För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

Sammanfattning:Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka kÀnslan av sammanhang utifrÄn ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkÀter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes frÀmst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning.

DÄ en mÀnniska fÄr avslag pÄ sin ansökan om uppehÄllstillstÄnd kan denne av olika skÀl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta Àr skrÀcken för vad som skulle kunna hÀnda vid ett ÄtervÀndande till hemlandet. DÀrmed vÀljer den avvisade en livssituation utan tillgÄng till olika samhÀlleliga rÀttigheter framför att vÀnda tillbaka. FrÄnvaron av stödinsatser innebÀr ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del pÄ orsaken till flykten, men ocksÄ pÄ det stöd andra mÀnniskor kan ge.

Studien var en kvantitativ undersökning om hur socionomstudenter vid Socialhögskolan pÄverkas av att det finns studenter som förvÀrvsarbetar samtidigt med studierna. Syftet med denna uppsats var att försöka öka kunskapen och förstÄelsen för om och i sÄ fall hur förvÀrvsarbete kan vara ett hinder eller en möjlighet för att genomföra studierna pÄ socionomprogrammet. ProblemstÀllningen var: Hur pÄverkas socionomstudenterna vid Socialhögskolan av att studenter arbetar samtidigt som de studerar? För att besvara frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning av studenterna vid allmÀnna socionomlinjen som gÄr termin fem. EnkÀten besvarades av sextio studenter.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vÄrd och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgÄngspunkt i vÄrdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. UtifrÄn detta perspektiv fokuserar uppsatsen pÄ betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkÀtundersökning som genomfördes i ett privat vÄrdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkÀtundersökningen och nyttan med densamma utifrÄn den lÄga svarsfrekvensen.

This paper has focused on specific aspects of the law concerning the 3rd paragraph of The Care of Young Persons Act (1990:52), LVU. The purpose of this study was to examine the prerequisite other social destructive behaviour in four cases where youths has been under compulsory institutional care because of their computer gaming. The study was composed on a legal dogmatic method and a legal sociologist perspective. The legal dogmatic method implies to examine the law and its elaboration, the legal sociologist perspective focus on the consequences and causes of the court of law. The study shows that problematic computer gaming is an increasing problem in society and that other social destructive behaviour is a wide prerequisite that need new amendment in order to ensure citizens certainty..

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus frÄn 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien Àr att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lÀrarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lÀrare anger nÄgra skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien Àr gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lÀrarnas utsagor beskrivs skillnader som ocksÄ framtrÀder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framtrÀder tydligast Àr att förskolan idag har en annan syn pÄ barnet.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrÄnvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte bÄde hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i tvÄ delstudier med en enkÀtbaserad tvÀrsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket lÄg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade Àven att graden av ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde Àven till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebÀr mÄnga och lÄnga sjukhusvistelser, med smÀrtsamma procedurer och ibland bestÄende problem. FörÀldrarna har fÄtt en betydande roll i vÄrden och Àven syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, nÀr ett barn drabbats av cancer.

Hur upplever tonÄrs förÀldrar sitt förÀldraskap i vÄrt allt mer individualiserade samhÀlle? Det senmoderna samhÀllet prÀglas av vilsenhet och man stÀlls som mÀnniska inför mÄnga val som man ska ta stÀllning till. Detta gÀller Àven dagens förÀldraskap dÄ familjen Àr i stÀndig förÀndring, inte minst nÀr barnen befinner sig i tonÄrsperioden. DÄ vi i vÄr studie ville fÄ en beskrivande skildring av förÀldrarnas upplevelse av att vara tonÄrsförÀlder i dagens samhÀlle har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Studien bygger pÄ tio intervjuer av tonÄrsförÀldrar.

Tidigare har mÄlteorier, förÀldrastöd och karriÀrutveckling studerats men hur upplever unga vuxna sin anstÀllningsbarhet i relation till sitt sociala arv frÄn förÀldrarna? Detta Àr studiens syfte att undersöka. Intervjuer genomfördes med 15 deltagare frÄn tvÄ klasser pÄ en gymnasiefriskola. En kvalitativ innehÄllsanalys för kategorisering och tematisering utfördes. Det uppkom tre teman: handling, medvetet betydelsefullt och teoretiskt betydelsefullt.

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanstÀlla befintlig forskning om hur trÀdgÄrd kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trÀdgÄrd kan utformas och anvÀndas som terapi för personer som Àr, eller Àr pÄ vÀg att bli, lÄngtidssjukskrivna pÄ grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trÀdgÄrd kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa. Det framkommer att positiva effekter sÄsom ökat vÀlbefinnande, en kÀnsla av trygghet och meningsfullhet kan erhÄllas genom rehabilitering i en trÀdgÄrd. För att trÀdgÄrden ska fungera som rehabilitering behövs en genomtÀnkt utformning dÀr det Àr viktigt att ha kÀnnedom om mÄlgruppen.

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för arbetsförmedlarens arbetssituation. Undersökningen utgÄr frÄn sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, dÀr vi frÀmst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation. Till följd av att vi vill fÄ en djupare förstÄelse för deras arbetssituation, har vi valt att Àven undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs.Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vÄr undersökning. DÀrefter inleds den teoretiska referensramen, dÀr vi framstÀller de teorier som hjÀlpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill fÄ en djupare förstÄelse för arbetsförmedlarens arbetssituation, valde vi att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien Àr att ge ökad förstÄelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder anvÀnder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hÀnsyn till koncentrationsnivÄn hos eleverna, vilka svÄrigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. DÀr presenteras ocksÄ hjÀrnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptÀckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett pÄ koncentration genom tiderna och hur lÀrarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.