Syftet i denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare anvÀnder sagoberÀttandet i relation till barnens sprÄkutveckling. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt frÀmjas barnens sprÄkutveckling genom sagoberÀttandet enligt förskollÀrarna samt vilka metoder sÀger de sig anvÀnda för att gynna barnens sprÄkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberÀttandets möjligheter för sprÄkutvecklingen. Vi har under arbetets gÄng haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vÄrt sÀtt att se pÄ lÀrandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lÀrandet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i tvÄ matematiklÀrobokserier. Vi har sökt svar pÄ frÄgorna: vilka metoder för addition och subtraktion som lÀroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare pÄ varandra samt hur böckerna förhÄller sig till gÀllande lÀro- och kursplaner.Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en innehÄllslig idéanalys, eftersom vi tittat pÄ dels vad, men ocksÄ hur det tas upp. Materialet vi anvÀnt denna metod pÄ Àr tvÄ matematiklÀrobokserier, som Àr reviderade till gÀllande lÀroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat pÄ vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp.Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader pÄ hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gÄnger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper.

Statliga byggnadsminnen Àr byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska vÀrde Àr extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt Àldre byggnader, Àr inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta Àr att hÄlla ett lÀmpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lÀmpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; SkyddsvÀrme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende pÄ vad den byggnad eller det rum som studeras skall anvÀndas till och hur de unika förutsÀttningarna ser ut just dÀr kan olika metoder vara olika lÀmpliga.

Traditionellt sett har gurkmeja anvÀnts för medicinskt bruk i mÄnga olika lÀnder och kulturer för en rad olika besvÀr pÄ bÄde djur och mÀnniskor. AnvÀndningen idag Àr framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrÀmjande medel och för att lindra ledbesvÀr. I Sverige idag Àr Galexir det enda godkÀnda traditionellt vÀxtbaserade lÀkemedlet innehÄllande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha lÄg biotillgÀnglighet, men höga koncentrationer uppnÄs lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvÀr till en bra indikation för anvÀndandet av gurkmeja. Den hÀr litteraturstudien syftar till att ta reda pÄ om gurkmeja kan ha potential att anvÀndas pÄ hundar med gastrointestinala besvÀr. Sjukdomar sÄsom gastrit, magsÄr, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.

Bakgrund: IntensivvÄrd bestÄr definitionsmÀssigt av monitorering, diagnos och vÄrd av patientermed tÀnkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. VÄrdpersonal bör arbeta med en holistisksyn pÄ patienten, ta vara pÄ de kÀnslomÀssiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alladelar skall kunna tillfredstÀllas bör vÄrdpersonalen Àven uppmÀrksamma de anhöriga och göradessa delaktiga i vÄrden. En nödvÀndighet för att klara detta Àr att sjuksköterskan Àr insatt i vadpatientens familj gÄr igenom och vilka behov de har.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade nÀr derasanhörige vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning.Metod: Litteraturstudien byggde pÄ femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och Ättavar kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMedoch Cinahl.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Anledningen till varför jag valde att just skriva om lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lÀrare förvÀntas vara kompetent pÄ omrÄdet och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte Àr att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel pÄ konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klasserna 4-6 om man Àr vanlig klasslÀrare och dÄ inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frÄgor Àr: - Vad Àr lÀs- och skrivsvÄrigheter? - Hur yttrar sig lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att anvÀnda sig av som vanlig lÀrare för att underlÀtta skolarbetet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? PÄ slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tÀnka mig att anvÀnda mig av i mitt arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet av denna litteraturstudie Àr att jag tycker mig ha fÄtt en större inblick i hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och att jag Àr en bit pÄ vÀg men inser ocksÄ att det i praktiken Àr eleven i frÄga som fÄr visa vÀgen för hur vi ska arbeta....

Syftet med denna undersökning Ă€r att diskutera hur pedagoger arbetar med lĂ€sinlĂ€rning dĂ€r alla olika lĂ€sinlĂ€rningsmetoder finns tillgĂ€ngliga, och om lĂ€sinlĂ€rningen skiljer sig nĂ„got Ă„t nĂ€r det rör de lĂ€ssvaga eleverna. Arbetet utgĂ„r frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar; Hur arbetar pedagoger med barns lĂ€sinlĂ€rning, vilka metoder anvĂ€nder pedagogerna sig av vid barnens lĂ€sinlĂ€rningsarbete? Varför arbetar pedagoger med just detta/dessa metoder och arbetssĂ€tt? Är det nĂ„gon skillnad i arbetet och arbetsmetoden nĂ€r man arbetar med barn med lĂ€ssvĂ„righeter jĂ€mfört med arbetet med barn utan lĂ€ssvĂ„righeter? De metoder urvalsgruppen bestĂ„r av tre pedagoger som blivit intervjuade och ca 15 pedagoger som svarat pĂ„ enkĂ€ten, dessa arbetar alla pĂ„ tre olika kommunala skolor i den södra delen av Sverige. Empirin som samlats in har stĂ€llts mot den tidigare forskning som gjorts pĂ„ Ă€mnet, den tar bĂ„de upp olika lĂ€sinlĂ€rningsmetoder sĂ„ som Bornholmsmodellen, LTG och Skriva sig till lĂ€sning. Även nĂ„gra forskares Ă„sikter om barn och deras lĂ€sinlĂ€rning belyses tillsammans med empirin.

Bakgrund: MÄnga tidigare studier har genomförts dÀr olika objektiva metoder för att ta fram refraktionsvÀrden utvÀrderats med den subjektiva refraktionens resultat som guldstandard. AxellÀget för astigmatism har dock sÀllan varit i fokus för dessa studier.Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken objektiv metod av retinoskopi, autorefraktor och keratometri som bÀst överrensstÀmmer med resultaten frÄn subjektiv refraktion nÀr det gÀller att hitta axellÀget för astigmatism. Studien har undersökt vilken eller vilka av dessa objektiva metoder som bÀst kan assistera undersökaren i att fÄ fram en utgÄngspunkt för sin synundersökning.Metod: Studiens resultat har baserats pÄ undersökningar av 21 försökspersoner med en regelbunden astigmatism pÄ ?-0.75 DC pÄ minst ett öga. De objektiva testerna utfördes först varefter en binokulÀr subjektiv refraktion genomfördes.Resultat: Resultaten analyserades genom att differensen för avvikelsen i axellÀge mellan subjektiv refraktion och varje objektiv metod togs fram.

Hur ska lÀraren vÀlja en bra undervisningsmetod vid inlÀrning av multiplikationstabellen? Först mÄste lÀraren veta hur eleverna lÀr, vilka arbetsmetoder som finns samt vad som Àr bra med dem. Svaren söktes i teorier om hjÀrnan, matematikinlÀrning samt olika arbetssÀtt och metoder. Med teorierna i bakfickan gav vi oss ut och intervjuade specialpedagoger, speciallÀrare och matematiklÀrare för att ta reda pÄ hur de vÀljer metod. Resultatet av studien blev att lÀraren mÄste kÀnna till varje elevs inlÀrningsstil och variera undervisningen för att ge eleverna arbetssÀtt och metoder som passar deras olika sÀtt att lÀra..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur skolelever upplever, kÀnner och reagerar inför ett skriftligt prov, i detta fall ett nationellt diagnostiskt prov i matematik, nÀmligen Diamantdiagnosen. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ om lÀraren har ett utvecklande syfte med provet eller om det bara anvÀnds som bedömningsmaterial för elever i enlighet med Skolverkets riktlinjer för de diagnostiska proven.Tanken med min studie Àr att intervjun skall genomföras pÄ ett kvalitativt sÀtt med eleverna och med deras lÀrare. Med hjÀlp av intervjun kommer jag förhoppningsvis att fÄ svar pÄ hur eleverna upplever diagnos- och provmomenten, detta sker genom att stÀlla öppna frÄgor och Àven ge eleverna chansen att kommunicera fritt kring frÄgestÀllningen.Jag utgick frÄn definition av nÄgra centrala begrepp som t.ex. summativ bedömning, formativ bedömning och feedback. Jag gick ocksÄ igenom vad forskningen har att sÀga om effekterna av prov och bedömning pÄ t.ex.

Det finns i dagslÀget fÄ tids- och kostnadseffektiva metoder och tekniker för att mÀta och utvÀrdera anvÀndarupplevelse över tid. Detta trots att tidsaspekten av anvÀndarupplevelsen under de senaste Ären har uppmÀrksammats som en viktig komponent av anvÀndarupplevelsen inom mÀnniska-dator-interaktionsforskning. UX Curve och iScale Àr tvÄ metoder framtagna för att mÀta förÀndringar i anvÀndarupplevelse över tid med hjÀlp av retrospektion och skapande av grafer över utvecklingen av anvÀndarupplevelsens olika dimensioner.Mot bakgrund av dessa metoder togs ett webbaserat utvÀrderingsverktyg fram med mÄlet att undersöka verktygets förmÄga att mÀta förÀndringar i anvÀndarupplevelse under en utvÀrderingsperiod. Verktyget testades pÄ 9 deltagare i en utvÀrdering av en mailklient under tvÄ veckors tid.Resultatet indikerar att utvÀrderingsverktygets dimensioner samlar upplevelser av relevans för de dimensioner som undersökts men visar ocksÄ pÄ att ytterligare testning och validering av metod och verktyg behövs för att faststÀlla att mÀtningarna Àr reliabla och att det som mÀts Àr vad som avses mÀtas..

SyfteStudiens syfte Àr att ur ett inifrÄnperspektiv undersöka om personer med diagnosen Aspergers syndrom upplever att omgivningens bemötande förÀndrats efter att de har fÄtt diagnosen. Med omgivningen menas familj, vÀnner och myndigheter. Intentionen Àr att belysa individernas egna erfarenheter av sÄvÀl positivt som negativt bemötande.FrÄgestÀllningar1. Hur upplever individer med Aspergers syndrom att de blir bemötta av familj, vÀnner och myndigheter? 2.

MÄnga elever i förskolan Àr flersprÄkiga och det Àr dÀrför viktigt att lÀrarna har sÄdana kunskaper sÄ att de kan arbeta för att sprÄket utvecklas pÄ bÀsta sÀtt. Avsikten med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka metoder lÀrarna anvÀnder sig av och vilka hinder och möjligheter de ser i sitt arbete. Metoden har varit att intervjua lÀrare med mÄngÄrig erfarenhet av att arbeta med invandrarbarn för att ta reda pÄ vilka förkunskaper de har, om barnen fÄr modersmÄlsstöd samt hur förÀldrakontakt och attityder till tvÄsprÄkighet pÄverkar de metoder de anvÀnder i sitt arbete med att utveckla sprÄket hos barnen.Slutsatsen blev att lÀrarna skaffat sig vÀrdefulla erfarenheter genom lÄngvarigt arbete med invandrarbarn. De anvÀnder i stort sett samma metoder, men i de skolorna dÀr det finns mÄnga invandrarbarn betonar man vikten av att vara tydlig i kommunikationen med barnen och anvÀnda sig av sitt kroppssprÄk..

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer pÄ flera hÄll i skolans styrdokument, upplevs av mÄnga pedagoger som diffust. Undersökningen bygger pÄ litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlÀrare. Resultat visade, att de deltagande lÀrarna, hade varierande förestÀllningar kring begreppet. Samtliga lÀrare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvÀgagÄngssÀtt.