Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentala bilder som pedagogiskt stöd framställs, och hur instrumentala bilder fungerar, för dyslektiker vid textbaserat lärande i litteraturen och i fallstudien. Därför ställs frågan: Hur framställs för och nackdelar med att ha bilder som stöd för dyslektiker vid textbaserat lärande? Metoden som har använts är en kombination av litteraturstudie och en fallstudie. Studien visar att det både finns svårigheter och fördelar med att använda bilder som stöd. Den främsta svårigheten är att bilder tolkas utifrån personliga erfarenheter och förkunskaper samt att om bilden inte stämmer överens med textens innehåll kan bilden förvirra samt försämra koncentrationsförmågan ytterligare.

I en rapport från Konjunkturinstitutet (2010) framkommer att produktivitets-utvecklingen i den svenska byggbranschen stått still sen mitten på 90-talet. Detta samtidigt som övriga näringslivet ökat sin produktivitet kraftigt under samma period. Denna skillnad i produktivitetsutveckling skulle kunna betyda att det finns mycket arbete kvar att göra för en ökad produktivitet i byggbranschen.För att få en högre produktivitet i byggbranschen krävs det att de som utför arbetet har en strävan efter att vara produktiv. Denna strävan påverkas av mjuka faktorer som t.ex. incitament, engagemang och psykosocial arbetsmiljö.

Ett stort problem som många företag och avdelningar lider av idag är hög personalomsättning med kunskapsförluster och brist på kunskap hos ny personal som konsekvens. Hos företag med hög personalomsättning är det viktigt att få in ny personal snabbt och effektivt, samtidigt som denna nya personal behöver tillräckligt hög kunskapsnivå för att kunna hantera arbetsuppgifterna. En avdelning som detta problem är aktuellt för är kundserviceavdelningen på Swedbank Babs, ett företag som arbetar med kortinlösen. För att förbättra förhållandet mellan anställningstid och utbildningstid koncentrerar sig denna undersökning på att förbättra kunskapsnivån och förkorta utbildningstiden.Bakgrunden har gett en frågeställning som lyder: ?Hur förbättras kunskapsnivån trots en förkortning av grundutbildningen?? För att kunna besvara frågeställningen har information sökts i teorin inom områden som utbildning, inlärning och kunskap.

Titel: Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget används i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poäng Syfte: I en marknad som är så föränderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv såsom it-telekombranschen är det viktigt att skapa en lärande miljö och undvika resursslöseri av kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan användas för att undvika sådana problem, exempelvis utvecklingssamtal.

Intensivvårdssjuksköterskans arbete innebär möten med patienter såväl som närstående.Ångest och oro vid kritisk sjukdom är något som inte bara drabbar den enskilde patienten utanhändelserna kan vara lika svåra för den drabbade familjen/närstående. I takt med att demedicintekniska behandlingsmöjligheterna har utvecklats så har ävenintensivvårdssjuksköterskans omvårdnadsansvar ökat. Omvårdnaden bestäms av patientensoch närståendes behov och avspeglar en integration av kompetens, skicklighet och erfarenhetsom är nödvändig för att möta patientens och närståendes behov. Denna studies syfte var attbeskriva intensivvårdssjuksköterskans vilja och förmåga att möta närstående. Genom enlitteraturstudie har vetenskapliga artiklar granskats.

Med hjälp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslärare har jag försökt ge en bild av yrkeslärarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktärsämnet. Hur de går till väga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslärarna själva får ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare än rektorer och skolledning..

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i svenska/ svenska som andraspråk och specialpedagoger arbetar med läsförståelse för sina andraspråkselever. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Alla pedagogerna var ense om att förförståelsen är absolut en viktig faktor för att eleverna ska förstå det lästa texten. Vi är medvetna om att pedagogernas kompetens och sin positiva inställning till läsning kan motivera andraspråkslever och läsförståelseundervisning blir gynnsam..

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest.

Att en organisation fattar beslut om överordnade mål och strategier innebär i sig inte något organisatoriskt lärande. För att möjliggöra en integration av uppställda mål och strategier så att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lärande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process går till i organisationen Lunds universitet, när det gäller integration av mål och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens så att organisationen får en högre kompetens och därmed en ökad möjlighet att nå uppställda mål. Vi har utgått från litteratur kring organisatoriskt lärande, där vi gjort en sammanställning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vår frågeställning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lärande: kommunikation, tillgängliggörande, reflektion och samsyn och integration.

Varje år är det ett stort antal studenter som väljer inriktningen revision på högskolor och universitet. Enligt Ekonomifakta (2012) börjar ungefär 1000 nyutexaminerade ekonomer på någon av landets fyra största revisionsföretag. Det stora antalet utexaminerade och den goda arbetsmarknaden för revisorer (Mitt yrke 2012) gör det aktuellt att undersöka vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretagen har på de nyutexaminerade ekonomerna. Med tanke på olika företagsskandaler där revisorer i högsta grad varit inblandade, exempelvis Carnegie-affären (Affärsvärlden, 2010), tyckte vi att det tillförde studien en ytterligare dimension att ta hänsyn till vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretag har inom hållbarhet och företagsetik.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka kompetenskrav och förväntningar som revisionsföretag har på nyutexaminerade ekonomer. Ett delsyfte är även att belysa på vilket sätt etik och hållbarhet är del i denna kontext.Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som jobbar med rekrytering på rikstäckande revisionsföretag i Sverige.

Regeringens beslut att omlokalisera svenska myndigheter från Stockholm har varit, och är fortfarande, ett mycket omdebatterat ämne. Avsikten med beslutet är att kompensera för de tidigare genomförda försvarsnedläggningarna som framför allt drabbat Arvidsjaur, Östersund, Gotland samt Karlstad/Kristinehamn. Debatten kring detta fångade vår uppmärksamhet och vi blev intresserade av att närmare undersöka hur en omlokalisering påverkar myndigheternas verksamhet och dess individer. Syftet med denna uppsats är att utforska hur omlokaliseringen inverkar på myndigheternas kompetens och organisationskultur. Med tanke på den stora omställningen för befintlig personal är vi också intresserade av att ta reda på vilka konsekvenser förfarandet får för den enskilda individen.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje år får ungefär 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste åren har mortaliteten minskat på grund av att allt fler bröstcancerfall upptäcks i tidigare skeden och då behandlingarna har blivit bättre. Screeningkontrollerna är en viktig del i tidig upptäckt av bröstcancer. De inriktar sig på undersökning av kvinnor som är utan symptom och som bedömer sig själva som frisk. De kvinnor vars bilder visar tecken på förändring blir kallade för ytterligare undersökning.

Syftet med den här c-uppsatsen är att översiktligt belysa hur personalen (lärare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhåller sig till den akademiserade officersutbildningen. De övergripande frågeställningar som uppsatsen ska gesvar på är följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militära professionen utifrån ett kompetensbehov? 3) På vilket sätt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens särprägel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger på teorier omprofessionsforskning. Kring ämnet kompetens används en modell som är framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden använder jag begrepp, från etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrån dessa.

Revisionskvalitet är något som ständigt verkar vara ett aktuellt ämne. Forskare har genom åren använt flera olika mått och metoder för att försöka mäta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att använda oss av ett kvalitetsmått som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att vi istället för att mäta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel på kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att själv titta närmare på fallet. Faktorer som skulle kunna påverka revisorer att begå dessa felaktigheter är flera, men vi har i vår studie valt att fokusera på olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.