SyfteSyftet med studien Àr att beskriva och analysera hur unga kvinnor med ett sjÀlvskadebeteende upplever och hanterar sin livssituation samt hur de upplever socialt stöd frÄn informella och formella nÀtverk. Metod För att undersöka kvinnornas upplevelser har jag anvÀnt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor, alla med erfarenhet av sjÀlvskadebeteenden.ResultatKvinnorna beskriver sitt sjÀlvskadebeteende som ett sÀtt att hantera en krÀvande livssituation och slÀppa ut Ängest frÄn tidigare trauman eller stressade situationer. Resultaten visar Àven pÄ att kvinnorna ser Ängesten och sjÀlvskadorna som en del av dem sjÀlva och nÄgot som hindrar dem frÄn att passa in i samhÀllets normalitetsförvÀntningar. SjÀlvskadebeteendet Àr en strategi för dem att hantera sin livssituation, men sjÀlvskadeimpulserna Àr stundvis möjliga att hantera genom distraherande aktiviteter eller stöd.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

InledningAnledningen till att kartlÀgga upplevd stress gÀllande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjÀnsten Àr att vi ansÄg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förÀndringar i utsatta mÀnniskors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartlÀggning Àr dessutom tÀnkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbÀttringar eftersom krav, kontroll och stöd Àr pÄverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska CentralbyrÄn (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd frÄn arbetskamrater och arbetsledning tycks ocksÄ ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och lÄg kontroll i arbetet, spÀnt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, Àven definierat som psykosocial pÄfrestning.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

This essay aims to investigate how women who fall ill in Rheumatoid Arthritis, during or just after their pregnancy, experience and cope with this. The main questions were 1. What experiences did the women have from receiving their diagnosis? 2. How has the motherhood and the sickness affected one another? 3.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka erfarenheter diakoner i Svenska kyrkan har i mötet med personer som upplever sig vara marginaliserade, utsatta, isolerade eller ensamma. I en kvalitativ intervjustudie med sju diakoner i församlingstjÀnst besvarades frÄgestÀllningar som gÀller utgÄngspunkter och ramar för samtal och stöd, samt vilka stödformer som visat sig vara framgÄngsrika och vilka lÀrdomar som kan dras utifrÄn situationer dÄ stödet tillÀmpats men inte haft avsedd effekt.Resultatet visar att direkta personliga möten utgör utgÄngspunkterna vid samtal och stöd mellan den professionelle och besökspersonen. Förtroendet för systemets professionella aktör tar sig uttryck i tillit pÄ individuell nivÄ i det personliga mötet. UtgÄngspunkten Àr ocksÄ empowerment i syfte att öka besökspersonens makt och handlingsutrymme i sitt liv. FramgÄngsrika stödformer har visat sig samtalsstöd, socialt stöd samt samverkan med andra samhÀllsinstanser.

För att utveckla barns sprÄk Àr det viktigt att förskollÀraren har en nÀra kontakt med barnen och fÄr dem att kÀnna sig sedda och förstÄdda. Barn utvecklar sitt sprÄk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sÀtt att arbeta med sprÄkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt SÀljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn kÀnner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem sjÀlv.

Aktuell studie undersöker hur fem socionomer inom kommunalverksamhet tÀnker kring tillÀmpandet av Barnkonventionen isocialt arbete. Fokus ligger pÄ deras egen arbetssituation; deproblem och möjligheter som de möter i sitt dagliga arbeteinom socialtjÀnsten. Underlaget för resultatet togs fram genomkvalitativa intervjuer med de femsocionomerna. Resultatet presenteras genom ett deskriptivtangreppssÀtt och problematiseras med hjÀlp avBarnkonventionen, mÀnskliga rÀttigheter ochBarnkonventionens lagstatus i Sverige. Intervjuerna visade attsocionomerna i mÄnga fall inte hade tillrÀcklig kunskap omBarnkonventionen som helhet.

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

De senaste Ären har det skett stora förÀndringar inom handikappomsorgen. Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva om och hur omsorgspersonal anser att utvecklingsstördas livsföring har förÀndrats i och med intentionerna om normalisering och integrering. För att uppnÄ syftet genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som har arbetat inom handikappomsorgen under en lÀngre tid. Resultatet presenteras under följande teman: vardagligt liv, kommunikation, socialt nÀtverk, icke-strukturerad tid, integrering i samhÀllet och normala livsvillkor. Resultaten visade att personalen anser att normaliseringsprocessen har nÄtt fram Àven till individer med grav utvecklingsstörning.

Barn som vÀxt upp med en psykiskt sjuk förÀlder har i dag, efter Äratal av osynlighet, fÄtt alltmer utrymme och uppmÀrksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka förÀldrar har pÄverkats med avseende pÄ sÄrbarhet, friskfaktorer samt samhÀllets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att sjÀlva drabbas av en psykisk sjukdom och i sÄdant fall Àr den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill sÀga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förvÀntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhÀllet för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka förÀldrarna har pÄ sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnÀt och att det sociala arvet har större betydelse Àn det biologiska..

I denna studie undersöker vi de anstÀlldas arbetsförhÄllande pÄ ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete nÀr det gÀller gemenskapen pÄ arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krÀvs av en bemanningsanstÀlld kan pÄverka individen pÄ fler sÀtt Àn sjÀlva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning Àr att fÄ en ökad kunskap om bemanningsanstÀlldas arbetsförhÄllanden och hur de upplever dessa. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer med anstÀllda pÄ ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som Àr : anstÀllningsförhÄllanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer.

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Background: People diagnosed with psychosis are often described as introvert, isolated and with little or no ability to create and maintain social relationships. While every angle of a phenomena is valid and important, we believe that the first-person perspective provides the only direct access to the diagnosed persons? feelings and experiences.Aims: The aim of this study is to explore how a few people diagnosed with psychosis describe their experiences of social interaction.Method: This study is conducted in a Grounded Theory manner. An analysis has been performed on interviews made with five individuals, all diagnosed with a psychosis diagnosis.Results: The main result of this study is that the self-image is a core factor in the individuals experiences of, and initiative to, social interaction. The social interactions are linked to the individuals own relation to their diagnosis in a dynamic process where all components affect each other in the creating of the self-image.Conclusion: This study concludes that people diagnosed with psychosis is no different than other people when it comes to dreaming and longing for functional social relationships, but that they have some difficulties in actually finding them due to both social stigma and a poor self-image..

Being an immigrant in a Swedish school today might not be easy. ItÂŽs quite difficult to be accepted and becoming a part of an already functioning group. Difficulties with the Swedish language doesnÂŽt make it easier. Besides that the requisites of the school curriculum program are very demanding and Swedish students are often in advantage already being a part of the system for many years.By following five immigrant boys in grade 6 during ten ensemble lessons, one concert and individual interviews with the boys as well as with their teacher, this study aims to investigate how ensemble playing can function as a social tool and promote interaction as well as integration.The results in this study show that ensemble playing in fact can function as a social tool. The boys developed abilities in playing an instrument as well as cooperating and analyzing by using the social tool of ensemble playing.The results even show that ensemble playing can promote interaction as well as integration.Above everything was the concert where the boys acted in front of their classmates and were treated with great respect and acceptance..