Velofarynxinsufficiens (VFI) inneba?r en nedsatt fo?rma?ga att under tal och fo?dointag sta?nga till mellan mun- och na?sha?la vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglamba? a?r en metod som kan anva?ndas fo?r att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt pa? talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan pa?verka graden av framga?ng.

ATT LEVA MED BRÖSTCANCER - KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DIAGNOSTICERAS MED BRÖSTCANCER OCH FÖRÄNDRINGEN AV DET DAGLIGA LIVET - EN BLOGGSTUDIE BERGENUDD KARIN BERNDTSSON ANNA Bergenudd, K & Berndtsson, A. Att leva med bröstcancer ? kvinnors upplevelser av att diagnostiseras med bröstcancer och förändringen av det dagliga livet ? En bloggstudie. Ett examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola, Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Att drabbas av bröstcancer är en omvälvande händelse med en stor omställning både psykiskt och fysiskt.

Syftet med studien var att genom granskning av litteratur och vetenskapliga artiklar undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Den metod som legat till grund för denna studie var en litteraturöversikt. Valet av litteratur har bestått av vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. För att identifiera relevant litteratur har sökningen av litteratur gjorts i ett flertal olika databaser däribland de tillgängliga databaserna vid Luleå Tekniska Universitet. Totalt identifierades sju vetenskapliga artiklar som legat till grund för denna studie.

Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier.

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

Som arbetsterapeut tittar man på delaktighet och aktivitet i vardagen, där kommunikationen är en viktig del för att samspelet mellan människor skall fungera. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse kommunikationshjälpmedel har för kommunikationen och delaktigheten i vardagen för personer med funktionsnedsättning som använder kommunikationshjälpmedel för att samtala med andra människor. Fyra undersökningspersoner intervjuades i denna kvalitativa studie. De berättade om sitt kommunikationshjälpmedel och vilken inverkan det har i deras samspel och delaktighet med andra människor. Resultatet visar att dessa kommunikationshjälpmedel har en stor betydelse för dessa personer i vardagen.

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

Att drabbas av ryggmärgsskada innebär en stor förändring av livet ofta med bestående funktionsnedsättning som följd. Syftet med denna litterturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ryggmärgsskada. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; den förändrade kroppen som en begränsning i vardagen, brist på information och respekt från hälso- och sjukvårdspersonal, rädsla inför en oviss framtid, vikten av stödjande relationer samt trygghet och hopp som källa till återhämtning. I denna litteraturstudie framkom det att kvinnor som lever med ryggmärgsskada begränsades i vardagen. De blev beroende av andra och bristen på information var ett stort problem för kvinnorna.

Långvarig ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem och omfattas av många olika sjukdomstillstånd relaterade till ryggen. För människan kan detta innebära svårigheter och begränsningar i vardagen. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelse av att leva med långvarig ryggsmärta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med utgång från livsvärldsperspektivet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer.

Prostatacancer är en allvarlig sjukdom som både påverkar mannen, partnern och familjen. Den vanligaste kurativa behandlingsmetoden är radikal prostatektomi operation (RRP), som har ökat sedan början av 1990-talet. Risken för att dö i prostatacancer och/eller att utveckla metastaser minskar för de som genomgått operation. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av vardagen hos män med prostatacancer efter att ha genomgått en RRP operation. Studien genomfördes med ett ändamålsenligt urval av sex män.

SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som kan drabba både barn och vuxna. När barn drabbas av sjukdomen kan det uppstå en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag påverkas. Utifrån ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, där varje del, familjemedlemmarna påverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, när ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod där artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och användes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strävan efter acceptans, utmaningar och osäkerhet i den nya rollen och ändrad ansvarsfördelning.Slutsats: Utifrån resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förändrade ansvarsfördelningen har en påverkan på familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen än bara det drabbade barnet är i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förändrade vardagen.

Eftersom befolkningen blir allt äldre så kommer människor med kroniska sjukdomar att leva längre. För att kunna ge stöd och hjälp till dessa personer är det viktigt att förstå deras upplevelser av begränsningar och isolering i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av begränsningar och isolering i vardagen hos personer med kronisk sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte klara sig på egen hand: att mötas av brist på förståelse: att känna ensamhet och utanförskap: att känna sig frustrerad och värdelös: att vara orolig och rädd inför framtiden.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter som personer med multipel skleros (MS) har av förändrad delaktighet och om deltagande i temagrupp kan främja delaktighet i aktivitet. Undersökningsgruppen bestod av två män och två kvinnor som hade haft MS i minst ett år och hade upplevt förändringar i sina vardagliga aktiviteter. Fokusgruppsintervjuer användes som datainsamlingsmetod och genomfördes vid två tillfällen under deltagarnas rehabiliteringsperiod. Individuella uppföljningsintervjuer genomfördes en månad efter deltagarnas hemkomst. Analys av insamlat material resulterade i tre kategorier som gavs namnen: Förändrad delaktighet i vardagen, Lärdomar som influerar vardagen och Skapandet av en ny vardag.

Att drabbas av hjärtinfarkt kan innebära att kastas från ett frisk till ett livshotande tillstånd på nolltid. Sex av tio som drabbas av hjärtinfarkt är män. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser i vardagen efter en hjärtinfarkt. Systematiska artikelsökningar utfördes i tre bibliografiska referensdatabaser ? PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Varje dag drabbas cirka 100 personer av hjärtinfarkt i Sverige, vilket visar att hjärtinfarkt är ett stort samhällsproblem. Det är viktigt att skapa en samlad bild av dessa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen för att vårdpersonal ska kunna genomföra en god omvårdnad. Syftet med studien är därför att med hjälp av Katie Erikssons hälsokors belysa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen efter en hjärtinfarkt. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie som baserats på självbiografier. I resultatet togs sju kategorier fram som speglar patienternas upplevelser i vardagen.