Elever med funktionsnedsÀttning har under sin skoltid varit med om mÄnga förÀndringar. En del av dem har börjat i grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i sÀrskolan, andra har frÄn tidig Älder fÄtt sin diagnos och mottagits direkt i sÀrskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet Àndrats.  Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstÄnd bara fÄr tillhöra sÀrskolan om de Àven har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta Àr att grundskolan fÄtt ta emot elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse.Syftet med arbetet Àr att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning.  Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att stÀndigt vara med och pÄverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillÄtande lÀrmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmÄgor och vÀxa som mÀnniskor.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att belysa vad som menas med risk och risk management samt att presentera metoder och modeller inom detta Àmne. Vi har anvÀnt dessa metoder och modeller samt den redan existerande arbetsordningen hos byggföretaget Folkhem Produktion AB för att genomföra en riskanalys av företaget..

VÄr studie gick ut pÄ att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan och hur lÀrare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkÀtintervjuer med lÀrare och observationer i Är ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och UmeÄmodellen, premieras av vÄra informanter men en mÀngd andra metoder förekommer ocksÄ. Oavsett metod arbetar dessa lÀrare med individualisering pÄ likartat sÀtt nÀmligen med arbetsscheman baserade pÄ elevernas olika förutsÀttningar..

I denna uppsats beskrivs och implementeras tre alternativa metoder för att skatta kovariansen mellan finansiella tillgÄngar. De utvÀrderas sinsemellan och jÀmförs med stickprovskovariansen. UtvÀrderingsmodellen innebÀr simulering av en aktiv portföljförvaltare i en verklighetstrogen miljö. DÄ kovariansen mellan finansiella tillgÄngar berÀknas med stickprovsskattning blir skattningsfelet stort. Detta fel, eller brus, försÀmrar portföljförvaltares resultat och alternativa metoder eftersöks.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Varje Är drabbas cirka 7000 kvinnor. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa kvinnors upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer, frÄn diagnos till behandling. Metod: En allmÀn litteraturstudie med induktiv innehÄllsanalys genomfördes.

Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och pÄ fritidshem ? En studie om pedagogers arbetsÀtt med barn med autism.

Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvÀllstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningen ADHD. Under ett Är publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingÄtt i min undersökning. En hypotes Àr att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstÀrka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framstÀlls i dessa medier har jag anvÀnt mig av en kvantitativ innehÄllsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys.Den kvantitativa undersökningen har dels anvÀnts till att undersöka i vilken utstrÀckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsÀttningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som Àr vanliga i rapporteringen samt om det förekommer nÄgon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller Äldersgrupp.

Postoperativ smÀrta Àr relaterad till vÀvnadsskadan som uppstÄr i samband med operation. Denna smÀrta kan mÄnga gÄnger vara svÄr att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utstrÀckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smÀrta hos vuxna. Metoden som anvÀndes bestod av en litteraturstudie dÀr data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vÀgledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi.

HIV Ă€r en av de största epidemierna i vĂ€rlden och i Sverige lever ca 5300 personer med HIV idag. HIV Ă€r en lĂ„ngvarig sjukdom dĂ€r behandlingen bestĂ„r av bromsmediciner. Över hela vĂ€rlden Ă€r HIV förknippat med fördomar. Att drabbas av HIV innebĂ€r stora pĂ„frestningar och omvĂ€lvningar i livet. MĂ„nga upplever en kĂ€nsla av skam, stigma och diskriminering vilket kan leda till ett lidande.

SmÀrta Àr ett stort folkhÀlsoproblem. Det finns idag flera olika fysioterapeutiska behandlingsmetoder med hög evidens för samma typ av smÀrtproblem och diagnos vilket gör att det i kliniken skiljer sig vilken behandlingsmetod som anvÀnds. Akupunktur Àr en av dessa metoder och evidensen för akupunktur vid olika muskuloskeletala smÀrtproblem Àr vÀlbeforskad. Syftet med denna studie var att kartlÀgga fysioterapeuters kliniska anvÀndande av akupunktur pÄ patienter med muskuloskeletal smÀrta inom primÀrvÄrden i Norrbottens lÀn. Data samlades in genom en egenutformad webbenkÀt.

Hur pÄverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstÄ nÀr manualbaserademetoder importeras och anvÀnds i svenska förhÄllanden? Hur kan den lokala organisationen tahÀnsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebÀra försocialarbetarna? Hur pÄverkas professionen och socialarbetarnas syn pÄ sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebÀra för brukare?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan pÄverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan pÄverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrÄn begreppen humanism, etiska vÀrden, normer och vÀrderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjÀlpare och utvÀrderingsassistent. Relationen till brukarnaförÀndras sÄ att teknik, kompetens och ekonomiska vÀrden fÄr ökad betydelse, kanske pÄ bekostnadav humanistiskt hÀnsynstagande.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

AbstractTitel: Diagnosing accountability, a study of accountability of UNT and DN?s medical journalism  ( Diagnos av ansvarstagande, en studie av accountability inom DN och UNT:s medicinjournalistik)Number of pages: 45 (59 including enclosures)Author: Alexandra JohanssonTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication studies C Period: Fall 2008 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: To evaluate the quality of medical journalism in DN and UNT according to the theories of accountability and responsibility in the media.Material/Methods: The materials and methods used in this thesis are 14 articles from DN and 14 articles from UNT that have been analyzed according to the criterion set forth by Media Doctors, an Australian media accountability system.Main Results: The results showed that DN scored an average of 57% ?satisfactory? and UNT scored an average of 52% ?satisfactory? of Media Doctors rating scale. Strengths were an educational tone and an insightful review of the newest findings in the scientific community. Weaknesses were poor transparency and a tendency to neglect full disclosure of the scientific findings and sources. Focus was also show to be on research and not on information for potential patients.

Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva likheter och skillnader mellan sjuksköterskors anvÀndning av metoder för att lindra smÀrta vid vaccination av barn (0-5 Är) vid BVC i Sverige och internationella sjukhus i Kina, och beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskors val av metod.Bakgrund:MÄnga barn upplever vaccination som plÄgsamt. Enkla metoder för god smÀrtlindring finns, men anvÀndningen av metoder Àr begrÀnsad beroende pÄ kulturella aspekter, kunskapsbrist och ointresse.Metod:Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av Ätta barnsjuksköterskor i Sverige och Kina. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades med deskriptiv innehÄllsanalys.Resultat:Sjuksköterskorna anvÀnde sig av en rad olika metoder vid smÀrtlindring som till exempel avledning och Emla. Sjuksköterskans val av metod pÄverkades av arbetsplatsen, sjuksköterskan, barnet och förÀldrarna.Slutsats:Sjuksköterskorna var intresserade av att smÀrtlindra barnet, men metoderna var inte alltid vetenskapligt förankrade. Författarna föreslÄr en utökad spridning av information för förstÄelse och kunskap om smÀrtlindring hos det lilla barnet i samband med vaccination..

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.