllet och sjÀlvkÀnsla. Deltagarna var 134 vuxenstuderande, varav 57 svenskar och 77 immigranter. Det fanns ett positivt samband mellan tillhörighet och sjÀlvkÀnsla, dock var det ingen skillnad mellan svenskar och immigranter.

A-laget

2009 startades ett riksomfattande projekt för Sveriges gymnasieskola. Man ansÄg att elevers potential gick till spillo i den dÄvarande gymnasieskolan, dÄ de mest ambitiösa eller talangfulla ungdomarna hölls tillbaka av den förlegade tanken att "alla ska med". Ingen fick lÀra sig i sin egen takt, utom de i klassen som lÀrde sig lÄngsammast..

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->