SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strävar idag efter att skapa jämlika arbetsplatser där grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, både på nationell nivå och inom Borås Stad för att nå en större jämlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förändra sin struktur, och även om det är en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, är det här man måste påbörja arbetet mot jämlikhet.Syftet med denna uppsats är att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus på upplevda förutsättningar och hinder för jämlikhetsarbetet i denna process utifrån ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vårt syfte har vi valt att använt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att få ett kvalitativt djup men ändå ha kvar viss struktur på intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vår uppsats är flera men bl.a. att den existerande normen i samhället inom offentlig sektor där yrken på lägre positioner är kvinnodominerade och harlåg status. Detta utgör ett grundläggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jämlikhetsperspektiv.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Vi vill med detta examensarbete visa på möjligheter och hinder för elevers lärande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lägga fokus vid lärandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgången vill vi ge en liten inblick i forskning inom fältet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. Litteraturgenomgången ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstå undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lärares aktiva strävan att iscensätta styrdokumentens intentioner.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet är beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror på individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, används för att avgöra hur kunskapsmakten påverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsättningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och därigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmåga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter från ett kunskapsintensivt företag.

Syftet med detta examensarbete var att studera och undersöka hur invandrarbarnens väg mot det svenska språket kan se ut. Vi har tittat närmare på hur man kan förbättra denna inlärning, vilka problem och hinder som är vanligt förekommande samt vilken roll som hemspråket har vid svenskinlärning. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjuform som innefattat fem pedagoger under vår VFU-period. Denna del redovisar vi i vår resultatdel. Genom litteratur har vi kommit i kontakt med teorier rörande våra frågeställningar och dessa har samlats i vår litteraturgenomgång.

Schizofreni är en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen påverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det är att leva med schizofreni. Metoden som används var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berättelse och tre självbiografier av människor som själv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nära kontakt med en schizofren patient.

Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa berör flera områden hos en människa, både fysiska, emotionella, mentala och sociala. Sjuksköterskans ansvarområde omvårdnad sträcker sig även det över dessa delar då patientens basala och specifika omvårdnadsbehov ska tillgodoses. Samtal om sexualitet ingår i sjuksköterskans arbete, men trots detta visar forskning att väldigt få sjuksköterskor tar upp ämnet sexualitet med sina patienter. Studier visar även att det är ett ämne som patienter gärna hade pratat mer om. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa orsaker till varför sjuksköterskor inte samtalar med patienter om sexualitet.

Lek är en naturlig del av barns liv. Lek är en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva färdigheter och förser barnet med sociala färdigheter, kreativitet och självmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsättning utför färre aktiviteter än andra barn och ofta leker för sig själva. I många fall beror det på att de inte har tillgång till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsättning samt att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för att skapa förutsättningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Bakgrund: Vi har i vår bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som både kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrån olika sorters litteratur..Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad utomhuspedagogik innebär för våra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssätt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar påen förskola där utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: Vårt resultat föreslår att utomhusvistelsen tränar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmåga. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket främjar deras inlärning..

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lärandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svårigheter i ämnet, samt hur några pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklärare, speciallärare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvårigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svårigheter beror på en rad olika faktorer som visar på framgångsrika respektive mindre framgångsrika arbetssätt som påverkar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse där en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk sjukdom och ett globalt folkhälsoproblem. Sjukdomen innebär ett fysiskt och psykiskt lidande och individen får en livslång uppgift att sköta sin hälsa för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Enligt Orems egenvårdsteori kan individen själv förändra sin livssituation genom att ta ansvar för sin hälsa. Syfte: Att studera upplevelsen av hinder att utföra egenvård bland patienter med DM2 samt studera interventioner för förbättring. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som design.

Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebär en risk för det fysiska, sociala och mentala välbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har väsentligt sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt, då funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Även somatisk sjukdom är betydligt vanligare och den förväntade livslängden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hälsofrämjande roll ett ansvar för att både initiera åtgärder och stödja de svaga gruppernas hälsa. Den fysiska aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hälsa är i dag välkänd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk aktivitet på recept.

Bakgrund: Forskning har visat att träning förbättrar den fysiska förmågan och höjer livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Trots detta är det många personer med hjärtsvikt som inte deltar i gruppträning.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som personer med hjärtsvikt, som inte deltar i hjärtsviktsgrupp, upplever som hinder respektive möjligheter när de ska ta beslut om att delta i gruppträning.Design: Studien var en kvalitativ studie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter.Resultat och slutsats: Resultaten, som tolkades utifrån beteendeförändringsmodellen Health Action Process Approach (HAPA), av denna studie visade att informanterna upplever olika hinder för träningen som har med prioritet, otrygghet, psykisk ohälsa, transportproblem och bristande information att göra. I vissa fall väljs träningen också bort på grund av att informanterna istället tränar i hemmet. Det största hindret enligt studiens resultat var bristen på information. Framförallt har informanterna bristande kunskap om träning som en del av behandlingen vid hjärtsvikt, NYHA II-III, och de effekter som träningen ger.

Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo.