SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehÄllet i KrAmi-programmet. För att fÄ fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att anvÀnda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt dÄ vi inte ville anvÀnda oss av hypoteser eller frÄgestÀllningar i studiens inledande skede, dÄ dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre bestÄndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framtrÀtt som de mest centrala för att uppnÄ ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill sÀga kÀnsla av sammanhang.

VÄr startpunkt inför denna c-uppsats var att vi hört talas om personer som arbetar med socialt arbete inom kristna organisationer. S:ta Clara kyrka kom i fokus. Syftet men uppsatsen formulerade vi sÄ smÄningom till att öka kunskapen om anstÀlldas och volontÀrers upplevelser av deras tros betydelse i det sociala arbete som de utför inom S:ta Clara kyrka.Studien har genomförts utifrÄn tio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som Àr anstÀllda eller volontÀrer inom S:ta Clara. Resultatet av studien har vi analyserat med hjÀlp av tidigare forskning samt teoretiska resonemang knutna till de teman som formats av vÄra intervjuresultat. Vi har Àven analyserat vÄra slutsatser utifrÄn Aron Antonovskys teori om KÀnsla av sammanhang (KASAM).Resultaten visar att vÄra intervjupersoner upplever att deras personliga tro har betydelse i det sociala arbete de utför inom S:ta Clara.

Att anvÀnda sig av naturens lÀkande kraft hÄller pÄ att ta form som metod i Sverige, medinriktning pÄ dess effekter gÀllande psykisk ohÀlsa. Denna studie har med utgÄngspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning pÄ omrÄdet undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jÀmfört denna med tvÄ inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning pÄ psykisk ohÀlsa gjordes en ansats att utröna pÄ vilkaomrÄden inom socialt arbete metoder frÄn grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa omrÄden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

Syftet i studien var att undersöka vilken pÄverkan socialt stöd har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Till detta undersöktes Àven vilken pÄverkan Älder, kön, utbildningsnivÄ, anstÀllningsform och arbetet i grupp har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Resultatet analyserades mot Herzbergs tvÄfaktorteori om arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet berÀknades med hjÀlp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=136) med hjÀlp av bekvÀmlighetsurval i en statlig myndighet. Regressions- och korrelationsanalyser av data anvÀndes.

SyfteUppsatsens syfte var att undersöka nÄgra pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet KÀnsla Av SAMmanhang ? KASAM - och granska det utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet pÄ skolorna lÄg en salutogen inriktning, vilket innebÀr att man tar sin utgÄngspunkt i hÀlsofrÀmjande faktorer. Genom att ta reda pÄ vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle fÄ uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM.MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av tvÄ halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lÀrare och den andra gruppen av fyra.

Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Även att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.

Bakgrund: Tidigare studier visar att nÀr nÄgon blir allvarligt sjuk pÄverkar det hela familjen. Familjefokuserad vÄrd innebÀr att de som Àr viktiga i patientens liv inkluderas i vÄrden. FÄ studier har med en djupare förstÄelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvÄrdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde pÄ Ätta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lÀmplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Uppsatsen beskriver upplevelseindustrin och upplevelsesamhÀllet med fokus pÄ mÄltiden samt aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid min utbildning pÄ Institutionen för Konst, Kommunikation och LÀrande vid LuleÄ Tekniska Universitet. Uppsatsen har arbetats fram genom ett positivistiskt förhÄllningssÀtt med en utökad kvalitativt metodteori och en deduktiv ansats. Studien Àr grundad pÄ en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer för att söka svar till hur meningsfulla mÄltidsupplevelser definieras utifrÄn ett upplevelseproduktionsperspektiv. Studien undersöker Àven hur storytelling kan bidra till en meningsfull mÄltidsupplevelse och hur en restaurang kan anvÀnda sig av storytelling för att skapa meningsfulla mÄltidsupplevelser för en gÀst. Studiens mÄl har varit att utveckla en modell som uppfyller uppsatsens syfte: ?att utifrÄn ett upplevelseproduktionsperspektiv studera hur storytelling kan tillÀmpas som verktyg för att skapa meningsfulla mÄltidsupplevelser?.

Examensarbete belyser om det Àr möjligt att kategorisera studie- och yrkesvÀgledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrÄn KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att stÀlla frÄgor om hur arbetsgivaren ser pÄ deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet Àr en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvÀgledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i vÀstra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvÀgledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

Sammanfattning: Examensarbete belyser om det Àr möjligt att kategorisera studie- och yrkesvÀgledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrÄn KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att stÀlla frÄgor om hur arbetsgivaren ser pÄ deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet Àr en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvÀgledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i vÀstra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvÀgledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

VÄr uppsats handlar om att utvÀrdera, och nyttan med att utvÀrdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, bÄde teoretiskt och utifrÄn en verksamhet och dess mÄl, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvÀrdera nyttan och mÄlen i densamma. Uppsatsen Àr en sÄ kallad intressentutvÀrdering och utifrÄn denna jÀmförs nÄgra av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör ocksÄ för nÄgra utvÀrderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man anvÀnder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handlÀggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar i faktainsamlingen.

Den nya tidens utmaningar stÀller allt högre krav pÄ effektivitet och flexibilitet hos verksamheter. Traditionella informationssystem har svÄrt att tillmötesgÄ dessa krav. Den serviceorienterade arkitekturen (SOA) betraktas som ett nÀsta steg i utvecklingen, med syfte att hantera denna problematik. FörutsÀttningarna för att ett förÀndringsarbete skall lyckas kan definieras i termer av överblickbarhet, samförstÄelse (medvetenhet) och meningsfullhet. En lyckad övergÄng till SOA förutsÀtter att dessa faktorer har beaktats i förÀndringsarbetet. Begreppet SOA Àr fortfarande nytt för mÄnga och dÀrmed kan förvÀntningar pÄ arkitekturen variera stort.

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ tvÄ upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd Àr betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ tvÄ. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförÀndringar som kan pÄverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd Àr centralt för personens förmÄga till livsstilsförÀndringar och en god egenvÄrd. För att hjÀlpa personen att förbÀttra egenvÄrden kan sjuksköterskan arbeta för att förbÀttra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ tvÄ.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.