Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek Àr och Àr lek nÄgot man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och Àven observerat barn. Genom lek fÄr barn bearbeta vardagssituationer och vÀrlden runt omkring dem. De lÀr sig att samarbeta och att lyssna pÄ varandra, men Àven turordning.

Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet lÄngtidssjukskrivningar. Arbetet att fÄ tillbaka fler i arbete Àr viktigt men ocksÄ förebyggande ÄtgÀrder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt pÄ sambandet mellan arbetskrav och ohÀlsa. Urvalet bestod av lÀrare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, mÄloklarhet, socialt stöd frÄn kollegor och chefer, coping med hÀnsyn till kontrollvariablerna Älder och kön.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

BAKGRUND: Debriefingens anvÀndande Àr relativt nytt inom sjukvÄrden och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsÀtts för mÄnga extrema och kÀnsloladdade situationer, debriefing kan dÄ vara nÄgot som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser pÄ betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod anvÀndes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet.

En bemanningsanstÀlld har sin dagliga arbetsplats ute hos ett klientföretag, och inte hos sin arbetsgivare. Detta kan göra att kontakten med arbetsgivaren försvagas, vilket kan skapa speciella förutsÀttningar för organisationsriktad commitment och socialt stöd. Syftet med studien Àr att undersöka hur det upplevs att vara anstÀlld i en vikariepool hos ett bemanningsföretag, med fokus pÄ organisationsriktad commitment och socialt stöd. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr hur respondenterna upplever, och vad som pÄverkar respondenternas upplevelser av organisationsriktad commitment, samt hur respondenterna upplever, och vad som pÄverkar respondenternas upplevelser av socialt stöd. För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med sju anstÀllda i en vikariepool hos ett bemanningsföretag.

Arbetet tar upp Àmnena genus, förÀldraskap och socialt arbete stÀllt mot barnets bÀsta. FrÄgor som belyses Àr om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrÄgor i förhÄllande till förÀldraskap och barnets bÀsta och hur detta tas hÀnsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus Àr inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gÄng har det framkommit att synen pÄ papparollen Àr under förÀndring och pappan finns med mer i barnens liv Àn vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att förÀldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjÀnsten och bristen pÄ pappa ? barn placeringar..

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som kantÀnkas ligga bakom medias sÀtt att skriva om socialt arbete, pÄ vilket sÀtt media skriver om socialt arbete utifrÄn hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession Ären 2002 och 2012 och vad detta kan tÀnkas ha för pÄverkan pÄ lÀsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ innehÄllsanalys och en diskursanalys. Materialet begrÀnsas till artiklar publicerade i Sverige Ären 2002 och 2012, frÄn en national-, en regional- och Ätta landsortstidningar. Faktorer som kan tÀnkas ligga bakom tidningars sÀtt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media anvÀnder sig av ett stiliserat berÀttande med bestÀmda roller. Socialt arbete fÄr rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Hur handskas vi med den arbetsrelaterade stressen och finns det faktorer som kan minska den? I denna studie undersöks upplevelsen av stress och socialt stöd i forskarmiljö. Undersökningens deltagare bestÄr av 45 forskare i Lund och Malmö som besvarat en enkÀt. EnkÀten lÀmnades ut vÄren 2003 och 2005. Syftet var att undersöka om fritidsintresse och socialt stöd kan minska stressen som kan uppkomma i samband med arbetet.

I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar pÄ elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. FrÄgestÀllningarna i studien Àr sÄledes; Kan elever pÄ gymnasieskolan pÄverkas av socialt tryck i den mÄn att de konformerar/Àndrar Äsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebÀr detta för skolvÀrlden? Samt vilken typ av elever Àr det som Àr mer eller mindre benÀgna att konformera? Data inhÀmtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment dÀr en riktig elevs Äsikter mÀttes i en enkel bedömningssituation under pÄverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens Äsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Det finns en vÀlkÀnd koppling mellan social bakgrund och framgÄng i skolan. Tidigare forskning visar ocksÄ pÄ ett samband mellan tillgÄng till socialt kapital och skolresultat. Med ett fÄtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhÄllanden. Syftet med denna studie Àr att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgÄngen till socialt kapital förstÀrker eller utjÀmnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. UtifrÄn de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de vÀrdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som Àr tillgÀngliga för individen genom hennes relationer till andra.