Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för hur nÄgra lÀrare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar som studien baserades pÄ var: Vilken inverkan har feedback pÄ arbetsglÀdjen pÄ en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? PÄ vilket sÀtt har denna feedback en relation till lÀrarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssÀttet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av Ätta lÀrare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

För att uppnÄ mÄlet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal ÄtgÀrder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktÀriseras den svenska landsbygden av urbanisering, lÄg ekonomisk tillvÀxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv stÄr svenska livsmedelsproducenter pÄ landsbygden inom de gröna nÀringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats pÄ tio Är och det Àr nÄgot som inte sker i linje med mÄlet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden stÄr för en central del av den hÄllbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebÀr negativa miljökonsekvenser och dÀrmed kan inte en hÄllbar samhÀllsutveckling nÄs.

Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Bakgrund: TillgĂ€nglighet till service och resurser i nĂ€rmiljön har betydelse för mĂ€nniskors hĂ€lsa och livskvalitet. Äldre mĂ€nniskor Ă€r sĂ€rskilt beroende av god tillgĂ€nglighet i nĂ€romrĂ„det dĂ„ det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för mĂ„nga Ă€ldre, samtidigt som Ă„ldrandet ofta medför en försĂ€mrad rörelseförmĂ„ga. Begreppet tillgĂ€nglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstĂ„nd och antal faciliteter som finns inom ett visst omrĂ„de, hur bekvĂ€mt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utstrĂ€ckning faciliteterna uppfyller invĂ„narnas behov. God tillgĂ€nglighet till faciliteter i nĂ€rmiljön som frĂ€mjar Ă€ldres hĂ€lsa och höjer deras livskvalitet förbĂ€ttrar möjligheterna att uppnĂ„ ett gott Ă„ldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgĂ€ngligheten i nĂ€rmiljön för Ă€ldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgĂ€nglighet i olika nĂ€romrĂ„den. Studien belyste sĂ€rskilt tillgĂ€ngligheten till grönomrĂ„den, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för Ă€ldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt pĂ„ faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott Ă„ldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthĂ„llning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i GĂ€vle kommun, tvĂ„ belĂ€gna i centrala GĂ€vle och tvĂ„ lokaliserade i perifera stadsdelar.

En bit in pÄ det nya millenniet har Asien blivit vÀrldens handelscentrum nÀr det gÀller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlÀgger sin produktion i omrÄden dÀr utbildningsnivÄn Àr lÄg och dÀr fabriksarbetarnas rÀttigheter förbises i jakten pÄ dem lÀgsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmÀrksammade globala marknadsvillkoren innebÀr, rÀknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rÀttigheter. Kundernas ökade krav och pÄtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och Àr en pÄdrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest kÀnt under förkortningen ?CSR?.

Sveriges vÀlfÀrd byggdes en gÄng av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjÀlpa de socialt utsatta i samhÀllet. MissbruksvÄrd, skolor, Àldreboenden och sjukvÄrd Àr nÄgra av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det Àr Àven ofta inom dessa omrÄden som neddragningarna i den offentliga sektorn Äterigen kompenseras med hjÀlp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framstÀlls i media Ären 1994-2003. HuvudfrÄgestÀllningen Àr; PÄ vilket sÀtt framstÀlls det frivilliga sociala arbetet i media?Ett genomgÄende tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det Àr frivilligorganisationerna eller andra som Àr författare, anvÀnder sig av bÄde retoriska och genrebetonade knep för att framstÀlla utsagor som sanningar.

Syftet med denna studie Àr att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrÄn lÀnsuppdelningen. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, pÄ individnivÄ och lÀnsnivÄ. I denna studie har jag anvÀnt mig av material frÄn SOM-institutet och gjort en jÀmförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men Àven pröva teorier. Jag har anvÀnt mig av teorin kring det sociala kapitalet som frÀmst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Social kompetens Àr en viktig kompetens för att den handlar om socialt samspel som Àr oerhört centralt i vÄrt samhÀlle. Rekryterares jobb handlar om att stÀndigt bedöma arbetssökandes personlighet och kompetenser varav social kompetens Àr en av dessa. Hur rekryterare beter sig för att avgöra huruvida en person Àr socialt kompetent Àr oftast upp till rekryteraren.Syftet har varit att undersöka hur rekryterare definierar begreppet, dess betydelse i relation till andra urvalskriterier och arbetslivet och hur de sedan anvÀnder deras uppfattning om begreppet nÀr de bedömer om en person Àr socialt kompetent. Denna studie syftar till att undersöka och beskriva rekryterarnas perspektiv för att fokusera pÄ deras förstÄelse av begreppet och dess betydelse och som fokus för bedömningen Àr intervjusituationen.Detta Àr en kvalitativ fallstudie dÀr empirin har insamlats genom intervjuer. Jag har intervjuat elva rekryterare pÄ olika företag frÀmst bemanningsföretag.

LÄngtidssjukskrivningarna har under de senaste tio Ären fördubblats i Sverige. Stressrelaterade sjukdomar stÄr för den största ökningen. Denna enkÀtstudie syftade till att undersöka skillnader mellan en grupp individer sjukskrivna för utbrÀndhet/utmattningssyndrom (n=10) och en kontrollgrupp (n=12), med avseende pÄ olika erfarenheter och upplevelser av livsviktiga och traumatiska hÀndelser och med avseende pÄ upplevelsen av socialt stöd. Frekvensen av sÄdana livsviktiga och traumatiska hÀndelser i barndomen eller i nÀra anslutning till insjuknandet, visade sig vara högre i patientgruppen och har i jÀmförelse med kontrollgruppen, i större utstrÀckning skett i relation till nÀrmaste familj eller nÀra vÀnner, samt varit upprepade eller pÄgÄtt under en lÀngre period. Personerna i patientgruppen har ocksÄ uppgett att de blivit starkare pÄverkade av de livsviktiga och traumatiska hÀndelserna jÀmfört med personerna i kontrollgruppen.

The purpose of this study was to investigate how pupils with social dysfunction were defined and described and how the responsibility of the school concerning the needs of these pupils was apprehended. For this matter, in depth interviews with four headmasters and four teachers at three different schools were carried out.The possibilities to help pupils with social dysfunction were regarded as limited due to limited resources. The school can be described, as a huge refined apparatus of classification where some children very early are eliminated and there does not appear to exist any back up plan for these individuals. In this respect the function of the school is very similar to that of yesterdays school where the elimination process worked just as well, the denotations change but the problems remain the same.The material used in this study is too small to make general conclusions but the results give some indication of the problems of the interaction between the school and its staff and pupils with social dysfunction. We strongly believe that the results warrants further investigation as to in what way the school can improve in helping pupils with social dysfunction..

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2011.

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.