Introduction: Mental illness is a public health issue which 20-40 per cent of the inhabitantsin Sweden suffer from. Many factors can lead to mental illness and because of that it isimportant that different organisations and professions collaborate in prevention and healthpromotion work. To develop the collaborative process by noticing difficulties and successes,documenting, follow-up and evaluation is of great importance. Aim: The aim of this literaturereview is to investigate which methods are used for evaluation of health promoting anddisease preventive collaborative projects, which focuses on mental health directly orindirectly, and find out what results these projects has revealed. Method: Literature reviewwith descriptive design.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv så minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbättras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan användas både i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas på recept (FaR®).

Den här studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod användes intervju i både undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lärarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes också för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lärarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredställand och material och övningar därifrån hjälper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, självkänsla, samarbetsförmåga, koncentrationsförmåga och motorik. Lärarna anser att fysisk aktivitet är en nödvändighet i undervisningen för eleverna när det är långpass i skolan.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i dagens samhälle och kan leda till många negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Undersökningar har visat att kvinnor är mindre fysiskt aktiva och har en sämre psykisk hälsa. Fysisk aktivitet är den mest effektiva metoden för att behandla övervikt och fetma. Men fysisk aktivitet kan också ha positiv påverkan på den psykiska hälsan samt skydda mot stress, depression och ångest.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet på grund av fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Skolan är en viktig instans i främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott är också viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, följt av innehållsanalys som analysmetod.

Människan är skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhälle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet påverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa påverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhållits med utbildningen. Förfrågan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

The aim of this quantitative study was to from a gender perspective understand and measure the mental health among young people as a sense of managing to handle situations and also how satisfied young people are with their personal qualities. The study also aims to see if there is a connection between these two ways of explaining mental health. This study takes its standpoint from a gender theory and gender stereotypes. The study was conducted as a survey with 100 young girls and boys, all of whom was students of a Swedish upper secondary school. The result of the study show that young people in general has a good sense of being able to handle situations.

Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter..

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

The purpose of this essay is to examine the everyday beliefs about mental illness surrounding the disease and how these are expressed and affects the sick life and identity. The focus is on the sick perspective, where a concept of norms, normalization and taboo forms a basis in the use of materials, which here consists of qualitative interviews and Internet forums. This is analyzed and then discussed with the help from structuralism and poststructuralism approach, where I mainly refer to the social anthropologist Mary Douglas, ethnologist Lars-Eric Jönsson and philosopher Michael Foucault. In the discussion vented even historical aspects of the subject and how these might have followed in our time and how beliefs about mental illness is created and maintained by the norms within a society / culture including the sick..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur idrottslärare och simtränare arbetar med mental träning. De mer preciserade frågeställningarna var: Hur viktig anser simtränare och idrottslärare att elevers respektive simmares mentala kapacitet är? Hur genomför simtränare och idrottslärare mental träning? Hur arbetar simtränare och idrottslärare med feedback och motivation? Hur utvärderar simtränare och idrottslärare sin mentala träning?MetodFör att uppfylla syftet med studien, valdes kvalitativ intervju som metod. Intervjuer genomfördes med tre idrottslärare och två stycken simtränare. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval utifrån i förväg bestämda kriterier.

 Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga.

What causes people to move within and between certain places and not within and between others? How do physical outdoor environments affect the way people act and move? Do different environments generate different body language and mimics in the bodies that inhabit them? In my pursuit for answers to these questions I studied literature and initiated and took part in dialogues in the form of workshops, all of which has resulted into this thesis. My questions have initially arisen from reflections of my own environment and how it not only affects my mental condition, but also my actions. Drawing upon the hermeneutic term ?preconception? I trust that what we label ?truth? is constructed by our lived experience and the society we grow up in.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansåg att operationen påverkat deras psykiska och fysiska hälsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste åren och forskning visar att det är den metod som ger bäst effekt för att behålla en långvarig viktnedgång i jämförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehållsanalyser användes där fem kvinnor som genomgått en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrån hur det har sett ut före och efter operationen när det gäller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hälsa.