The view on which kind of fiction that should be mediated to the public through the Swedish public library system has since the late 60´s been dominated by what in this Master?s thesis is called: ´the discourse on quality of literary fiction´. The aim of this thesis is to examine to which extent this discourse still plays an active role in the Swedish public library system or if that discourse has been replaced by a more market-led, demand responsive view, where the features of ´quality´ and ´culture´ have been downplayed and replaced by a ´customer?s service view´ on how and why fiction should be mediated to the public. The methodological and theoretical perspective in this thesis is led by the understanding of the discourse analysis in Michel Foucault?s ´The Archaeology of Knowledge´.

Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn.

Denna rapport undersöker ljudovana personers analytiska lyssnande till effektljud i en ljudberättelse och även hur olika angreppsätt till ljuddesign påverkar testpersonernas kritiska lyssnande till berättelsen. Detta har gjorts genom att ljudlägga tre versioner av en kort berättelse med tre olika angreppsätt till ljuddesign: realistiskt, hyperrealistiskt- och surrealistiskt ljud. Undersökningen har skett med kvalitativa intervjuer med frågor kopplade till Tuuri, Mustonen och Pirhonens lyssnarmodell. Modellen baseras på en kombination av Michel Chions tre lyssnarsätt och David Hurons åtta känslomässiga komponenter kopplade till ljud. Intervjuerna genomfördes med tolv informanter där elva av dessa inte hade tidigare erfarenheter inom ljudproduktionsarbete.

Syfte med denna uppsats har varit att se hur det skrivs om självskadebeteende i media. Vi har genomfört uppsatsen genom att granska ett urval av debattartiklar från svenska tidningar där det på något sätt skrivs om självskadebeteende. Artiklarna är skrivna av politiker, en överläkare, en sjuksköterska och en journalist såväl som flera personer med egen erfarenhet av självskadebeteende. Utifrån dessa artiklar och våra teoretiska perspektiv har vi reflekterat kring hur det skrivs om självskadebeteende i svensk media.Vår uppsats har ett diskursanalytiskt angreppssätt där vi främst utgår från den franske filosofen Michel Foucaults tankar kring diskurser och diskursanalys. Vi problematiserar även diskurserna utifrån begrepp som makt och genus.Under vårt uppsatsarbete har vi identifierat tre diskurser i artiklarna: en patologidiskurs, en könad diskurs samt en resursdiskurs.

The purpose is to improve IKEA´s understanding of how their target group of 12 to 18 years old boys and girls thinks when they visit the showrooms in the department stores. What make them enter the showrooms? Is it the colours, the furniture or the whole concept? How are they inspired to furnish their own room? Do they get ideas from the showrooms or are they looking for a specific furniture? These types of questions have increased young people´s interest for design and decoration over the last decade. It transpires with help from an article written by Vittorio Girotto and Michel Gonzalez how children are influenced in an early age by their own temperament and their natural surroundings. Children reasons and acts according to what they believe adults would have done in a similar situation.The methods that have been used during this project are interviews, surveys, observations, hypothetical persona, persona and ABL (IKEA´s own method).

Violence against teachers in Swedish schools, according to recent reports has increased and there have been many studies to investigate the situation for teachers. The surveys show that teachers are especially vulnerable to students. This study aims to examine the relationship between a number of teachers and their students to study the power relations that exist in the classroom. This is to see what violence is an expression of and also how violence is perceived by the teachers. The issues that are central in this study are:What is the importance of dialogue in the relationship between these teachers and their students?Is there power relations between teachers and their students?What is the violence against teachers and expression of?Is there any connection between dialogue, power relations and violence?The theories of the materials in this study was analyzed using power relations theories of the historian of ideas Michel Foucault and Philosophy Doctor Anders Persson, who to some extent has his theoretical basis in Foucault?s power relations.

Vårt examensarbete handlar om språkstörning i kombination med flerspråkighet. Vi gör en text- och bildanalys av två testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om och i så fall på vilka sätt dessa tester ger barn med annat modersmål än svenska förutsättningar att utföra testet. De frågor som ligger till grund för detta arbete är: Hur är testmaterialen konstruerade? Hur är bedömningsmaterialet utformat vad gäller hänsynstagande till kultur, etnicitet och flerspråkighet? Vad är det som bedöms i de tester som logopedmottagningen använder sig av vid en misstänkt språkstörning? De metoder vi har använt oss av för att kunna besvara våra frågeställningar är text- och bildanalys och intervjuer.

This essay ? Discourse and Dissonance ? deals with Mary Shelley?s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of ?Them and Us?, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som präglar talet om flexicurity. Fråge-ställningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utläsas i de olika texterna, (2) på vilket sätt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) på vilket sätt diskursen om flexicurity kan relateras till samhällsutvecklingen.Frågeställningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity från Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgångspunkt i rättsvetenskapliga och rättssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhällsutveckling. I studien används en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Anna Christensens teori om normativa fält och Hålan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhälls-utveckling.

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (?1968 års Barnstugeutredning?). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names ?day care? (?dagis/daghem?) and ?kindergarten? (?lekskola?) with the name ?preschool? (?förskola?).

Syftet med vår studie är att belysa hälsa ur barns perspektiv och få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barnens diskussioner kring hälsa.. Arbetet utgår från följande frågeställningar Vad uttrycker barnen om hälsa? Hur blir hälsodiskursen synliggjord i barnens uttryck? För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa gruppintervjuer. Vi har valt att dela upp begreppet hälsa i fyra kategorier- kost, fysisk aktivitet, sociala relationer och psykisk hälsa. Detta för att underlätta förståelsen av begreppet hälsa för barnen och för att skapa struktur i vårt arbete.

The aim of this essay is to analyze the discursive production of Food, within the Slow food movement, by its members. Through a discourse analysis inspired, theoretically and methodically, by Michel Foucault, this essay examines how the idea of food ? that is ?what should be eaten? ? in opposite to what can be eaten, is constructed within by Slow Food members in the Gothenburg area. The essay analysis how Slow Food?s food discourse is structured and what results this formation has on food within this discourse.

The aim of this study has been to examine six books about Oscar Wilde?s homosexuality during the years 1906 ? 2003. I have been analyzing their descriptions about his sexual orientation and compared them to each other to see the changes through time. In order to see some clear changes the main focus was to choose time differences between the books. It was clear that the earlier writers had negative opinions and thoughts about his sexual deviation the way they described it.

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhället stora förändringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes städerna av barn med förvärvsarbetande föräldrar. Långa skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma när föräldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom städernas barnavårdsnämnder som hade uppgiften att hålla uppsikt över barn och dess föräldrar så att inte sedlig urartning spred sig i samhället. Barnavårdslagar skapades och barnavårdsnämnder grundades av rädsla för att samhällets moraliska tillstånd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frågor genom en granskning av Piteå stads barnavårdsnämnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhället stora förändringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes städerna av barn med förvärvsarbetande föräldrar. Långa skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma när föräldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom städernas barnavårdsnämnder som hade uppgiften att hålla uppsikt över barn och dess föräldrar så att inte sedlig urartning spred sig i samhället. Barnavårdslagar skapades och barnavårdsnämnder grundades av rädsla för att samhällets moraliska tillstånd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frågor genom en granskning av Piteå stads barnavårdsnämnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.