Förekomst av mentala problem som depression, ångest och självmordsbenägenhet, det villsäga självmordstankar och självmordsförsök hos överskuldsatta individer, jämfördes med normalpopulationen i Sverige. Därutöver undersöktes vilka faktorer i de överskuldsattas sociala och ekonomiska bakgrund som kan samvariera med dessa former av mentala problem. Studien som byggde på självrapporterade uppgifter (HAD-skalan, Hopplöshetsskalan och Paykels suicidinstrument), samt ett antal bakgrundsfrågor av social och ekonomisk karaktär, var baserad på ett icke-randomiserat sampel (n=199). Resultatanalyserna visade på en hög förekomst av allvarlig depression/ångest och självmordsbenägenhet hos överskuldsatta i jämförelse med normalbefolkningen, dock var sambanden mellan mental hälsa och predicerande faktorer (som skuldprofil, ålder, kön, utbildning, sysselsättning och civilstånd) få och svaga. Det finns ett behov av fortsatta undersökningar av möjliga orsaker till mentala problem bland överskuldsatta individer..

Detta arbetes syfte är att fördjupa kunskapen om den mentala förberedelsens betydelse inför musikaliska framträdanden bland konstmusikaliska blåsmusiker. Genom att undersöka hur professionella musiker agerar mentalt före, under och efter konserter är avsikten att isolera framgångsrika tankemönster och mentala strategier. I sökandet efter tidigare forskning och böcker fann jag att inte mycket forskning bedrivits på området. Jag har läst och sammanfattat ett antal böcker om vad nervositet beror på, samt olika mentala strategier för att hantera problematiken. Därefter har jag med kvalitativ intervju som metod intervjuat fyra professionella blåsmusiker i den konstmusikaliska genren.Ingen av de intervjuade ansåg sig använda några speciella mentala knep.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att från idrottspsykologins mentala träning anpassa och skräddarsy den för mig, som musiker, för att på så sätt kunna sänka både stress och nervositetsnivå.Min tanke med uppsatsen är att den förhoppningsvis ska kunna väcka ett intresse för idrottspsykologins mentala träning inom musikaliska kretsar.De aspekter av den mentala träningen som jag valt att fokuserat på är att med hjälp av den mentala träningen strukturera upp den mentala förberedelseprocessen: inför, under och efter ett uppträdande.De metoder som jag använt mig av är litteraturstudier och praktiska undersökningar, på mig själv som musiker, med hjälp av de olika övningar och teorier som presenteras i den litteratur som jag studerat. Dessa övningar och teorier har jag sen anpassat för mig, som musiker.Jag har även valt att läsa boken The inner game of music av Berry Green och W. Timothy Gallwey för att se vilka teorier som redan finns översatta för musiker och för att se om det finns något mer att tillägga.Resultatet visar att det är möjligt att sänka både stress och nervositetsnivån med hjälp av de teorier och övningar som jag tagit del av och sedan omvandlat.Vidare diskuteras det i analysen och i diskussionen hur en musiker på bästa sätt kan ta till vara på dessa metoder och övningar..

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare använder bilder för de yngsta barnens språkinlärning. Genom intervjuer med fyra förskollärare i olika åldrar undersökte jag hur de använder bilder som ett hjälpmedel för de yngsta barnens språkinlärning. Vidare genomförde jag videoobservationer i en barngrupp med åldrarna ett till två år, för att undersöka hur barnen interagerar med bilder.I studiens resultat framkommer förskollärarnas barnsyn, förhållningssätt och arbetssätt för ett arbete med bilder. Således visar det sig att samtliga förskollärare föredrar och ser positivt till att använda bilder som ett hjälpmedel för språkinlärning. Förskollärarna ser bilder som ett kommunikationshjälpmedel för barnen att uttrycka sig både med språklig och icke språklig kommunikation.

Syftet med den här undersökningen är att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder främjar deras kunskapsutveckling och läroprocess i undervisningen. Undersökningen innehåller fyra kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlärning, social interaktion och bildämnets funktion i undervisningen. Den beskriver även Löfstedts sammanställning av fem teorier om barns bildspråkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förståelse.Resultatet av undersökningen visar på att de fyra eleverna använder bilder som ett visuellt hjälpmedel vid tolkning och förståelse av text och de använder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har även olika individuella sätt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med händerna.

Då elektronisk musik och video alltmer tar sig in i våra hem framkommer också fler nybörjaranvändare av de relaterade produkterna. Detta ställer krav på exempelvis mjukvaror som är riktade till en stor generell användargrupp så att de för nybörjaranvändare blir enkla att använda. I denna studie har därför mentala modeller studerats hos nybörjaranvändare av MS Windows Media Player 11 för att undersöka hur väl användargränssnittet stödjer lärbarhet. Det framkom ett antal problem under observationerna. Dessa var bland annat att användare kan ha andra förväntningar av funktioner än de som ges i gränssnittet.

När idrottare hamnar i en svacka kan de vända sig till en idrottspsykolog och det är den processen studien utgår ifrån. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos både idrottare och idrottspsykologer, och därigenom sker en jämförande studie. Urvalet har bestått av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshändelser, prestation, rådgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental träning, spänningsnivå, koncentration, visualisering, mål, självförtroende och självbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar på att arbetet som sker vid mentala svackor är en individuellprocess med utgångspunkt från varje idrottares egen tolkning och arbetet med mål är centralt för både idrottspsykologer och idrottare.

När idrottare hamnar i en svacka kan de vända sig till en idrottspsykolog och det är den processen studien utgår ifrån. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos både idrottare och idrottspsykologer, och därigenom sker en jämförande studie. Urvalet har bestått av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshändelser, prestation, rådgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental träning, spänningsnivå, koncentration, visualisering, mål, självförtroende och självbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar på att arbetet som sker vid mentala svackor är en individuellprocess med utgångspunkt från varje idrottares egen tolkning och arbetet med mål är centralt för både idrottspsykologer och idrottare.

Detta är en undersökning om navigation i tredimensionella miljöer, ellermer specifikt, om att navigera i en miljö som presenterar en molekylmodellav ett nätverk. Arbetet har täckt både konstruktion av modellen ochen undersökning av mänskliga spatiala förmågor, metaforer och mentalamodeller.Undersökningen är kvalitativ och består av två delar, observation och entänka-högt metod. Resultat från undersökningen gav intressanta resultatangående både gränssnittet och kopplingen mellan försökspersonernasmentala modeller och den presenterade metaforen..

I vårt examensarbete har vi undersökt bildens påverkan på barns läsutveckling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barn använder sig av bilder när de läser texter samt hur bild tillsammans med text kan påverka läsinlärningen. För att ta reda på våra frågeställningar har vi intervjuat barn i årskurs två kring olika bilder. Med bilden som utgångspunkt har vi studerat litteratur som berör området. I undersökningen kom vi fram till att bilder är en viktig del till läsförståelsen och att barnen använder sig av bilder när de läser.

Anknytningsmönster och förklaringsstil (attribution) är två mentala modeller som påverkar hur vi ser oss själva, andra och vår omvärld. Tidigare forskning visar att ett samband existerar mellan konstrukten men ingen forskning har undersökt relationen mellan anknytningsmönster och de mentala modellerna av förklaringsstil. Syftet med denna studie var därför att se hur dessa relaterar till varandra. I studien deltog 54 psykologistudenter och konstrukten mättes genom en sammansatt enkät med mätinstrument för anknytningsmönster och förklaringsstil. Resultatet visade att personer med trygg anknytning gjorde fler optimistiska förklaringar till negativa händelser (snarare än positiva händelser) medan personer med otrygg anknytning gjorde fler pessimistiska förklaringar.

Att undersöka hur elever blir hjälpta av bilder för att förstå vår omvärld var utgångspunkten i denna undersökning. För att försöka få fram det, valdes bland annat att låta eleverna rita egna bilder. Eleverna fick i uppdrag att med hjälp av bilder förklara växthuseffekten samt intervjuades ett urval av elever. Bilderna analyserades och de transkriberade intervjuerna ställdes i förhållande till vad de ritat. En del av elevernas bilder kontrasterar mot deras egna uppfattningar om hur bilder bör ser ut för att på ett bra sätt förklara olika ting och händelseförlopp.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om pedagogerna på två mångkulturella förskolor arbetade medvetet med språkutveckling utifrån bilder på väggarna i innemiljön. Syftet var även att undersöka om barnen på avdelningarna fann det intressant att kommunicera med andra barn och pedagoger om de bilder som fanns på väggarna och i så fall i vilka situationer samtalen ägde rum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur inom ämnet, observationer i verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. En upptäckt som vi gjorde i vår undersökning var att ingen av pedagogerna använde sig av bilder på väggarna som ett språkutvecklande verktyg. I vår undersökning visade det sig att barnen föredrog att samtala om de bilder som de hade en gemensam erfarenhet kring..

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lärare använder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats är att tillfråga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjälper dem att lära sig svenska och som engagerar och gör att de använder språket. De metoder jag använder är gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött många olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlättar förståelsen och tillägnandet av språket. Det som hjälper dem mest och som gör att de lär sig svenska och att kommunicera är läroboken. .

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan fostermödrars mentala representationer av anknytning i sitt förhållande till sina föräldrar under barndomen och deras mentala representationer av sitt förhållande som omvårdare till sitt fosterbarn. Data samlades via två strukturerade intervjuer, Adult Attachment Interview (AAI: George, Kaplan & Main, 1985) och Caregiving and Attachment Interview (CAI: Bengtsson & Psouni, 2007). Hypotesen var att det skulle finnas ett samband mellan hur fostermödrar upplevde sitt förhållande med sina egna föräldrar, och hur de representerar sitt förhållande till sina fosterbarn. Resultaten visade en överensstämmelse mellan hur fostermödrars nuvarande tankar och känslor angående anknytning och deras tankar och känslor som vårdare till sina fosterbarn. Vidare analys visade starka samband mellan AAI och CAI när det galler upplevelser av kärlek, avvisande och mentala tillstånd av skuldkänsla, reflektion och konsekvent tänkande.