Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar en människas privatliv efter det att hon/han tilldelats sin första chefsbefattning. Detta för att kunna analysera hur en människas privatliv påverkas, för att slutligen kunna analysera och förstå varför denna påverkan sker. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa forskningstrategin med fallstudien som undersökningsdesign. Arbetet har varit av iterativ karaktär då vi använt oss av det abduktiva synsättet. Semi-strukturerade personliga intervjuer gjordes med sammanlagt tretton personer.

SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

Pilates är en gammal träningsform som främjar styrka och smidighet, samt kräver koncentration och Mental avspänning. Även helt otränade personer kan finna en lämplig ingång till regelbunden träning. Pilates som rehabiliterande träningsform har blivit mycket populär och används i vår företagshälsovård som en sjukgymnastisk gruppaktivitet sedan 2003. Syfte: Syftet med projektarbetet var göra en enkel utvärdering av Pilatesträning Undersökt grupp och metod: Våren 2004 följde vi 2 patientgrupper med 8 deltagare i vardera gruppen. En grupp deltog 1 gång per vecka under 12 veckor i Pilatesträning hos sjukgymnast och tränade ytterligare en gång/vecka själv.

Troligtvis har kvinnor i alla tider upplevt förlossningsrädsla. Det är inte förrän för cirka 30 år sedan som forskare fick en siffra på hur många det är som lider av förlossningsrädsla. Fenomenet väckte även medias intresse och nu är det ett vanligt forum i all media. Kvinnor som är förlossningsrädda får hjälp inom sjukvården för att hantera rädslan. Detta verkar inte räcka då många kvinnor samlas på Internets familjesidor för att träffa andra och bearbeta sina rädslor.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka och belysa idrottslärarnas ljudmiljö och hur denna påverkar idrottslärarnas hälsa. Studiens frågeställningar var följande: Förekommer det att idrottslärare drabbas av bullerrelaterade problem? Vilka bullerrelaterade problem är i så fall mest förekommande hos idrottslärare? Hur upplever idrottslärare ljudmiljön på sina idrottslektioner vad gäller akustik, ljudnivå, bakgrundsbuller och hörselvila?MetodArbetet grundar sig på en kvantitativ webbenkät gjord bland idrottslärare som arbetar på privata och kommunala grundskolor i Malmö stad och Trelleborgs kommun. Enkäten skickades ut till ledningen på 80 skolor som ombads att vidarebefordrade enkäten till skolans idrottslärare. Svaren från 40 idrottslärare ligger till grund för resultatdelen.ResultatDet resultat som framkom var att mer än varannan respondent återkommande känner av olika stressreaktioner till följd av ljudmiljön på sin arbetsplats.

AbstractAim of the study: Aim of the study was to investigate whether there were any connections in time between different parts of care in patients with cardiac arrest and hypothermia treatment and cognitive and physical function six months after cardiac arrest and to investigate neurological outcome related to primary registered cardiac arrest rhythm after six months and if there were any changes in cognitive and physical functions as well as self-related health between discharge from hospital and six months after cardiac arrest.Method: The study included 39 patients admitted to three Swedish hospitals between 2008-2011. Cognitive and physical function was evaluated with Cerebral Performance Cathegory, CPC completed with Mini Mental State Examination, MMSE for cognitive function and Bartels Index, BI for physical function and Euroqol-VAS for evaluating the self-related health.Result:  A significant connection was shown between time to start hypothermia treatment and BI, patients with longer time showed improved physical function after six months.Majority of the participants (66,7 %) had Ventricular fibrillation/Ventricular tachycardia, VF /VT, as primary registered cardiac arrest rhythm and in this group CPC and BI was significant better compared with the asystole /Pulsless Electrical Aktivity, PEA group.CPC, MMSE, BI and Euroqol-VAS were all improved over time.Conclusion: Participants with VF /VT as primary registered cardias arrest rhythm had significant better cognitive and physical function 6 months after hypothermia-treated cardiac arrest compared with participants with asystole/PEA as primary registered rhythm. This shows the importance of access to defibrillators in public places in the society and in hospitals and optimal education of lay people and medical staff. Cognitive and physical function and self-rated health improves over time, which might be a very important reason to convey patients, relatives and medical staff to continue cognitive and physical rehabilitation. Keywords: Cardiac arrest, hypothermia, cognitive and physical function, wellbeeing.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vård och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig på individens egen insikt om sin problematik eller om det är ett resultat av omgivningens och nätverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktär då vi hade för avsikt att studera vad det är som gör beslutet till vad det är, d.v.s. finna essensen i vad det är som påverkar och samspelar med beslutet. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en Mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer.

SammanfattningDetta arbete handlar om att kritiskt belysa de aspekter av undervisning som är centrala för mig som pedagog. Som lärare vill jag nå fram till eleven, jag vill att eleven ska ha möjligheten att vara kreativ och att få uppleva det tillstånd som kallas flow.Arbetet har utgått från de upplevelser jag fick av musik när jag var yngre, då tänkte jag inte i termer och begrepp utan upplevde - utan allt för förutfattade meningar. Nu när jag är lärare känner jag ett starkt behov av att identifiera vad jag då upplevde för att kunna ge mina elever en liknande kick av musik. Identifieringen har lett fram till detta arbete, jag kunde inte sätta ord på vad jag sökte men visste ändå intuitivt vad det var jag ville åt. Så småningom kom orden på plats: jag har i mitt identifieringsarbete kretsat kring kreativitet, flow och undervisnings metoder.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Aim and scientific issuesThe aim was to identify potential health risks, for full-time working parents with small children, caused by time shortage. The intention was to better understand and help this particularly time-pressured group in society to achieve a healthier lifestyle. The identification was built upon their own opinions about possible health risks and upon an interpretation of the health risks from a health promoter?s perspective.How do full-time working parents with young children handle time-shortage in a health perspective, specified in the categories: sleep, recovery, nutrition, physical activity, social health and Mental health?What consequences for health does time?shortage have for full-time working parents with young children?What do parents with young children think could help them to obtain a better health in everyday life? MethodThe study was based on a literature overview and semi-structured interviews with 6 people who were strategically selected: the interview objects were all full-time working or studying, had one child under 7 and lived together with a partner. All interviews were recorded using two dictaphones and were implemented, transcribed and analyzed by both writers of this essay to increase the reliability of the results.ResultsTime shortage is shown to be handled especially through priorities in the respondent?s lives.

Psykoprofylax betyder förebygga på latin. I detta sammanhang innebär det att förbereda sig fysiskt och psykiskt på den kommande förlossningen. Tidigare forskning i ämnet är begränsad. De studier som finns visar att andning och avslappning samt ändring av kroppsläge är tekniker som används mest frekvent under förlossning. Psykoprofylax användes mycket under 1970-80-talet för att sedan nästan helt försvinna från förlossningsvården men på senare tid har intresset för tekniken ökat och den har börjat användas igen.Annas profylax är en ny metod som bygger på fyra hörnstenar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå?MetodStudien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen.

Sammanfattning Bakgrund: När människor blir patienter inom psykiatrisk vård upplever de sig ofta utlämnade till andras välvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vården kan ibland vara svår att särskilja. Det finns en stor aktualitet i ämnet delaktighet då patienters rättigheter, självbestämmande, inflytande och ansvar i vården på många sätt står i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vård Metod: Metoden är en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras på en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att få veta, att utgå från patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekräftelse i vårdrelationen är viktigt för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Om en patient har en känsla av att bli sedd, hörd, förstådd, respekterad som individ och bekräftad av vårdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstå och utgöra en god grund för delaktigheten.

This master project in landscape architecture is named Interactivation Design - places for social imagination and conversation in Lindängelund. There are two main purposes of this thesis the first being to bring forth a study of interactivity implemented in the subject of landscape architecture. The second purpose of this thesis is to present a proposal to design a confluent landscape weaving together the upcoming botanical garden of Lindängelund and the residential area of Almvik, both situated in southern Malmö, Sweden, and also weaves people and their experiences together. This project may be described as investigative and experimentative reaserch by design.The first part of this project, Interactivation, is consisting of a theoretical report which discusses different ways of approaching when, how and why we interact in public space. Literature studies in for example space, placemaking, social life, people, participation and Japanese emptiness concepts has been undertaken to gain knowledge in the aim to create interactive landscape design.The second part, Context and Design Proposal, introduces the project context area of Southern Fosie in Malmö which consists of different kinds of residential areas, people of different nationalities and a large building site for a botanical garden and recreational area.