BakgrundEndometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens pÄ upp till 15 procent. Den uppstÄr nÀr vÀvnad som liknar livmoderslemhinnan fÀster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det frÀmsta symtomet Àr smÀrta i bÀcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den sÀkraste metoden för att stÀlla diagnos Àr laparoskopi.

Dagens fordon Àr försedda med elektroniska styrsystem, ECU:er, som styr mÄnga av fordonets funktioner. I takt med att dessa system blir mer avancerade krÀvs en effektiv process för att hantera systemens specifikationer för diagnoskommunikation. Hanteringen av dessa specifikationer Àr inte standardiserad. I mÄnga fall dokumenteras en ECU i ett ordbehandlarformat, t ex Word eller RTF, som inte enkelt kan lÀsas eller tolkas av ett diagnossystem. Specifikationerna mÄste översÀttas till ett maskinlÀsbart format för att kunna anvÀndas vid kommunikation med ECU:n.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare och skolpersonal definierar begreppet dyslexi samt hur de ser pÄ arbetet med dyslektiska elever. Vi vill ocksÄ klargöra hur tre dyslektiska elever upplevde att fÄ sin diagnos och hur de fÄr sina behov tillgodosedda idag..

Studien syftar framför allt till att undersöka förskollÀrares praktiska metoder i sitt arbete med naturvetenskap och observera om/hur barngruppen influeras av dessa metoder. Studien baseras framförallt pÄ TvÄ intervjuer med förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor och observation av deras respektive barngrupper Slutsatsen i korthet Àr att ett undersökande arbetssÀttet dÀr pedagogerna diskuterar tillsammans med barnen utifrÄn deras egna intressen, tankar och teorier verkar ge nyfikna barn som inte Àr frÀmmande för att dra egna slutsatser. BÄde baserade pÄ sina egna erfarenheter och teorier, men Àven utifrÄn andras, barns som vuxnas..

?Between normal and abnormal? is a qualitative literature study about adults with Aspergers syndrom. The study aims to understand how a person with Asperger syndrome understand himself. The study is built around two issues. These are; how does a person with Aspergers syndrom describe himself and how does the diagnos influence the self-image.

I takt med att mÄnga vÄrdinrÀttningar har insett vÀrdet av att anvÀnda sina resurser mer effektivt har lean blivit ett allt mer uppmÀrksammat omrÄde inom sjukvÄrden. Den hÀr rapporten beskriver hur man med lean-metoder kan öka kundvÀrdet i akutsjukvÄrden. För att öka kundvÀrdet mÄste man eliminera de icke vÀrdeskapande aktiviteterna som finns i vÀrdeflödet. Vi har med hjÀlp av information frÄn litteraturen och genomförda intervjuer valt ut tvÄ metoder för att identifiera icke vÀrdeskapande aktiviteter; vÀrdeflödesanalys och visuell identifiering. De icke vÀrdeskapande aktiviteterna vi identifierat kategoriseras in i sju kategorier av svinn.

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

Syftet med min studie Àr att undersöka ett antal kommunala förskolors sprÄkliga pedagogiska miljöer för att fÄ kunskap om vilka metoder nÄgra pedagoger i förskolan arbetar med för att stimulera barns sprÄk- och begreppsutveckling. Jag vÀljer att lÀgga fokus pÄ en central frÄgestÀllning: Vad menar pedagoger med sprÄkliga pedagogiska miljöer? I ett försök att fÄ svar pÄ mina frÄgor vÀljer jag att observera och samtala med yrkesverksamma pedagoger. Resultat visar att pedagogerna betonar att det sociala samspelet har betydelse för barns sprÄk- och begreppsutveckling..

Syfte: I förskolan anvÀnds diagnos- och bedömningsmaterial för att dokumentera barn utveckling.. Ett vanligt förekommande material Àr TRAS- Tidig Registrering Av SprÄk som anvÀnds till att kartlÀgga barns sprÄkliga utveckling. Studien syftar till att synliggöra och analysera hur barn som anses ha sprÄksvÄrigheter beskrivs i TRAS materialet. FrÄgestÀllningarna i studien Àr: Vilka identitetspositioner finns i TRAS materialet?Hur beskrivs ÄtgÀrder som föreslÄs för barn som anses ha sprÄksvÄrigheter?Hur legitimeras anvÀndandet av TRAS i förskolan? Teorietisk ram och genomförande:Kritisk diskursanalys har anvÀnts i studien.

Denna uppsats Àmnar undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger och skolledning har till att inkludera elever med diagnos inom AutismspektrumtillstÄnd samt andra i skolsvÄrigheter i en vanlig högstadieklass och vilka de eventuella framgÄngsfaktorerna och fallgroparna Àr. Studien har genomförts pÄ en högstadieskola dÀr man valt att inkludera nio elever, varav fyra med AST-diagnos, som befinner sig i olika former av skolsvÄrigheter i en klass och förstÀrka denna klass med en assistent och en specialpedagog. Studien Àr en fallstudie och metoden som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjuer av inblandad personal. Som bakgrundsmaterial har jag Àven tagit del av dokumentation i form av projektplan och verksamhetsberÀttelse. Vad gÀller organisation pekar resultaten pÄ att tydlig styrning och mÄlbeskrivning Àr av vikt, samt att det finns risker med att liknande satsningar görs i projektform dÄ man lÀtt koncentrerar behoven i en och samma klass vilket innebÀr att denna kan ses som avvikande.

VÄrd i livets slutskede Àr ett omrÄde inom vilket det tidigare har konstaterats stora brister, framför allt gÀllande medicinska insatser, bemötande, information och stöd till nÀrstÄende. Distriktssköterskan Àr en stöttepelare och koordinator för den palliativa vÄrden i hemmet och stÄr för huvuddelen av det fysiska och emotionella stöd som patienten och de nÀrstÄende fÄr. Att upptÀcka och fÄ en förstÄelse för de dilemman som distriktssköterskorna möter i sitt dagliga arbete Àr centralt för att kunna utveckla den palliativa vÄrden. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att möta patienter med en palliativ diagnos och deras nÀrstÄende inom hemsjukvÄrden. Denna studie Àr en intervjustudie med kvalitativ ansats och har fem deltagare som alla Àr kvinnliga distriktssköterskor som arbetar pÄ vÄrdcentraler i tre olika stÀder i Norrbotten, med mellan 5 ? 18 Ärs erfarenhet av att vÄrda patienter med en palliativ diagnos inom hemsjukvÄrden.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i vÀrlden och i Sverige Àr risken att insjukna innan 75Ärs Älder ca 10 %. DÄ en individ drabbas av en sjukdom förÀndras livet drastiskt frÄn att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebÀr en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med lÀkemedel och behandlingar. Sjukdom Àr en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i kÀnslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En mÀnniska Àr dÀrmed sÄ sjuk eller sÄ frisk som den sjÀlv kÀnner sig.

Diagnosis means detection and isolation of faults. A model based diagnosis system is built on a mathematical model of the system. The difficulty when constructing the diagnosis system depends om how the model is formulated. In this report, a method is described that rewrites the model on such a form that the construction of the diagnosis algoritm is easy. The model is transformed by two state space transformations and the result will be a system on state space form where one part of the system becomes easy to supervise.

AbstractThis study examines factors in school that could contribute to or counteract the experience of inclusion of persons who have been diagnosed in the field of autism spectrum disorder. The information was gathered through qualitative interviews and processed to be presented in the results.The results show that respondents found it difficult to concentrate when in school because of the environment. They experienced no coherence in learning situations, they may not get answer as to why information should be carried out and saw no point to have breaks. Furthermore, they experienced no problems to orientate in school or to follow the schedule. The results also revealed that the respondents had at least one teacher with whom they felt that the relationship was positive.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka metoder som förekommer vid skapande av framtidsbedömningar samt hur de förhÄller sig till de organisationer vi valt.Vi har i denna uppsats valt en kvalitativ metod i form av kvalitativa personliga intervjuer, dÄ vi vill fÄ en djupare förstÄelse kring framtidsbedömningar. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrÄn ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt.Med utgÄngspunkt frÄn vÄrt syfte med uppsatsen, har vi identifierat fem metoder som anvÀnds inom de organisationer vi har intervjuat. Dessa metoder Àr Intentions, Conjoint analysis, Expert opinions, Ekonometri samt Regelbaserade prognoser. I vÄr slutsats har vi kommit fram till att dessa metoder Àr vanligt förekommande inom de organisationer som vi har intervjuat, pga. att metoderna Àr enkla och billiga att framstÀlla.