This two years master?s thesis is a review and exploration of the Swedish debate concerning children?s literature from the 19th century to the present, as well as the evaluation and analysis of four adaptations of the tale Red Riding Hood. The aims are to identify how ideas and values regarding the role of children?s literature in society have developed over time and to contribute with a knowledge base for continued reflection and discussion on the subject of children?s reading and mediation of children?s literature in public libraries.The theory and method used in the thesis, is primarily based on the discourse analysis of Michel Foucault. I have identified four main discourses: the educational discourse, the liberation discourse, the politicized dis- course and the popular discourse.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Problemformulering: Sen jag själv var arbetslös ungdom och inskriven i ungdomsgarantin har jag velat skriva om detta. Det dröjde innan jag fick tillfälle och när det uppenbarade sig kunde jag inte låta det passera förbi. När jag berättade för mina bekanta vad jag ville skriva om dröjde inte reaktionerna på sig. Det verkade vara mycket att tala om kring detta ämne och jag vad andra hade att säga om sin upplevelse i ungdomsgarantin. Ett nyckelord som kom upp ofta var makt och brist på denna vara för de som varit med i ungdomsgarantin.

The aim of this thesis is to examine how the identity of the public librarianwith regard to reading is manifested in the library field. The approaches thatare taken to reading and readers are examined as well as the consequencesdifferent approaches might have. The empirical material is based on 93articles published in Swedish library journals. The theoretical andmethodological starting point is discourse analysis. The application ofdiscourse analysis according to Michel Foucault?s hypotheses reveals threediscursive formations regarding the professional identity of public librarianswithin the framework of reading promotion: The public librarian asguarantor of democracy is related to the public library's original mission offostering, cultivating and educating citizens.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan år 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjälp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som används är Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lärare sällan omnämns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri ? kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

This essay, Jacobsberg ? a Landscape Garden and a Cemetery is a documentation and a historical analyze where I?ve been focusing on the development of the landscape garden in Sweden in relation to a garden called Jacobsberg. The garden was built close to Visby on Gotland in the early 1800s by the assessor Jacob Dubbe, but has since been almost forgotten. My survey aims to depict the circumstances surrounding the creation of Jacobsberg. In what purpose was it built? I?ve also been examine the historical context of the garden?s origins with the intention to define and confirm its architectural style.The essay comprises two major parts, where the first part deals with the history behind Jacob Dubbe and Jacobsberg, and contains an illustration of the assessor?s life and of the garden?s original structure and shape.

Uppsatsen utgår från en, av mig genomförd, utvärdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för långtidsarbetslösa. Relationen mellan coach och arbetslös klient visade sig ur många avseenden vara positiv för den arbetslösa. Jag fann det dock begränsade att enbart studera relationen ur detta perspektiv. Jag valde således att studera relationen ur ett kritiskt perspektiv med fokus på relationen mellan coach och klient.Syftet med uppsatsen är: att med utgångspunkt i en genomförd utvärdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för långtidsarbetslösa, kritiskt granska ett coachingförfarande med avseende på coachklientrelationens påverkan på klientens lärande.Mats Alvessons kritiska teori har används som metodologisk utgångspunkt och utifrån det som framkommit ur dessa kritiska tolkningar har en teoretisk referensram kopplats som använts som främsta analysredskap. Analysen har gjorts främst på de intervjuer som genomfördes med coacherna under utvärderingen av projektet.De tolkningar som gjorts av materialet visade att ojämlikheter i vissa fall uppkommit mellan coach och klient.

Nationalism during the early 20th century, was often shaped around efforts to create feelings of fellowship within the frontiers. Fellow feelings was considered as a necessity to convince the people that their efforts served mutual goals.Beginning in the 19th century, the European nations experienced a great many projects for this purpose. In the early 20th century the efforts grew. The danger of war and the competition for economic power, contributed the increase of nationalist movements. At the same time, many influential intellectuals also expressed apprehensions about the urbanized way of life; measures were necessary to secure the future success of the nation.The national movements in Sweden, played a prominent role in the creation of a greater patriotic feeling.

This master?s thesis discusses the term physical theatre from a discourse point of view. It also focuses on aspects of power from a field theory perspective. The main theory used is Pierre Bourdieu?s field theory, and I try to apply this onto critical discourse analysis, mainly taken from Michel Foucault.

Personlig assistans är ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen på institution eller i föräldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa människor ett själigt liv och en möjlighet att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om språket i platsannonser där man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som används i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.

Att undervisa i teaterämnet på gymnasiet innebär bedömning och betygssättning. Betygssättning är en komplex uppgift särskilt när det gäller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkänsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny läroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krävde att teaterlärare reflekterade över sina bedömnings- och betygssättningsprocesser på ett nytt sätt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt från den tidigare.

The purpose with this thesis is to analyse the image of the Chinese that was constructed and maintained in the materials published in association to the Swedish Mission Covenant Church (SMF) missionary work in China between the years of 1890 to 1914.The analysed material is mainly from the periodical Missionsförbundet, the analyse also include various books, biographies and anthologies. Inspired by Michel Foucault I found my methodological starting point in his discourse term. Frome there, by the help of the texts of Torjer A. Olsen, I constructed a discourse analyses, by which I analysed my materials.The survey showed that the material associated to SMF foremost constructed a negative pictureof the Chinese as unclean, conservative, arrogant, liars, greedy, loud, bad singers and that the woman situation was seen as untenable. A more appreciative picture also emerged and the Chinese was described as polite and strong.

The aim of this thesis is to examine how the identity of the public librarianwith regard to reading is manifested in the library field. The approaches thatare taken to reading and readers are examined as well as the consequencesdifferent approaches might have. The empirical material is based on 93articles published in Swedish library journals. The theoretical andmethodological starting point is discourse analysis. The application ofdiscourse analysis according to Michel Foucault?s hypotheses reveals threediscursive formations regarding the professional identity of public librarianswithin the framework of reading promotion: The public librarian asguarantor of democracy is related to the public library's original mission offostering, cultivating and educating citizens.