Homelessness and homeless people is something that is described and explained in different ways over time. Since the 1950s, two discourses about homelessness and its causes has been competing with each other. One discourse hold the meaning that homelessness is caused by housing shortage and the other focus on individual shortcomings that make homeless to unsuitable tenants. In the media, homelessness and homeless often is associated with crime, addiction and mental illness, this reinforce the public perception of homeless people as deviants, which separates the homeless from society even more. The purpose of this study is to examine whether media representations of homeless and homelessness in an evening paper and a morning paper, has changed in the 2000s, and if these representations are consistent with those found in the reports of homelessness from The National Board of Wealth and Welfare. In order to achieve the purpose of the study and answer our research questions, the authors have used a discourse analytical approach using some key analytical tools from both critical discourse analysis and discourse theory in the analysis of the empirical material.

Syftet med denna undersökning var undersöka det sensomotoriska materialets roll i matematikundervisningen i montessoriskolor, dels utifrån lärares upplevelser, dels utifrån elevers deltagande i undervisningen. Metoden som användes för undersökningen var fem kvalitativa intervjuer och tolv deltagande observationer. Undersökningen kopplas till Montessoris teorier och sensomotorisk inlärning. Slutresultatet visar att det karaktäristiska för det sensomotoriska materialet är färgkodning, isolering och felkontroll. Det sensomotoriska materialet har betydelse för lärandet eftersom materialet synliggör matematikens abstraktioner, vilket bidrar till att barns självtillit och attityder till matematik förbättras.

Bakgrund Intermittent fasta är ett aktuellt ämne som fått stort genomslag i Sverige. Forskningen har konstaterat att intermittent fasta kan påverka kroppsvikten och den mentala hälsan. Det har även observerats ett samband mellan intermittent fasta och förlängt liv.Syfte Syftet med studien var att utforska vilka upplevelser och erfarenheter människor har som går eller har gått på en intermittent fasta, samt ta reda på vilka motiv och drivkrafter som influerar människor till att utöva denna kosthållning. Metod Åtta kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frågeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta från samhället, en stigmatisering som finns kvar än idag.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer påverkar återhämtningen från allvarlig psykisk störning.Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehållsanalys, två huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas.Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning känner sig utstötta från samhället och upplever fördomar riktade mot sig. Svårigheter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att få en mer meningsfull vardag och lättare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för återhämtningen från allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien.

Syfte : Att få ökad kunskap om vad personer med obotlig cancersjukdom funnit tröstande under sjukdomstiden.Design: Deskriptiv, tvärsnittssanalys.Plats för undersökning : Hospice i västra Sverige.Deltagare: 10 gäster boende på hospice varav 8 var kvinnor. Åldern var mellan 30 och 90 år.Metod: Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom konstant komparativ analysmetod.Nyckelord: Tröst, cancersjukdom.Resultat: Ur insamlad data utkristalliserades fyra kategorier: förbindelse, egenkontroll, bekräftan samt acceptans. Studiens kärnvariabel utvecklades och gestaltas av ?att bli sedd?. Att bli sedd, och därmed tröstad, bygger på erfarenhet av en känsla av förbindelse, egen kontroll, bekräftan och acceptans.

The Church of Sweden has in recent years offered activities such as Christian deep medita-tion, mindfulness and health days. This may be a way for the Church of Sweden to reach the modern man who would not otherwise have come to the church, but there are critics who argue that new spirituality has made its entry in the Church of Sweden. The phenomenon of Christian deep meditation has become increasingly common in the Church of Sweden. In order to satisfy my curiosity about what a Christian deep meditation is, I decided to write an essay about this. My question is as follows: How important is Christian deep meditation as a religious practice in the Church of Sweden? This essay is a qualitative study and I have cho-sen to perform eight pieces of interviews, two of them are recorded.

Banks carry a great responsibility when it comes to the financial systems in our society. Disturbance in the credit system affects both lender and borrower. All financial institutions must therefore carefully estimate their risk exposure. This assessment enables them to cover themselves from losses with appropriate capital buffers as main guardian. In order to prevent bank crises and also to maintain financial stability in general, new regulations concerning analysis and preventive actions were introduced on the 1st of February 2007.

SAMMANFATTNINGSuicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem i världen och de senaste 45 åren har suicid ökat med ca 60 procent. Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården möter ofta patienter med psykisk ohälsa. Detta påverkar sjuksköterskan på olika sätt. Vid självmordsförsök, hot om självmord eller vid misstänkt självmord kan ambulans larmas. I den akuta situationen är ibland ambulanssjuksköterskan den första kontakten med sjukvården.

Samhället förändras och blir allt mer mångkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och föräldrar.I min undersökning intervjuade jag två pedagoger och fem föräldrar på en mångkulturell förskola, där jag gjorde tre observationer. Pedagogerna är mycket positiva i sin kommunikation med föräldrarna. När inte det talade språket räcker till använder man hela sin kropp och tecken, alltså pekar och ritar och ber barnen hjälpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det händer att man inte förstår varandra och det kan skapa frustration när man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

SAMMANFATTNINGTitel: Ortorexia nervosa- Hälsa som blir ohälsaInstitution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeKurs: Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Bergendahl, Jessica; Östman, EvelinaHandledare: Ekberg, JoakimSidor: 23Månad och år: 06/2014Nyckelord: Ortorexia Nervosa, Hälsa, Psykisk ohälsa, Medias påverkanBakgrund: En ny hälsosam livsstil börjar ofta med en god intention, men ibland kan den hälsosamma livsstilen gå för långt. Ortorexia nervosa var från början tänkt som ett sätt att benämna en grupp patienter med liknande problematik, tills det framkom att detta var något som behövde undersökas närmre. En person med ortorexi är besatt av en hälsosam diet som istället kan bli farlig. Mål: Att beskriva vad ortorexi innebär, vilken sjukdomsstatus den har samt om det finns klara direktiv kring behandling.Metod: Vi har undersökt litteratur, vetenskapliga artiklar samt genomfört intervjuer med personer som har behörig kompetens kring ortorexi. En kvalitativ innehållsanalys har använts.Resultat: Ortorexia nervosa är ingen diagnos.

Problemet som uppmärksammas i undersökningen är att Försvarsmaktens doktriner ochplaneringsmetoder till stor del är utformade ur ett top down-perspektiv som inte i så storutsträckning beskriver oväntad och/eller oönskad påverkan av effekter bottom up. Syftet medundersökningen är därför att förklara på vilket sätt beslut/agerande av marin chef vid taktisktförband ibland kan få oväntade och/eller oönskade konsekvenser på den politisk-strategiska nivån.Utifrån detta är syftet också att dra slutsatser genom att diskutera möjliga implikationer för dagensmarina operationer och doktriner. Undersökningen genomförs som en fallstudie av de tvåhändelserna; överlämnandet av svenska jagare vid Torshavn 1940 och robotkryssaren USSVincennes nedskjutning av ett civilt passagerarplan 1988. I respektive fall beskrivs försthändelseförloppet därefter genomförs bl a en analys om vad i fallet som avviker från detförväntade/planerade och på vilket sätt och inom vilka tidsramar det sker effekter bottom up.Slutligen dras slutsatser på vilket sätt fallet kan ge implikationer på dagens marina operationer ochdoktriner. Några av de implikationer undersökningen pekar på är att chef för taktiskt förband bör hakunskap om säkerhetspolitik och om de övergripande politiska målsättningarna för att snabbt kunnafatta beslut i komplicerade frågor även vid utebliven kontakt med högre ledning.

N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

Återhämtning är av stor betydelse för att Sverige ska kunna uppnå det folkhälsopolitiska målområdet hälsa i arbetslivet. Trots det uppger många svenska arbetstagare att möjligheterna till återhämtning såsom vila och avkoppling mellan arbetspassen har försämrats. Brist på återhämtning kan leda till ökad ohälsa i form av stressrelaterade symptom som utmattning, depression och hjärt-kärlsjukdomar men även andra psykiska och fysiska hälsoproblem. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse anställda på ett medieföretag lägger i begreppet återhämtning samt hur återhämtning påverkar deras hälsa och arbetsprestation. Datainsamling har genomförts med hjälp av fjorton semistrukturerade intervjuer där data har analyserat med tillämpning av kvalitativ manifest innehållsanalys.

The society has always tried to get rid of those who do not "fit in". They doesn't follow the normal behaviour and rules and have to be "dismissed". The community has developed different kinds of institutional care for individuals with dysfunctional behaviour. Those institutions are mental hospitals and prisons. Many of these institutions put the individuals in an extreme situation since they loses their independence and freedom.

Hjärtsvikt är en vanlig orsak till ohälsa i Europa inklusive Sverige och har en prognos som liknar andra dödliga sjukdomar. Vanliga bakomliggande orsaker är kranskärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Hjärtsvikt karaktäriseras av att hjärtat inte kan pumpa runt blod i kroppens vävnader på ett tillfredsställande sätt och detta ger upphov till att plasma läcker ut i omkringliggande vävnader. Symtomen varierar från lindriga till livshotande besvär beroende på var ödemen uppträder i kroppen. År 2007 vårdades cirka 218 000 personer för problem relaterade till hjärtsvikt i Sverige.