Sök:

Sökresultat:

911 Uppsatser om Meningsskapande lärande - Sida 60 av 61

Bolagets redovisningsval - En studie om hur bolagets val av regelverk pÄverkar dess resultat- och balansrÀkning

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Talet om sÀrskiljande lösningar i skolan. En diskursanalytisk studie bland kommunala beslutsfattare

Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring sÀrskiljande undervisningsformer. NÀrmare preciserat Àr syftet med studien att undersöka hur sÀrskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av sÀrskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna sÀrskiljande lösningar? I vilken mÄn framtrÀder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgÄngspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgÄngspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet sÄvÀl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer

Sammanfattning Petrovic, Lidija (2013). SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments.

Vilken elektronisk röst lyssnar Du pÄ? : En kvantitativ studie om konsumenters informationssökning i en eWOM-kontext

Denna studie handlar hur konsumenter so?ker information om produkter via internet. Det talas om att konsumenter genomga?r en process, kallad beslutsfattandeprocessen, da? konsumenten avser att genomfo?ra ett ko?p. Den mest citerade beslutsfattandeprocessen besta?r av fem steg, da?r det andra steget i processen utgo?rs av informationsso?kning.

ÖversĂ€ttandet av grön IT : Fallet GITaudit

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

KartlÀggning och visualisering av processer : Utveckling av styrsystem till drivlina

Detta examensarbete har utförts pÄ Scanias forskning och utvecklingsavdelning, i Söder-tÀlje, under hösten 2007. Dess huvudsakliga syfte Àr att kartlÀgga och visualisera arbets-processen hos avdelningen som utvecklar styrsystem för drivlinan, alltsÄ motor och vÀx-ellÄda. Anledningen till att en visualisering skulle tas fram var för att skapa en helhetsbild över arbetet att ha som utgÄngspunkt för fortsatta diskussioner om processen samt för-bÀttringar av den. Denna bild blir Àven ett sÀtt att samla det organisatoriska lÀrandet och underlÀtta kunskapsöverföring.KartlÀggningen har skett genom intervjuer med cheferna pÄ avdelningen samt genom en workshop. Information som erhölls under dessa tillfÀllen sammanstÀlldes till en nulÀgesbeskrivning av avdelningens arbete.

Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

SÀkerhetsplanering vid upprÀttandet av APD-planer. 4D-simulering i SketchUp av VÀxhusens APD-plan.

Sveriges befolkning blir allt Àldre och Är 2050 berÀknas en fjÀrdedel av befolkningen vara över 65 Är. Detta medför ett ökat behov av tillgÀnglighetsanpassade bostÀder som till exempel mellanboende. Samtidigt hÄller sig Sveriges befolkning friskare och pÄ grund av detta minskar vÄrdbehovet och efterfrÄgan av sÀrskilda boenden. Trygghetsboende Àr en typ av mellanboende. Det Àr till för mÀnniskor över 70 Är som kÀnner sig i behov av ett tillgÀngligt utformat boende och kanske kÀnner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett sÀrskilt boende.

LÀrares sprÄkutvecklande arbetssÀtt med flersprÄkighet i fokus pÄ en gymnasiesÀrskola

Syfte Syftet med denna studie var att beskriva och uppnÄ en förstÄelse för lÀrares sprÄkutvecklande arbetssÀtt med fokus kring hur pedagogiken frÀmjar sprÄkutvecklingen bÄde hos flersprÄkiga elever och hos elever som har svenska som modersmÄl. Dessutom var syftet att uppnÄ en förstÄelse för hur lÀrarna anpassade pedagogiken utifrÄn samtliga elevers kognitiva funktionsnedsÀttning. FrÄgestÀllningar ? Vilka aspekter av sprÄkutvecklande strategier Äterfinns i lÀrarnas arbetssÀtt? ? I vilken utstrÀckning anpassar lÀrarna det sprÄkutvecklande arbetssÀttet i förhÄllande till om eleverna har svenska som första, respektive andrasprÄk? ? PÄ vilket sÀtt anpassar lÀrarna den pedagogiska praktiken i relation till elevernas funktionsnedsÀttning? Teori Studien förankrades i Vygotskjis teori om att individens sociala- och intellektuella utveckling Àr förenade med varandra och att den proximala utvecklingszonen kan nÄs via interaktion. Det andra teoretiska perspektivet som studien förankrades i var Skidmores tankar om en inkluderande, respektive en exkluderande klassrumspraktik. Metod Metoden var kvalitativ med en hermeneutisk ansats.

Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna Ätaganden, naturmiljöeffekter och miljömÄl

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

KundtillfredsstÀllelse : en studie om studentens nöjdhet

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

"Det kostar pÄ, det tar lite tid..." : Studie av ett förbÀttringsarbete inom microsystemet för patienter som genomgÄr elektiv höft- och knÀplastik

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.

Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Hur vÀnder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->