Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka nÄgra lÀrares och elevers erfarenheter av samt hÄllning till anvÀndningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Arbetet har stÀllts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskÀmnet, forskning kring nya medier samt lÀrande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lÀrare och tvÄ elevgrupper pÄ tvÄ respektive tre elever. Resultatet visar pÄ sÄvÀl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats dÀr det intressanta ligger i motsatsförhÄllandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, dÀr det senare vÀger tyngst. De möjligheter som lyfts fram Àr i form av visuellt hjÀlpmedel, referenspunkter till litterÀra och historiska kontexter, spel- och jÀmförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att vÀcka elevers lust och motivation.

Detta arbete utgör en sammanhÄllen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framvÀxt i Sverige, vilket Àr en viktig förutsÀttning för utvecklingen av sÀkra offentliga elektroniska tjÀnster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har omrÄdet med tiden kommit att prÀglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och förestÀllningar. Studiens bidrag Àr att beskriva och analysera framvÀxten av den svenska e-legitimationen med hjÀlp av de tre analysperspektiven deltagande, förestÀllningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. SÀrskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vÄr nÀrmiljö och Àr mycket mer Àn bara siffror. Utemiljön kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt och det Àr bara fantasin som sÀtter grÀnser för vilka. I lÀroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel pÄ mÄl som fördel kan uppnÄs pÄ andra platser Àn i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lÀrande, lÀttillgÀngliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegrÀnsad stor yta. Matematiken Àr som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus.

Den hÀr undersökningen studerar pojkars attityder till lÀsning dÄ de befinner sig i en grupp tillsammans med andra pojkar. För att se hur deras svar pÄverkats har de i förvÀg fÄtt fylla i nÄgra svar som rör olika frÄgeomrÄden. Under en efterkommande gruppintervju med fyra pojkar ur samma skolklass i Ärskurs nio, ges de ett andra tillfÀlle att svara pÄ nÄgra lite mer specifika frÄgor. Samtalet leder till att nÄgra elever blir tystare Àn andra dÄ det handlar om den egna lÀsningen i hemmet, men ocksÄ under lektionstid. Inledningsvis Àr det i synnerhet en elev som inte lÀser sÄ mycket hemma som gÄr i ledning för att svara pÄ hur lÀsningen ser ut i hans vardag, varvid en annan tenderar att hÄlla med i det mesta. Samtidigt Àr det tvÄ elever som svarat att de lÀser betydligt fler böcker Àn vad vi ser att de andra gör.

VÄr studie handlar om hur delaktiga barn Àr i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. VÄrt syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvÀrld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr treförskollÀrare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av litteratur föratt fÄ en tydligare bild av vÄrt forskningsomrÄde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att anvÀnda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) tvÄ begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgÄtt frÄn fyra forskningsfrÄgor, dÀr tvÄ riktar sig till sfi-lÀromedel, och tvÄ till sfi-lÀrare. För att besvara uppsatsens forskningsfrÄgor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lÀrare och gjort kvalitativa innehÄllsanalyser av deras lÀromedel. Vi har dÀrmed undersökt de aktuella lÀrarnas syn pÄ muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I lÀromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen fÄr, samt vilken karaktÀr och vilket syfte de muntliga övningarna har.Studiens resultat blev att bÄde de analyserade lÀromedlen och de intervjuade lÀrarna anvÀnde muntlig interaktion som metod för andrasprÄksinlÀrningen. De kvalitativa innehÄllsanalyserna visade att samtliga lÀromedel, i varierande utstrÀckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehÄll snarare Àn form i centrum.Resultatet frÄn intervjuerna visade att lÀrarna vÀrderar den muntliga interaktionen högt.

Syftet med den hÀr essÀn Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet Àr för barnen i deras vardag pÄ förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fÀlt med information som Àr svÄr att fÄ syn pÄ. EssÀn utgÄr ifrÄn tvÄ berÀttelser om hur barn kan uppleva sin vardag pÄ förskolan och vad kvalitet kan vara utifrÄn ett barnperspektiv.BerÀttelserna har ocksÄ fokus pÄ mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrÄn att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet Àr i förskolan stÀlls i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att fÄ syn pÄ den praktiska kunskap som nyckelpersonerna Àger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men ocksÄ som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig tvÄ roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vÀgledande.

I ett historiskt perspektiv kan skolmatematiken betraktas som traditionstyngd. Forskning visar att lektionstid ofta Àgnas Ät elevers eget arbete och att elever förlorar sin lust att lÀra matematik. Detta stÄr i kontrast till forskning om bl.a. resonemangs- och kommunikationskompetens, samt kamrat- och sjÀlvbedömning som kan öka motivation och vara viktigt för lÀrande. Uppsatsen vill öka kunskapen om kommunikationen som sker nÀr elever och lÀrare samtalar om problemlösningar i matematik samt vilka aspekter av elevernas lösningar som erkÀnns i samtalet.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

En stadig ökning av psykisk ohÀlsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgÄngspunkt i ungas berÀttelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohÀlsa och av att i samband med detta söka och fÄ stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor pÄ internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berÀttelser av nio unga vuxna (20-25 Är) analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ?En reflexiv tillit?, ?I spÀnningsfÀltet mellan behov och förmÄga?, ?Att berÀtta sig till mening? och ?OhÀlsa i ett socialt rum?.

Syftet med denna undersökningen Àr att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur anvÀndare av det sociala nÀtverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnÄ syftet utformades följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt upplevs aktiviteten pÄ Instagram som meningsfull? Vilka normer och förvÀntningar uppstÄr i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förvÀntningar? Metod: Kvalitativ metod dÀr anvÀndare av Instagram har intervjuats angÄende sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades dÀrefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning pÄ Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten pÄ Instagram som meningsfull dÄ det ger dem bekrÀftelse och skapar en kÀnsla av gemenskap.

Begravningsplatser i stadsmiljö har en hÀlsofrÀmjande funktion dÄ de finns i mÀnniskors omedelbara nÀrhet och kan innebÀra skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en kÀnsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket Àr den viktigaste faktorn för hur vÀl vi klarar av stress. I takt med att stÀder förtÀtas Àr det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhÀlsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan anvÀndas för rekreation och som förebyggande ÄterhÀmtningsplatser för att exempelvis avhjÀlpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna pÄ en begravningsplats Àr att det rÄder en fridfull stÀmning och att platsen Àr estetiskt tilltalande.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. SynsÀtten pÄ den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat frÄn att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och kÀnslor, och dagens synsÀtt; kommunikation samt ett sÀtt att utforska sig sjÀlv och omgivningen. För att synliggöra det synsÀtt och förhÄllningssÀtt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick frÄn det sociokulturella perspektivet vilket innebÀr att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet dÀr de estetiska uttrycksformerna Àr viktiga redskap. En huvudtanke i det sociokulturella perspektivet Àr att den viktigaste lÀromiljön Àr den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till nÄgot nytt med hjÀlp av fantasin.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en fenomenologisk ansats öka förstÄelsen för hur sÀljare av komplexa IT-lösningar upplever flytande arbetstider. Detta gör vi genom vÄr frÄgestÀllning: Hur upplever sÀljare av komplexa IT-lösningar att vara tillgÀngliga? För att fÄ en djupare insikt i Àmnet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter pÄ sju olika företag inom IT-branschen. Den teoretiska utgÄngspunkt vi anvÀnt oss av i denna studie Àr Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller. Resultatet frÄn insamlingen av vÄrt empiriska material visar att det hos IT-sÀljare verkar rÄda ett gemensamt habitus utifrÄn hur de beskriver sig sjÀlva, vilka behov de fÄr tillgodosedda genom de krav yrket stÀller pÄ dem samt hur de balanserar sina roller mellan arbete och familjeliv.