Studiens syfte var att undersöka vilka former av psykisk ohälsa som skolkuratorer mötte samt hur de arbetade med detta. Vi har därför utfört en kvalitativ studie och intervjuat sex skolkuratorer som arbetar med högstadieelever. Resultatet visade att psykisk ohälsa var ett mångtydigt begrepp, men att de mest centrala formerna av psykisk ohälsa i skolan var stress, prestationsångest och självskadebeteende. Skolkuratorernas arbetsuppgifter upplevdes som diffusa, men de tre mest framträdande arbetsuppgifterna i samband med psykisk ohälsa var kartläggning, enskilda samtal samt att remittera elever vidare till andra aktörer. Skolkuratorerna fokuserade främst på akuta insatser vilket resulterade i att det förebyggande arbetet att motverka psykisk ohälsa blev eftersatt.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka arbetskraven och den fysiska kapaciteten hos kvinnliga truppgymnaster. Ett ytterligare syfte var att se om det förelåg någon skillnad mellan två elitlag med avseende på fysisk kapacitet. Frågeställningar: Vilka fysiska krav ställs på kvinnliga truppgymnaster under träning och tävling? Vilken generell fysisk kapacitet har kvinnliga truppgymnaster i den svenska eliten?Metod: Gymnaster från två olika elitlag i truppgymnastik har genomfört ett testbatteri avsett att utvärdera maximal aerob kapacitet, explosiv- och uthållighetsstyrka, snabbhet och rörlighet. Båda lagen har tillhört toppen inom svensk gymnastik i flera år, det ena laget har vunnit flera SM-tävlingar och tävlat internationellt, medan det andra laget har placerat sig på tredje till sjätte plats på SM.

Background: During the last decades patient satisfaction has become an important measurement of quality in psychiatric care. However the patients are seldom asked to evaluate the treatments.Objectives: The aim is to determine which factors the outpatients regard as beneficial in their psychiatric treatment. The purpose is explorative. During the study another purpose developed; to present research on the importance of the relationship between the caretaker and the caregiver for the outcome.Method: 30 persons were interviewed about what they found helpful in psychiatric treatment. The interviews were open using Grounded Theory as methodological input.Result: The most prominent topic was the quality of the relationship between the caregiver and the caretaker.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

Syftet med min undersökning är att genomföra en pilotstudie om svensklärares attityder till sitt ämne och se om dessa påverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer på tre gymnasieskolor varav en är offentlig och de övriga två fristående. Genom att jämföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristående gymnasieskolan har jag försökt svara på frågeställningen: Finns det hos svensklärare attitydskillnader till ämnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar på frågeställningen visar sig kunna tolkas på två sätt, beroende på vilka faktorer som läggs i begreppet attityder till sitt ämne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet så blir svaret på frågeställningen negativt.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av hälsa vid kronisk sjukdom. 16 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem slutkategorier: att vara med familj och vänner, att välja glädje och förändra synen på livet, att göra det som är meningsfullt, att vara oberoende och bestämma över sitt liv och att finna styrka och frid i andlighet. Familj, vänner och att ha något meningsfullt att göra viktigt för människor i studien. Människor ville även uppleva oberoende, fatta egna beslut och kunna bo hemma. För att kunna befrämja hälsa hos människor med kronisk sjukdom för sjuksköterskor är det mycket viktigt att veta vad de som unika människor upplever vara hälsa då denna upplevelse är högst individuell.

The purpose of this examination is to get a view of the attitude towards internet-use within after school centers. By comparing the views of pupils with the teacher?s point of view, one can notice differences that may be due to a lack of knowledge or communication. The questions are: What view does the principal, the staff, and the pupils have on internet-use in after school centers? Does their view differ? If so, how? To be able to respond to these questions, the pupils and the staff have been handed surveys and the principal has been interviewed.

Personlighet kan delas upp i fem personlighetsdimensioner som ska täcka in alla typer av människor. Självkänsla kan delas upp i två dimensioner bassjälvkänsla resp prestationsbaserad självkänsla och självmedvetenhet delas in i offentlig respektive privat självmedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka om människors personliga egenskaper (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet) har något samband med självkänsla och självmedvetenhet. En kvantitativ undersökning genomfördes med en enkät för att studera eventuella samband mellan personlighet enligt Big Five (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet), självkänsla och självmedvetenhet. Sammanlagt deltog 50 personer varav 25 män (medelålder 39,6 år) och 25 kvinnor (medelålder 40,4 år).

Jag har valt att fördjupa mig i frågan kring om sångrösten hos klassiska sångare påverkas av övervikt, och i så fall hur. Frågan är belyst från tre håll; aspekterna fysiologi, psykologi och historia finns med. Jag har intervjuat Johan Sundberg, professor i Musikakustik samt läst en mängd böcker, artiklar, uppsatser och forskningsrapporter i ämnet. Undersökningen visar att bland annat bukmuskulaturen, tyngdkraften i strupen samt syresättningen av blodet påverkas av övervikt. Det är också tydligt att sång påverkar den inre människan positivt, dvs.

Vi ställs dagligen inför väldigt många val och beroende på vilka val vi väljer att göra kommer dessa till stor del att påverka hur vi lever vårt liv och även hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar många av våra val på känslomässiga förutsägelser som är våra antaganden om hur framtida händelser kommer att påverka oss känslomässigt. Våra känslomässiga förutsägelser är dessvärre ofta påverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lång tid vi kommer att reagera känslomässigt på kommande händelser, vilket i sin tur påverkar vilka val vi kommer att göra. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur våra känslomässiga förutsägelser påverkar vårt subjektiva välbefinnande och även hur förståelse för detta skulle kunna användas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjälpa människor att göra fler val som leder till ett ökat subjektivt välbefinnande..

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

This paper aims to examine how and to what extent, a transition of Sweden according to the principles of Omställning Sverige (Transition towns Sweden), have the potential to contribute to a society with increased happiness.The paper is based on a qualitative textual analysis of the key texts in the Swedish Transition towns movement, Omställning Sverige. In the first part of the study the most important transition principles of Omställning Sverige were identified. Four key principles emerged: An altered view of economics, a spiritual change, a stronger local community and increased awareness. These transition principles were then analyzed through the lens of the scientific fields position on happiness, followed by a summarizing conclusion.The altered view of economics which Omställning Sverige advocates, where sustainability and quality of life are priorities over economic growth, is even necessary to secure our basic physiological needs. Such an economy has also improved conditions for economic stability, high employment and higher efficiency in the sense of happiness promoted in relationship to how many natural resources are used.

Syftet med studien var att undersöka hur väl eleverna genom att arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik gavs möjlighet till en ökad förståelse för matematikens användningsområden i vardagen. Vi har genomfört en kvantitativ del med två enkäter, en för att nå elevernas förförståelse samt en för att se en eventuell förändring. Även en kvalitativ del har utförts bestående av observationer samt två ?djupobservationer?. Det som observerats samt följts upp med den andra enkäten är en lektionsserie om nio stycken problemlösningsuppgifter i matematik som eleverna har arbetat med i grupper.

Uppsatsens syfte är att jämföra pojkars och flickors betyg i Idrott och hälsa A samt se vilken påverkan manliga respektive kvinnliga idrottslärare har på deras betyg. Skälet till att frågorna ställs är en hypotes om att pojkars betyg i Idrott och hälsa gynnas av manliga idrottslärare och flickors betyg gynnas av kvinnliga idrottslärare. Undersökningen gjordes med hjälp av enkätundersökningar där 105 gymnasieelever deltog från 6 olika klasser. Resultaten redovisas i cirkeldiagram, stapeldiagram, tabeller samt sammanfattande text. Resultatet visade att flickor oftare får det högsta betyget hos manliga idrottslärare och pojkar oftare får det högsta betyget hos kvinnliga idrottslärare.