Sök:

Sökresultat:

6968 Uppsatser om Metoder för tidsuppskattning - Sida 66 av 465

Man kan aldrig sÄ noga veta? mentalisering i familjeterapi

Syftet med uppsatsen var att undersöka och beskriva hur man arbeta med mentalisering/ reflektiv funktion i olika familjeterapeutiska metoder. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med sex erfarna familjeterapeuter med olika inriktning som besvarar generella frÄgestÀllningar samt beskriver hur de skulle arbeta med ett kliniskt exempel.Resultatet visar att familjeterapeuterna, oavsett tidigare kÀnnedom om begreppen tÀnker likartat kring mentalisering och reflektiv funktion i sitt kliniska arbete, och att alla utom en terapeut vÀljer snarlika förhÄllningssÀtt i arbetet med det kliniska exemplet. Slutsatsen Àr att mentalisering/reflektiv funktion Àr nÄgot som familjeterapeuterna ser som vÀgen till att skapa förÀndring och att familjeterapeutiska metoder kan anvÀndas för att arbeta med och förstÀrka mentalisering och reflektiv funktion.The purpose with this essay was to examine and describe how to work mentalizing and enhancing the reflective function with various family-therapeutic methods. The essay consists of interviews with six experienced family therapists with various orientations who answers general questions and describes how they would work with a clinical example.The essay concludes that the family therapists, regardless of previous knowledge of these concepts, think alike about mentalizing and reflective function in their clinical work. All except one also choose a similar approach in their work with the clinical example.

Metoder för lÀrande i en skola för elever med dyslexi/ Methods of learning at a school for pupils with dyslexia

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Förebygga, identifiera och ÄtgÀrda : Om elevers lÀs- och skrivproblematik i Ärskurs 1-3

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning samt metoder som anvÀnds för att identifiera vari svÄrigheterna bestÄr och ÄtgÀrder som tillÀmpas för att stödja elever med lÀs- och skrivproblematik. Den metod som tillÀmpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av Ätta intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger lÀs- och skrivproblem Àr en riklig tal- och skriftsprÄklig stimulans i hem- och nÀrmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus pÄ att systematiskt följa varje elevs lÀsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som anvÀnds för att upptÀcka och identifiera lÀs- och skrivsvÄrigheter bÄde bestÄr i olika former av kartlÀggningsmaterial och lÀrares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmÄga att pÄ daglig basis avlÀsa var eleverna befinner sig i inlÀrningsprocessen. Resultatet visar ocksÄ att de ÄtgÀrder som tillÀmpas sker i sÄvÀl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, sÄ kallad en-en-pedagogik, med syfte att trÀna det som eleverna specifikt behöver.

SmÀrtlindring i samband med vaccination i barnhÀlsovÄrden

Vaccination inom barnhÀlsovÄrden Àr en procedur som i stort sett alla barn i Sverige utsÀtts för vid ett flertal tillfÀllen under uppvÀxten. Vaccinationsproceduren kan upplevas som ett övergrepp av barnet om proceduren inte genomförs pÄ ett mognadsanpassat sÀtt med fokus pÄ det enskilda barnets perspektiv. Tidiga upplevelser av smÀrta sÀtter spÄr hos barnen och pÄverkar deras smÀrtupplevelser senare i livet. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrd i Blekinge arbetade med smÀrtlindring av barn i samband med vaccination inom det allmÀnna vaccinationsprogrammet. Urvalsgruppen bestod av alla sjuksköterskor som regelbundet arbetade med barnhÀlsovÄrd i Blekinge.

Kommnikation för lÀrande vid lÀxlÀsning i hemmet : En kvalitativ studie om matematiska samtal mellan vÄrdnadshavare och barn

Syftet med studien var att undersöka kommunikationen mellan vÄrdnadshavare och barn i situationer dÄ lÀxlÀsning inom matematik sker i hemmet. Fokus för undersökningen var att urskilja kommunikationens innehÄll och vilka roller de bÄda parterna har i samtalet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrÄgor har jag anvÀnt mig av tvÄ olika kvalitativa metoder; ljudupptagningar och deltagande observationer. Dessa bÄda metoder Àr viktiga eftersom de bidrar till studien med olika sorts information, vilka tillsammans ger en helhetsbild av de unika fallen. De olika metoderna underlÀttar Àven besvarandet av forskningsfrÄgorna.

NÀckrosdjuren. Ett utforskande mönsterprojekt om metoder och formsprÄk

The lily pad creatures arose out of my childhood memories of nature. This project has been an ongoing investigation of a workprocess as well as an exploration of my own sense of artistic idiom. I wanted to develop my knowledge in pattern design and focus on the artistic expression. I want the pattern to invite participation in storytelling in the same way that nature has inspired me..

Det blir som att man fÄr med sig gitarrlÀraren hem liksom? : Kunskaper i enskild gitarrundervisning i tre lÀrandemiljöer

PÄ Arkitekturskolans innergÄrd pÄgick under vintern och vÄren ett fullskaligt experiment med byggstÀllningar som rÄmaterial. Undersökandet gick ut pÄ att hitta alternativa metoder att tolka och översÀtta idéer och förestÀllningar till arkitektur. Skaparna har med egna hÀnder uppfört och transformerat alla de strukturer som engagerat och interagerat med Arkitekturskolans invÄnare. All your base are belong to us handlar om att ta i besittning sin vardagliga fysiska miljö. .

Faktorer som förklarar marknadspriset för skogsfastigheter i Kalmar lÀn

Med jÀmna mellanrum byter skogsfastigheter Àgare. Arv, gÄva, köp och expropriering krÀver en fungerande vÀrdering. VÀrderingarna sköts av personer med erfarenhet, ofta med hjÀlp av nÄgon av de gÀngse vÀrderingsmetoderna. För att vÀrderingar skall hÄlla god kvalitet Àven dÄ erfaren personal ej finns att tillgÄ behövs ytterligare metoder. MÄlet med studien Àr att undersöka variabler som pÄverkar priset vid en försÀljning av en skogsfastighet. Variablerna anvÀnds sedan för att sÀtta ihop en modell för vÀrdering. Denna studie baseras pÄ data frÄn 48 genomförda köp av skogsfastigheter i Kalmar lÀn.

Förhörsteknik : Vittnesaspekten

Polisen i Sverige ligger mÄnga Är efter sina kollegor framförallt i England och USA nÀr det gÀller att anvÀnda sig av psykologiska kunskaper nÀr man hÄller förhör. Vittnesutsagan och vad man fÄr fram för uppgifter Àr till mÄngt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret Àr en sÄ viktig del av bevissÀkringen i en utredning Àr det en vÀldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i Àmnet vittnesförhör och vittnespsykologi Àr att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan fÄ en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en mÀnniska fungerar och varför man reagerar pÄ vissa sÀtt kan lÀra sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra pÄ ett bra och givande sÀtt.

Styrelsen och CSR : En studie om hur en styrelses sammansÀttning pÄverkar företags rapportering av CSR

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida bolagsstyrning har en pÄverkan pÄ ett bolags rapportering av CSR pÄ den svenska marknaden. Liknande studier finns utförda i andra lÀnder men det finns ett kunskapsgap i Sverige och förhoppningen Àr att komma med ett resultat som Àr mer tillÀmpbart för svenska förhÄllanden. Eventuella resultat kan komma till nytta för företag som vill förÀndra sina CSR policyer.Metod: Vi anvÀnder oss av en kvantitativ ansats för att med hjÀlp av statistiska metoder svara pÄ vÄr problemformulering. De metoder vi har anvÀnt Àr korrelationsanalys, för att undvika problem med multikollinearitet, och dÀrefter en multipel regressionsanalys för att testa sambandet mellan beroendevariablerna (CSR rapportering) oberoende variablerna (styrelsens sammansÀttning) och vÄra kontrollvariabler.Slutsats: VÄr slutsats Àr att en bolagsstyrelses sammansÀttning pÄverkar företagets rapportering av CSR. Fler kvinnliga ledamöter i styrelsen leder till en ökad rapportering av bÄde miljömÀssig och social CSR.

Mönster i elevernas skolvardag : -En studie av elevers anvÀndning och upplevelser av skolans platser.

Uppsatsen ?Mönster i elevernas skolvardag? behandlar hur elever pÄ ett gymnasium anvÀnder skolans platser under rasterna, med fokus pÄ fyra centrala begrepp: plats, roll, identitet och tidsgeografi. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr lÀroplanen för gymnasieskolan 2011 samt kursplanen för samhÀllskunskap 1b, vilket Äterknyts i det didaktiska undervisningsmaterialet. VÄr uppsats Àr relevant, den ger kunskap kring hur eleverna uppfattar och anvÀnder skolans platser under rasterna. Informationen Àr betydelsefull dels för eleverna men Àven för lÀrarna eftersom den frÀmjar gemenskap och motverkar utanförskap.

ATT NAVIGERA FR?N AKADEMIN TILL ARBETSLIVET: Antropologers utmaningar p? v?gen till professionalism bortom akademin

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Brukarmedverkan pÄ allmÀnna platser : vilka deltar och vem pÄverkas?

Brukarmedverkan omfattas av flera begrepp som till synes verkar betyda samma sak. Uppsatsens syfte Àr att analysera dessa begrepp men Àven att undersöka hur brukarmedverkan pÄ allmÀnna platser fungerar..

Skillnaderna mellan att skriva musik tillsammans med andra jÀmfört med pÄ egen hand

Jag Àr av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och lÄtskrivare, men mÄnga av dem fÄr aldrig nÄgot genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt sÄ behöver man redan vara ett kÀnt varumÀrke som artist. Detta Àr kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagslÀget.Hur tar man dÄ sig fram som lÄtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frÄgestÀllningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum vÄren 2012, dÄ jag direkt konstaterade hur pass svÄrt jag tyckte det var, att fÄ folk att uppmÀrksamma albumet.Efter detta bestÀmde jag mig för att ta mig sjÀlv ur min trygghetszon, och börja skriva musik med mÀnniskor som jag inte kÀnner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och fÄ nya idéer, kanske Àven byta stil helt, om sÄ skulle vara nödvÀndigt! Vilken var min stil? Jag bestÀmde mig för att skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jÀmförelse med att skriva musiken pÄ egen hand.

Kasta gris : En strategi för att maximera den förvÀntade poÀngsumman i en kastomgÄng

Kasta gris Àr ett spel dÀr spelarna tÀvlar om att komma först till 100 poÀng. TvÄ grisformade tÀrningar kastas och beroende pÄ hur de landar ger de olika poÀng, alternativt förlust av poÀng. För en spelare som har samlade poÀng i en kastomgÄng innebÀr ytterligare ett kast en chans att erhÄlla en högre poÀngsumma men ocksÄ en risk att förlora den redan samlade. I denna uppsats vill vi ta reda pÄ vid vilken högsta poÀngsumma i en kastomgÄng som spelaren bör vÀlja att fortsÀtta kasta. Eftersom tÀrningarna Àr grisformade och alltsÄ inte symmetriska Àr sannolikheterna olika för de möjliga utfallen.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->