Ökade krav pĂ„ flexibilitet i anstĂ€llningsformerna har lett till att begreppet anstĂ€llningsotrygghet Ă€r allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor Ă€r socialt stöd. Sambandet mellan dessa tvĂ„ variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan tvĂ„ olika aspekter av anstĂ€llningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, frĂ„n kollegor, chef och familj. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ ett stort svenskt redovisningsföretag.

Bakgrund: En litteraturgenomgÄng av aktuell forskning visar bristande riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan förÀldrar och sjuksköterskor i den palliativa vÄrden av barn. Det framkommer kunskapsbrister kring vilka behov förÀldrar har under barnets palliativa vÄrdtid och hur de pÄ bÀsta sÀtt kan stödjas. Syfte: Studiens syfte var att belysa förÀldrars upplevelser av sin relation med sjuksköterskan under den tid deras barn vÄrdas palliativt. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Med modifierad innehÄllsanalys analyserades berÀttelser frÄn tio bloggar skrivna av förÀldrar till svÄrt sjuka barn.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och pÄ landsbygden sker den med hjÀlp av lokala krafter. Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i VÀrmland har organiserat sig och hur mÀnniskor har upplevt och pÄverkats av etableringen. För att uppnÄ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i VÀsterrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus pÄ socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man vÀljer att mobilisera sig skiljer sig Ät, samtidigt som tillit, nÀtverk och mötesplatser Àr viktiga delar i bredbandsetableringen..

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns nÄgon skillnad i upplevd psykisk hÀlsa hos elitfotbollsspelare och en jÀmförelsepopulation bestÄende av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd frÄn förÀldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns nÄgot samband mellan variablerna psykisk hÀlsa, socialt stöd och positiv sinnesstÀmning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (Älder 16-20) dÀr 122 var fotbollsspelare ifrÄn fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jÀmförelsepopulation. Instrumentet som anvÀnde var ett frÄgeformulÀr utvecklat av svenska folkhÀlsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gÀller upplevd psykisk hÀlsa dÀr elitidrottarna upplevde psykisk hÀlsa Àn jÀmförelsepopulationen. Resultatet visade Àven att elitidrottarna upplever mer socialt stöd frÄn förÀldrar Àn jÀmförelsepopulationen.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar handlade om vilka omrÄden och sammanhang kvinnor frÀmst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, frÄn Är 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra och diskutera det sociala kapitalet i tvÄ olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har anvÀnt en kvalitativ jÀmförande metod dÀr vi jÀmfört tvÄ olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de bÄda företagen. Ytterligare fem intervjuer pÄ respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nÀra den operativa verksamheten.

Diakoner Àr en av de yrkesgrupper som möter mÀnniskor nÀr de drabbats av det ofattbara och dÀrför befinner sig i kris och sorg.VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och dÄ sÀrskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med mÀnniskor i kris och sorg.Vi harutgÄttfrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning.2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med mÀnniskor i kris och sorg?VÄr empiri samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta diakoner i sex olika vÀstsvenska församlingar. I analysen av vÄr studie har vi utgÄtt frÄn Antonovsky's teori om KASAM, kÀnsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mÀngd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser Àr frÀmst av medmÀnsklig karaktÀr och tar sig praktiskt uttryck genom personlig nÀrvaro och samtal.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara pÄ detta har vi valt att utgÄ frÄn vedertagna teorier om Àmnet. Dessa Àr en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillÀgg av socialt stöd, KASAM (kÀnsla av sammanhang) och anstrÀngnings- och belöningsmodellen. Vi har Àven tagit med teorier om flexibilitet och tillgÀnglighet. För att fÄ fram ett resultat har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer.

PÄ hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning pÄ matematik i skolan pÄ grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut pÄ fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lÀrare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv pÄ frÄgan varför elevernas resultat blivit sÀmre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik Àr meningsfull?Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt eleven i Ärskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för elevens vardag och jÀmföra det med det uppdrag som lÀroplanen uttrycker avseende matematikÀmnet och matematikundervisningen.

Syfte med uppsatsen Àr att ge en bÀttre förstÄelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjÀnsten anvÀnder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den Äterspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn en juridisk metod. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i HÀlsingland och en lÀnsrÀttsdomare för att ta reda pÄ hur dessa anvÀnder begreppet.

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det Äsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrÄn den symboliska interaktionismen samt frÄn Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehÄller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse Àr nÀr en gÀrningsperson begÄr systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och krÀnkande. Lagen Àr nystiftad och ger begrÀnsad uppfattning om huruvida det Àr ett socialt problem.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.