Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.

Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna sprÄk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina lÀroböcker gör mig tveksam pÄ om dessa fakta direkt kan bidra till framgÄngsrik kommunikation vid kulturmöten. UtifrÄn mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda pÄ vilka Äsikter om kultur gymnasielÀrare i moderna sprÄk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielÀrare i moderna sprÄk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta stÄr i bakgrunden och Àr mindre viktig Àn de fyra sprÄkfÀrdigheterna.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som pÄverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans nÀrmiljö, organisation och ekonomi Àr faktorer som pÄ olika sÀtt Àr av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svÄrare att identifiera men som ocksÄ pÄverkar om och pÄ vilket sÀtt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur idrottslÀrare tolkar och tÀnker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i Àmnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka vÀrden som lyfts fram, vilket Àr nÄgot som kan avslöja hur man ser pÄ friluftslivet och dess roll i skolan, har jag anvÀnt ett kvalitativt arbetssÀtt och gjort intervjuer.

I den hÀr kandidatuppsatsen undersöks storytelling som kommunikationsform pÄ Volvo Personvagnar. Studien presenterar organisationsberÀttelser som karaktÀriserar företaget samt dess funktioner och betydelser. Vidare lyfter studien fram storytelling som verktyg för att pÄverka en publiks uppfattningar. Inspiration till Àmnet inhÀmtas frÄn nutida forskare och storytelling relateras till kommunikativa uttryck och meningsskapande.Studiens empiri bestÄr av intervjuer av anstÀllda pÄ Volvo samt pr-konsulter med inblick i företaget. Empirin innefattar Àven en semiotisk analys av reklamannonser.

Interaktion Àr det komplexa samspel mellan interaktörer dÀr meningsskapande skerinom kommunikativa sekvenser. Föreliggande studie syftar till att översÀtta ettbedömningsinstrument till svenska för bedömning av interaktion mellan barn medkommunikativ funktionsnedsÀttning och deras förÀldrar. Instrumentet Coding of Parent-Child Interaction and Communication Skills Assessment Àr hÀmtat frÄn studier avPennington et al. (1999; 2009) och prövas pÄ tvÄ interaktionsdyader (barn i interaktionmed en förÀlder) före och efter genomgÄngen förÀldrakurs för att utvÀrdera ominstrumentet Àr anvÀndbart vid bedömningen av interaktion. Den svenska versionen avbedömningsinstrumentet innehÄller koder med definitioner för identifiering avinteraktionsmönster.

DÄ samhÀllet har utvecklats frÄn att ha gÄtt frÄn informationssamhÀlle till ett upplevelsesamhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att företag och organisationer ska se individen och dess behov av meningsskapande. Upplevelser anvÀnds inte bara för att sÀlja produkter och tjÀnster, utan Àven i marknadsföringen av dem. Marknadsföringsbranschen Àr ocksÄ i stÀndig utveckling för att hitta nya kreativa vÀgar och lösningar att nÄ ut till sina konsumenter. I dag Àr mÀnniskor konstant uppkopplade pÄ nÀtet via sina smarta mobiler och surfplattor. Ungdomar i denna fallstudie, Àven kallade generation Y, har visat sig ha en stor pÄverkan pÄ utvecklingen av internetbaserade tjÀnster och produkter.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka skriftsprÄkshÀndelser som sker i meningsfulla och funktionella sammanhang i förskoleklassen och pÄ fritidshemmet. Syftet Àr Àven att undersöka vilken utvecklingspotential det finns i skriftsprÄkshÀndelserna som eleverna planerat eller spontant deltar i. UtifrÄn vÄrt syfte formulerades följande frÄgestÀllningar: Vilka skriftsprÄkshÀndelser deltar eleverna i under sin skoldag i förskoleklassen och pÄ fritidshemmet? Vilken potential finns i dessa skriftsprÄkshÀndelser med hÀnsyn till elevernas skriftsprÄksutveckling? VÄrt empiriska material utgörs av delvis deltagande observationer och en semistrukturerad intervju. Genom observationerna framgÄr det vilka planerade och spontana skriftsprÄkshÀndelser som eleverna deltar i under skoldagen och pÄ fritidshemmet.

Denna studie behandlar hur lÀraren vÀgleder elever i skolans samhÀllsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur tvÄ lÀrare arbetar med Àmnesspecifika ord och begrepp i historieÀmnet. TvÄ lÀrare och klasser i Ärskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lÀrarnas vÀgledning har gjorts i jÀmförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekrÀftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen).        Analysen av lÀrarnas arbete med Àmnesspecifika ord och begrepp har utgÄtt frÄn en praktisk epistemologisk analys vilket innebÀr att vi analyserat meningsskapande med hjÀlp av begreppen stÄ fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lÀrarens vÀgledning av eleverna med hjÀlp av begreppen privilegiering och stöttning.       Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen ocksÄ kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lÀrarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare ocksÄ gör dennes privilegiering synlig.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ syn pÄ och försöka förstÄ elevers perspektiv gÀllande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?MÀnniskan och samhÀllet? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjÀlp av och prova pÄ olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutstÀllning. VÄr emperi bestÄr av material insamlat under skolprojektets gÄng, sÄ som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvÀrderingar.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och vÀrderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien Àr en gjord genom en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt vÀrdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt beskriva och motivera varför de vÀrderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhÄller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkÀtstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att vÀrdera regler som har med relationer att göra högre Àn andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar ocksÄ att vÀrderas högt. Regler som rör etikett Àr de regler som vÀrderas lÀgst.

Studien syftar undersöka vad individer, frÄn lÀn dÀr statistik visar fÀrre som vÀljer studier pÄ högre nivÄ Àn övriga lÀn, anser vara meningsfullt för deras val att studera lÀkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nÀmnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio lÀkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har anvÀnts för att förstÄ det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran frÄn omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till lÀkare.

I en tid nÀr kommunikationens betydelse vÀxer blir det ocksÄ viktigare vilken syn pÄ kommunikation organisationer har, eftersom det pÄverkar hur man tÀnker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har nÄgon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgÄr frÄn kommunikationspolicyer verkar det inte finnas sÄ mycket forskning gjord runt sjÀlva dokumenten. Den hÀr studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer frÄn offentliga verksamheter pÄ fem olika förvaltningsnivÄer i Sverige. Syftet med studien Àr att beskriva vilken syn pÄ kommunikation som kan utlÀsas av policydokumenten.

The topic for this master thesis is Business Intelligence, a means for decision makers to obtain accurate analysis about organisations surrounding world. The purpose is to examine how Business Intelligence is carried out in practice and how it can be made more efficient by considering some underlying and often overlooked factors. The study shows that organisations should strive for common goals and to engender corresponding perspectives amongst the co-workers. We have also concluded that Sensemaking, Knowledge Creating, Tacit knowledge, Entrepreneurship, Innovation, Creativity and Visions, influence the ability to utilize the efficiency of Business Intelligence. In some aspects we have noticed that our theoretical backbone differentiates from reality, which reveals the complex prerequisites that relates to matters of Business Intelligence.