Sökresultat:
5299 Uppsatser om Mental kompetens - Sida 16 av 354
Man måste kunna forma en butikssäljare! : En fallstudie av detaljhandeln i Kronobergs län
Denna uppsats behandlar kompetens och kompetensförsörjning inom detaljhandeln. Uppsatsen grundas i ett samarbete med Regionförbundet södra Småland efter ett uppdrag förbundet har tilldelats av regeringen. Detaljhandeln tycks vara den bransch som idag växer starkast i Kronobergs län. Det verkar även finnas ett förändrat kompetensbehov för butikssäljare inom detaljhandeln, i och med att konkurrensen ökar.Syftet var att skapa en bild av vilket förhållningssätt butikschefer i Kronobergs län har till kompetens och kompetensförsörjning, vad gäller butikssäljare i detaljhandeln. För att uppnå syftet med studien konstruerades två frågeställningar som löd: Hur uppfattar butikschefer kartläggning och behovsanalys i relation till kompetens för butikssäljare? Hur förhåller sig butikschefer till kompetensutveckling för butikssäljare? Syftet uppfylldes med hjälp av sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.Studien visade framförallt att formell utbildning ses som en mindre betydelsefull kompetens för butikssäljare.
Förväntningar på kompetens hos specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård
Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna.
Att komma tillrätta med "sinnesslöhet" : En studie på barnavårds- och fattigvårdsstyrelsens definition av ?sinnesslöa? i Växjö stad under åren 1934-1941
This study is based on the child welfare agency and social welfare board definition in Växjö City about the people who were defined as feebleminded and which solution they choose for this ?social problem?, with focus if they used sterilization as a solution to this ?problem? during the years 1934-1941. The individuals who were regarded as feebleminded were alcoholics, unemployed, people who were feeble in their mind, people who had mental diseases, people who were vagrants and poor people. According to earlier research these people were categorized in a subclass and their behavior were not regarded as ordinary like a human who had a healthy mind, according to that period believes.The boards in Växjö defined the feebleminded people with mentally deficient minds, mental retardation, poverty and in some cases disturbed self-activity. However the most common definition of the feebleminded was mentally deficient minds and mental retardation.
Det Litterära Underlandet : Reflektioner kring begreppet litterär kompetens i läsningen av Alice i Underlandet
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer.
Analys av materialtillverkningsgrad i en processfabrik
Dettaexamensarbeteharundersökthurruttplaneranvändsunderdentidsomfartygframförsiområdebelagtmedlotsplikt.Undersökningenharävenomfattathuranvändningenpåverkarsamarbetetmellanfartygsbefäletochlotsensamthurnavigationssäkerhetenpåverkas.Dettahargjortsförattutrönaomdetfinnsettbehovattreformeradetsättpåvilketlotsningengenomförsisyfteattökanavigationssäkerhetenochförbättrasamarbetetmellanlotsenochfartygsbefälet.TillgrundförexamensarbetetliggerenenkätundersökningsomriktatsigtillallaaktivalotsariSverige.Idennaåterfannsenradfrågeställningarsompåolikasättkoppladetilldefrågeställningarsomnämndesiförstastycket.Enkätundersökningenmöttesavintresseochdeltagarantaletblevhögt,vilketgerstudienhögvaliditet.Enkätundersökningenkompletterasavenlitteraturstudiesamtenintervju.Slutsatsenmankandrafråndengenomfördastudienärattlotsaranvänderruttplanerpåettannorlundasättjämförtmedhurdessanormaltanvändsombord.Sjöbefälärvanavidatthaenfysiskplan(häråsyftasbådeenplanipapperssjökortellerECDIS)vilkenmanrefererartillförkontrollavblandannatkurser,girpunkter,girradierochkontrollmetoder.Lotsennavigeraristörreutsträckningutifrånen?mental?ruttplansombyggermerpåerfarenhet,lokalkännedomochkänslaförlotsområdetsnycker.Förattnavigationssäkerhetenskallvaratillfredställandebehöverfartygsbefäletföljaupplotsensnavigation.Tillföljdavbristfälligtproduceraderuttplanerochandraanledningarbristerdennauppföljningoftaelleruteblihelt.Samarbetetkringnavigationenpåverkassåledesavhurmananvänderruttplanenochtillföljdavdetpåverkasnavigationssäkerheten.Envälgenomarbetadruttplangerökademöjligheterförettbättresamarbeteochdärmedökadnavigationssäkerhetochtvärtom..
Social kompetens: ur rekryterares och arbetssökandes perspektiv
Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva social kompetens ur rekryterares och arbetssökandes definition av begreppet. Syftet är även att undersöka hur rekryterare mäter en arbetssökandes sociala kompetens och hur detta begrepp sedan bedöms i jämförelse med andra kompetenser och erfarenheter vid en tjänstetillsättning. I denna undersökning har jag använt mig av intervjuer med personer som arbetar som rekryterare på privata företag i Luleå kommun samt en enkätundersökning med arbetssökande i Luleå kommun. De teoretiska utgångspunkterna är socialisering, individualiseringen, social kompetens, rekrytering och rekryteringstester. Resultaten visar på att begreppet social kompetens är en förmåga, vidare handlar begreppet om att individen ska kunna fungera i grupp och kunna samarbeta och möta nya människor på ett respektabelt tillvägagångssätt.
"Som säljare är det väl vedertaget att man måste ha ett munläder" : - En kvalitativ studie om kompetenser och egenskaper hos säljare i telekombranschen
Syfte: Undersökningens syfte är att ta reda på vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare kräver vid rekrytering av säljare i telekombranschen. De kompetensområden vi avser att undersöka är formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gällande vilka kompetenser organisationer söker hos anställda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken värdesätts sociala och estetiska egen- skaper snarare än formell kompetens. Färre arbetsgivare efterfrågar utbildning och vikten läggs vid hur personen är snarare än vad personen kan.
Individers upplevelser av ofrivillig barnlöshet i samband med utredning och behandling : En litteraturstudie
Background: One in ten couples suffers from some form of involuntary childlessness or infertility in Sweden. Involuntary childlessness or infertility is when an individual or a couple has a desire for a child but are unable to conceive on their own. To suffer from involuntary childlessness can be a mental strain that can result in a personal crisis, where the existential issues become central and contested. Regardless of the reason for their changed life world is because of involuntary childlessness or infertility, it is always important for the nurse to have an understanding of individual?s life-changing world and experiences. Aim: The aim of the study was to describe men and women experiences of involuntary childlessness during investigation and treatment.Method: Selected method was a literature review. The study was based on articles from systematic and unsystematic searches in databases and analyzed from the chosen method.Results: Four main themes emerged from the analysis, 'The changing life-world', 'The mental strain', 'Perceptions of relationships and social life' and 'experiences related to treatment'.Conclusion: Being involuntarily childless and infertile create a mental, physical and social stress. Clinically, this means a responsibility to offer a personalized support. For the nurse it is important to have an understanding of individual life-world and how the involuntary childlessness affects them. .
Det är lätt att falla dit, men svårt att ta sig därifrån : en kunskapsöversikt om orsaker till hemlöshet i Norden
I have conducted a review on four countries in Scandinavia and the goal was to create a better understanding about what has caused homelessness in this countries. The result shows that the causes of homelessness can be explained by a variety of reasons. The most common causes of homelessness were related to mental illness and drug abuse. There where also other causes of homelessness, which was considered normal in Scandinavia. Examples of other causes were eviction, unemployment, housing policy, housing shortage, payment of debts, separations and family problems..
Att ta in världen i klassrummet - Hur påverkas grundskoleelevens digitala kompetens av en personlig bärbar dator?
Utbildningsväsendet i Sverige går alltmer mot ?framtidens läromiljö? vilket innebär att IT får enmer framträdande roll i undervisningen. Partille kommun har därför utrustat 400 elever med en egenbärbar dator på tre grundskolor i kommunen för att införa en mer IT-baserad läromiljö.Syftet med den här studien var att undersöka hur grundskoleelevens digitala kompetens påverkas avatt ha en personlig bärbar dator i skolarbetet.För studien genomfördes en sex dagars observation på skolorna Björndammen, Lexby och ÖjersjöBrunn. Dessutom genomfördes en enkätundersökning med 185 svar samt sex stycken intervjuermed elever från de olika skolorna.Studien visade att elevens digitala kompetens påverkades positivt av att ha en egen dator iskolarbetet. Eleverna utvecklade bland annat sin digitala kompetens genom en ökad tillgänglighettill datorer och Internet, den undervisning och support som skolan tillhandahöll samt genomsamarbete och kommunikation.
Ungdomars erfarenhet av livsstilsförändring
It is reported that adolescents' health is deteriorating, when their mental illness has increased. Adolescents' social conditions have also become worse. The mental illness is linked to the individual living conditions. The purpose of this study is to investigate which factors adolescents experience have been contributing to making a lifestyle change. The apparent factors can be used to promote adolescents´ health.
Hur är läget? Om självskattning av psykiskt mående via mobila applikationer
Tidigare forskning har visat att systematisk självrapportering är en fördelaktig metod för att följa enpersons psykiska mående över tid, och att en digital mätmetod i sin tur skulle innebära många praktiskafördelar jämfört med en analog. Detta är en experimentell randomiserad, kontrollerad studie som medutgångspunkt i personcentrerad vård och spelifiering undersöker 35 personers användarfrekvens ochattityder efter en tvåveckorsperiod där hälften har fått prova att självskatta sitt psykiska mående via enmobilapplikation, och hälften fått göra detsamma via ett analogt stämningsformulär. Resultatet visar enhögre användarfrekvens bland deltagarna i mobilapplikationsgruppen, samt ett uttalat intresse hosbägge grupper för digitala metoder för självskattning av psykiskt mående. Bägge metoderna ansesstärka personcentrerad omvårdnad. The aim of this study is to explore user frequency and attitudes for persons using a mobile applicationfor assessing mental health compared to persons using an analogue assessment method.
Anställdas upplevelser av kompetensutvecklingsformer
Syftet med denna studie är att undersöka matbutiksanställdas upplevelse av
kompetensutveckling och hur de anser att de uppnår kompetens. Ger
kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner
användbar? Uppsatsen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning
är gjord genom halvstrukturerade intervjuer med åtta subjektivt utvalda
matbutiksanställda, och resultatet presenteras narrativt, där varje intervju
följs av en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter. En sammanfattande
analys redogör för helheten som skapats utifrån de delar som varje intervju
utgjort.
Arbetsförmedlares förståelse av social kompetens och andra påverkansfaktorer i arbetssökandet
Syftet med föreliggande studie är att belysa arbetsförmedlares förståelse av kompetensbegreppet, med fokus på social kompetens i relation till andra faktorer i arbetssökandet. Dessa andra faktorer är sociala nätverk, strukturer i samhället och personlighet. Dessa har reviderats genom tidigare forskning och nya aspekter som tillkommit genom empirin. Det är en kvalitativ studie som bygger på en hermeneutisk ansats. Det innebär att individernas tolkningar, såväl de fem respondenternas som min egen har använts vid bearbetningen av intervjuutskrifterna.
Empowerment en vision eller ett faktum? : Personliga ombuds resonemang kring empowerment som arbetsmetod.
The purpose of our study is to examine the case managers reasoning and descriptions of empowerment as a method in their social work from a comprehensively perspective including family members. To manage with this purpose we interviewed two case managers, two clients with mental disabilities and five family members. We have come to the conclusion that the case managers works more consist of advocacy than empowerment. Despite that we have found that the long term goal for the case mangers work is to give the clients tools for empowerment. Our results also show that the clients feel that they have gained and increased their ability to do things by themselves and to be a part of the community.