The purpose of this study is to investigate the way George W. Bush used the language as a means to exercise power in an attempt to justify Operation Iraqi Freedom. The theories used to answer the purpose are discourse analysis and three different moral metaphors that are applied on the data.The collected material for the metaphors is constituted of cognitive linguistic books from prominent linguists, such as George Lakoff, Alan Cruse and William Croft, and the material for the discourse analysis is also collected from prominent discourse analysts such as Michél Foucault and Norman Fairclough. The official White House website provides the material for my data. The scientific method used in this study has been qualitative text analysis where the hermeneutic approach has been an essential part of it.The main question: In what way did George W.

I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och självbild.Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället.

This essay is about power, democracy, solidarity and equality in preschool. I examine three different situations to determine if I could have acted more sensibly in my interactions with the children. I portray: a ?children?s choice meeting? where children select an activity, a so-called emotional gathering and a dialogue at the lunch table about a popular movie that we plan to watch together afterwards. The purpose of this essay is to examine which norms and values form the basis of my actions, and if so, how these lead me to use my power to shape the children.I have chosen to use hermeneutic and norm-critical perspectives where I investigate and examine my norms and values and how I react and act, both consciously and unconsciously.

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (?1968 års Barnstugeutredning?). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names ?day care? (?dagis/daghem?) and ?kindergarten? (?lekskola?) with the name ?preschool? (?förskola?).

The aim of this thesis is a comparative study of Djuna Barnes' 1928 book Ladies Almanack and turn of the century sexological texts focusing on Havelock Ellis' studies of 'sexual inversion in women'. The study is based on queer theory concepts from Judith Butler and Fanny Ambjörnson as well as Michel Foucault's studies of the history of sexuality. After a presentation of the theoretical concepts and a short introduction of earlier research on Barnes' works my reading and conclusions are presented in five chapters focusing on different theoretical and thematic aspects of the studied texts. A recapitulation and discussion ends the thesis.In short, my conclusions are that Ladies Almanack contrary to earlier research can be read as a queer text, and a form of counter-discourse to the general one regarding lesbianism in the early 1900's. The text also reveals itself as a pointed critique and a satire of Havelock Ellis' writings on 'sexual inversion in women'.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur normalitet och avvikelse representeras i HBOs tv-serie True Blood. Fokus ligger på hur etnicitet och sexualitet representeras. Uppsatsen frågeställning är: Hur representeras normalitet och avvikelse, med fokus på etnicitet och sexualitet, i HBOs tv-serie True Blood?  Denna har operationaliserats genom ett egenkomponerat analysschema, innehållandes olika teman som utrönts genom författarens förkunskap om tv-serien och dess handling. Metoden består av ett analysschema som använts genom en semiologisk analys samt Stuart Halls representationsbegrepp.

This essay is about security and safety in the city. More precisely it is concerned about the role of the institutions that aims to raise the perceived security and safety and their understanding of these concepts. I study two of the municipality's project in this field in the city of Malmö. Documents concerning these projects are analysed with a discourse analysis inspired by Chantal Mouffe and Ernesto Laclau as well as Michel Foucault. The two projects consist of one discourse each; the surveillance discourse and the discourse about meetings.

Syftet med studien är att studera den styrning som sker i den fria leken på förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Michel Foucaults tankar om makt och styrning. Den forskning som tidigare gjorts inom området har bland annat påvisat att barnens fria lek inte är fri från styrning från pedagogerna. Bland annat miljön och materialet på förskolan kan komma att påverka barnen i deras fria lek. Även hur pedagogerna samtalar med barnen kan ha en inverkan på hur den fria leken kan komma att se ut.

The purpose of this study was to look for tendencies that social media can contribute to exposing users to a stronger perception of opinion polarization, and further to see if the daily presence of social networking sites can put normative pressure on the users. The study was made using a survey with participants from Umea? University during the time frame of november-december 2014. The theoretical framework behind the study was mainly drawn from The Spiral Of Silence by Elisabeth Noelle-Neumann and was further supplemented with more current research, studying the effects from The Spiral Of Silence in the modern and more fragmented media landscape that exists now then when her theory was written. Further theoretical tools for analysis of the results came from Michel Foucault and his discussions in Discipline and punish, specifically his views on how surveillance can be discontinous in practice, but still permanent in it?s effects.The results of this study indicates that social media users tend to isolate themselves from uncomfortable opinions, and do not follow or read opinions they do not already agree with.

I detta arbete har uppfattningen av känslor via ambiensljud, effektljud och röst undersökts i en ljudberättelse. Detta har gjorts för att få en ökad uppfattning om hur ljud påverkar en situation och om det går att ersätta musiken som känslomässig anknytning till berättelsen.Ljudberättelserna är designade med tre olika känslor i fokus, glädje/lycka, stress/ spänning samt ilska. Analysen av dessa gjordes genom att intervjua 12 personer som sedan svarade på frågor baserade på Tuuris m.fl. tabell om ljuduppfattning. Därefter analyserades resultaten utifrån Michel Chions Semantic och Causal för att se var varje informant fokuserade.

Anne Reese: Johan Lindegrens vägval : en studie i de faktorer som påverkade enskilda aktörers verksamhet inom Stockholms musiksamhälle 1860-1908, Uppsala universitet: Institutionen för Musikvetenskap, uppsats för 100 poäng, 2007.The aim of this essay is to show some of the factors which affected the production and work of the individual musician or composer within Stockholm's music society in the late 19th century. By a case study on Johan Lindegren (1842-1908) I demonstrate how a musician or a composer functioned in the social structures of the music society and how power affected the work of the musician or composer. This essay also fills another purpose as it gives Lindegren a more detailed biography, which is something that has been missing until now.By applying a concept of power, as discussed by Michel Foucault, to this subject and interacting it with the concepts of musical opportunism, I present a new way of talking about the social, as well as the individual factors that affects the individual musician within the music society.The conclusion is drawn that there are two different types of factors that affects the work of the individual; 1) the social network and power within society, which presents positions and opportunities for the musician and 2) the individual character of musician which determine the way the individual uses the position or opportunity he or she is given..

Syftet med denna studie har varit att underso?ka, med diskursanalys som metod, hur den som a?r missta?nkt fo?r brott konstrueras och vilka maktdiskurser som kan exponeras i tva? textmaterial utgivna av det svenska ra?ttsva?sendet. Det huvudsakliga empiriska materialet a?r rapporten Ha?ktningstider och restriktioner och det andra textmaterialet som anva?nds av Kriminalva?rden och som finns tillga?ngligt fo?r ha?ktade a?r, Information till ha?ktade. Teorier som anva?nds uto?ver diskursanalys och Michel Foucault, a?r Erving Goffmans teori om totala institutioner.

This study is focusing on students at compulsory level and their performance in national exam tests when the students first language is taken into account. Students in Swedish schools with non-Swedish speaking parents commonly follow language classes for limited Swedish proficient students. How does this affect their results when tested in other subjects as physics,biology and chemistry? A general claim is that national tests can provide data for balancedand fair grades. This view is challenged in this paper, through Principal Component Analysisof test results that shows a difference between schools when the schools social position and share of limited Swedish proficient students are measured.

Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning på fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som får finnas och synas där, med koppling till växtanvändande av stadens invånare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat Jürgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs främst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men också genom ett flertal andra studier på området. Vi tar upp sju olika exempel på hur stadens invånare gör avtryck och utrycker sig med växter som material på den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs.