I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan anvÀnda sig av. Materialet Àr framtaget med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssÀtt/metoder anvÀnds för att frÀmja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefÀr samma uppfattning om hur man som lÀrare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poÀngterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta Àr de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansÄg att barnen mÄr bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien Àr att pedagogen bör utforma en strukturerad lÀromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och mÄ bra i vardagen.

Obehandlad eller otillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smÀrtbehandling Àr vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smÀrtbehandling vid behandling av lÄngvarig (kronisk) smÀrta, anvÀnds dessa metoder vÀldigt lite nÀr det gÀller akut smÀrta som postoperativ smÀrta, dÀr farmakologisk smÀrtbehandling Àr mest vanligt. Denna litteraturstudie Àmnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementÀra metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smÀrta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade Är 2000 eller senare.

Kalvningsförlamning Àr en av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor och orsakas av ett metaboliskt tillstÄnd hos kon som kallas klinisk hypokalcemi. NÀr laktationen startar vid kalvning transporteras stora mÀngder kalcium till juvret och kalciumkoncentrationen sjunker drastiskt i blodet. Om kon inte kan kompensera för kalciumsÀnkningen kan inte nervsystemet och musklerna fungera som de ska vilket gör att kon blir förlamad och oförmögen till att resa sig upp. PÄ grund av att det Àr en sjukdom med allvarliga symptom och som kan leda till stora ekonomiska konsekvenser för producenten Àr det viktigt att kunna förebygga sjukdomen. Syf-tet med det hÀr arbetet Àr dÀrför att ta reda pÄ vad som orsakar kalvningsförlamning samt hur tillstÄndet kan förebyggas hos kon och vilka metoder som Àr vanligast.

Detta examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera de amplitudtoppar som uppstÄr dÄ flera sinussignaler av slumpmÀssiga frekvenser adderas. Det som efterstrÀvas Àr en signal innehÄllande flera godtyckliga frekvenser samtidigt som den bibehÄller en lÄg Crestfaktor (eller PAPR). De metoder som tas fram implementeras sedan i en FPGA. Rapporten behandlar de metoder som undersökts bÄde i teoretiska utvÀrderingar samt i en hÄrdvaruimplementation. Resultaten visar pÄ att det inte finns nÄgon enkel lösning pÄ problemet, men att en kombination av metoder kan anvÀndas för att fÄ en förbÀttring av signalens Crestfaktor.

I detta arbete undersöks effektiviteten hos Androids medföljande metoder för att uppnÄ bestÀndigt tillstÄnd. Undersökningen baseras pÄ ett egenutvecklat verktyg för att mÀta de olika metodernas effektivitet, med avseende pÄ tid för att spara ner och lÀsa in tillstÄndet samt hur mycket utrymme det sparade tillstÄndet tar upp i sekundÀrminnet. Resultaten frÄn undersökningen visar att de olika metoderna presterar olika bra beroende pÄ tillstÄndets storlek samt om tillstÄndet mestadels bestÄr av text eller av nummer. Den metod som generellt Àr mest effektiv Àr Javas Serializable. Framtida undersökningar skulle kunna komplettera den genomförda undersökning genom att ocksÄ utvÀrdera effektiviteten hos metoder som tillhandhÄlls via externa bibliotek..

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som anvÀnds i det didaktiska arbetet med barns sprÄkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande sprÄkutveckling, samt hur arbetet med sprÄkutveckling kan lÀggas upp i en barngrupp. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ forskningsansats dÀr intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgÄngspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och tvÄ pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns sprÄkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de Àven har kunskap om hur barn utvecklar sprÄk. De mÄste dessutom kÀnna till tidiga tecken pÄ avvikande sprÄkutveckling, samt pÄ vilka sÀtt de kan stödja barn i behov av sÀrskilt stöd för att tidigt sÀtta in rÀtt insatser..

Bakgrund: Lex Maria Àr ett avvikelsehanteringssystem vars mÄl Àr frÀmjandet av patientsÀkerheten. All hÀlso- och sjukvÄrdspersonal har anmÀlningsskyldighet enligt Lex Maria. I samband med Lex Maria-anmÀlan ska hÀndelseanalys genomföras och nya ÄtgÀrder tillÀmpas. Syfte: Studiens syfte var att sammanstÀlla Lex Maria-anmÀlningarna frÄn fyra akutsjukhus i södra Sverige mellan Ären 2009-2011 och betydelsen för patientsÀkerheten. Metod: Studien har en kvantitativ metod med retrospektiv inriktning.

SammanfattningDagens globalisering av svenska verksamheter bidrar till ett ökat behov av ett mer effektivt arbete. Inom tillverkningsindustrin bör företagen vara mer produktiva dÄ kundbasen blir större och efterfrÄgan av produkter ökar. I takt med att ett företag vÀxer sÄ mÄste Àven uppföljning av arbetet bli bÀttre.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka verktyg som anvÀnds i svenska företag för att mÀta produktivitet. Med verktyg menas nyckeltal och metoder som kan anvÀndas för att fÄ en bÀttre uppföljning. Det sker genom att studera vetenskaplig litteratur kring Àmnet och intervjuer med produktionsansvariga hos Atlas Copco och Mondelez.

Uppsatsen belyser diagnosen DAMP ur ett pedagogperspektiv. Diagnosen har debatterats i medierna och det har framkommit företrÀdare för tvÄ olika stÄndpunkter. En av dem Àr docenten i sociologi, Eva KÀrfve och den andra Àr professorn i neuropsykiatri samt en av grundarna till diagnosen DAMP, Christopher Gillberg. KÀrfve ville granska dennes forskning dÄ hon ifrÄgasÀtter dess trovÀrdighet. Debatten gjorde att vi blev intresserade av DAMP-diagnosen och ville undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om DAMP och dess diagnostisering, samt vad de vet om utredningen som leder till en diagnos och hur de uppfattar den pÄgÄende debatten i media.För att belysa dessa frÄgestÀllningar har vi studerat litteratur som behandlar problematiken kring diagnosen DAMP, samt genomfört en empirisk undersökning.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Olsson, R & StÄleker H. Metoder med inriktning pÄ beteendeförÀndringar för personer i behov av förÀndrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng.

Vi har studerat tre metoder för lÀs- och skrivinlÀrning, Wittingmetoden, LTG och Whole Language. Vi har gjort intervjuer med fyra lÀrare som inte sÀger sig arbeta med nÄgon specifik metod. Syftet Àr att se om vi kan se spÄr av Wittingmetoden, LTG och Whole Language i de intervjuade lÀrarnas undervisning. Vi vill se om man kan nÄ framgÄng med lÀs- och skrivinlÀrningen utan att följa nÄgon speciell metod samt se hur mycket de olika metoderna genomsyrar undervisningen. VÄr studie visar att samtliga lÀrare arbetar mycket lika och mest spÄr finns det av LTG och Whole Language men vi kunde Àven finna en del spÄr frÄn Wittingmetoden.

AbtraktSyftet med vÄr studie Àr att utifrÄn en socialpsykologisk frÄgestÀllning se vilka faktorer och vilket förhÄllningssÀtt som har pÄverkan pÄ en individs tillfrisknade inom missbruksvÄrden. Vi har bÄda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bÀttringsvÀg. Studiens centrala frÄgestÀllning Àr: Vilka metoder anvÀnder personalen pÄ Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan pÄverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vÄr studie sÄ har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrÄn socialpsykologiska frÄgor.

Lungcancer Àr idag den femte vanligaste cancerformen och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, rökning stÄr som orsak till ungefÀr 90% av alla sjukdomsfall. Sen upptÀckt av lungcancer leder till lÄg överlevnad, tidig diagnos samt behandling Àr avgörande för prognosen. Tekniken har utvecklats och fördelen med lÄgdos datortomografi Àr de lÄga strÄldoserna i jÀmförelse med en vanlig datortomografi och att kvalitén pÄ bilderna ÀndÄ ger möjlighet för viss diagnostik. Metoden Àr under utveckling och röntgensjuksköterskan har ett ansvar att följa med i teknikutvecklingen och delta vid implementering av nya metoder. Att undersöka om screening med lÄgdos datortomografi kan vara en effektiv metod för att diagnostisera lungcancer i ett tidigt skede hos rökare.

Syftet med denna studie Àr att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt sjÀlvkÀnslan hos ungdomar. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad Àr utmÀrkande för innehÄllet i de metoder och interventioner som i hög grad hjÀlper ungdomen att höja sin sjÀlvkÀnsla? Vilka effekter har de? SjÀlvkÀnsla stÄr för vÀrdering av vad eller hur vi Àr. Den anger vÄrt kÀnslomÀssiga förhÄllande till oss sjÀlva: hur vi vÀrderar vÄr sjÀlvbild och hur vi kÀnner inre tillfredsstÀllelse och tillit till oss sjÀlva. För att förklara sjÀlvkÀnsla hos ungdomar har jag anvÀnt begrepp frÄn senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori. Metoden som jag har anvÀnt mig av Àr en typ av litteraturstudie som kallas scoping study.