Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Denna studie har undersökt förestÀllningar hos fem frivÄrdsinspektörer om deras klienter med invandrarbakgrund. Syftet har varit att granska dessa förestÀllningar utifrÄn Dominellis antiförtryckande och antirasistiska perspektiv pÄ socialt arbete, samt Schlesingers och Devores etnisksensitiva förhÄllningssÀtt pÄ socialt arbete. Resultatet visar att frivÄrdsinspektörerna har en tendens att tÀnka i termer av ?vi? och ?dem? och att kulturalisera invandrarklienternas situationer, samtidigt som det Äterfinns en medveten sprÄklig matchning mellan klienter, frivÄrdsinspektörer och lekmannaövervakare som inte problematiseras. DÀrtill pÄpekar samtliga frivÄrdsinspektörer den brist pÄ kompetens och i vissa fall ointresse som finns inom myndigheten betrÀffande invandrare.

Fysisk inaktivitet Àr en riskfaktor för de vanligaste folksjukdomarna sÄ som hjÀrt-kÀrlsjukdomar, hög blodtryck, osteoporos och depression. Studier visar pÄ ett samband mellan regelbunden fysik aktivitet och ökad livskvalitet bland Àldre. Syftet med studien var att beskriva Àldres erfarenhet av att genomföra fysisk aktivitet regelbundet och dess pÄverkan pÄ deras livskvalitet. Kvalitativ metod valdes och 10 intervjuer genomfördes med Àldre över 70 Är. Data analyserades med innehÄllsanalys.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva pÄ sitt instrument, hos gymnasieungdomar i Ärskurs tre, tvÄ klasser, pÄ estetiska programmet. Undersökningen Àr en kvantitativ enkÀtstudie med 29 gymnasieelever pÄ en skola i en mellansvensk stad, med bortfall noll. Aaron Antonovskys livsfrÄgeformulÀr (KASAM 13) anvÀndes för att mÀta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkÀten kompletterades med en egen frÄga (benÀmnd Egen) gÀllande informanternas motivation till att öva pÄ sitt instrument. De undersökta elevernas motivation till övning (EgenO) hade ett medelvÀrde pÄ 3.79 varav 7 var det högsta vÀrdet för maximal motivation till övning, vilket kan anses vara varken högt eller lÄgt. För att sammanfatta resultatet kring korrelationen mellan KASAM i förhÄllandet till motivation att öva pÄ sitt instrument kan det konstateras att studien visar att informanterna har en relativt lÄg kÀnsla av meningsfullhet i det de gör.

Med ett gemensamt intresse för marknadsföring och företagsetik ansÄg vi att fenomenet Corporate Social Responsibility, CSR, skulle vara intressant att studera. Den svenska benÀmningen för CSR Àr socialt ansvarstagande företag. NÀr vi började orientera oss i Àmnet mÀrkte vi att det var fÄ uppsatser som var skrivna ur ett konsumentperspektiv. Detta perspektiv tyckte vi verkade intressant och vi bestÀmde oss till slut för att vÄr uppsats skulle ha ett konsumentperspektiv som utgÄngspunkt. Efter mÄnga diskussioner kunde vi till slut faststÀlla vÄr forskningsfrÄga som Àr: ?Vilka attityder har svenska konsumenter gentemot CSR?? För att kunna besvara denna frÄga har en kvantitativ undersökning med 102 stycken respondenter genomförts.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Syftet med denna studie Àr att utveckla förstÄelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill dÀrför utveckla och testa en modell som beskriver och mÀter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gÀllande i studien Àr av explorativ och beskrivande karaktÀr. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har anvÀnts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.

PÄ grund av en ökande medellivslÀngd hos Sveriges befolkning, Àr en betydligt större grupp Àldre att vÀnta. Mer kunskaper kring mÀnniskors förutsÀttningar för ett gott liv i hög Älder kommer  att krÀvas för att pÄ bÀsta sÀtt kunna ta hand om denna Äldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka fÄ kunskap om hur Àldre mÀnniskor upplever sin livskvalitet och hur Äldrandet pÄverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med mÄlgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsÀck, livskriser, kÀnslan av trygghet och rÀdsla, att kÀnna social glÀdje och sorg och sjÀlvstÀndighet ger meningsfullhet.

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysiskaktivitet och livskvalité bland Àldre.Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva Àldre individer uppleverhÀlsa, livskvalité, kÀnsla av sammanhang och hur det kan vara enförutsÀttning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrÄgeformulÀr bidra tillökad förstÄelse för individens upplevda hÀlsa och fysiska aktivitet.Metod: Kvalitativ och kvantitativ. UtifrÄn kvantitativ ansats anvÀndesKASAM-livsfrÄgeformulÀr med 29 frÄgor uppdelat utifrÄn treomrÄdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Somkvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades medinnehÄllsanalys.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elevers förstÄelse av kursplaner pÄverkar deras förmÄga att hantera studieutmaningar i skolan. Med anledning av att en ny lÀroplan nyligen implementerats Àr vi intresserade av hur införandet hittills har pÄverkat eleverna. Studien Àr baserad pÄ sex intervjuer med gymnasieelever.  Studien Àr kvalitativ dÀr respondenternas inre tankar och upplevelser om relationen mellan kursplaner och studier utgör studieobjektet.Uppsatsen har sina teoretiska utgÄngspunkter i den sociologiska teorin KASAM, vilket stÄr för kÀnsla av sammanhang. KASAM bestÄr av de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som kan beskrivas som förmÄgor en individ kan inneha. Hur starka dessa förmÄgor Àr hos individen avgör hur bra denne kan hantera omstÀndigheter.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhÀllet. Tidigare forskning har pÄvisat att en lÀgre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgÄng till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frÄgestÀllning gÀllde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkÀt-undersökning mÀtte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos studenter.

 Arbetets syfte har varit att identifiera erfarna gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt och strategier för att genom detta klara av ett lÄngt yrkesliv utan att pÄverkas alltför mycket av stress. Under arbetets gÄng har lÀrare intervjuats pÄ ett sÄdant sÀtt att dessa har fÄtt möjlighet att fördjupa sina svar, vilket har givit arbetet en djupare insikt genom lÀrarnas egna berÀttelser. Den teoribakgrund som har legat bakom undersökningen bygger pÄ Antonovskys teori om KÀnslan Av SaMmanhang, Kasam. Förutom intervjuer har lÀrarna fÄtt svara pÄ den korta versionen av Antonovskys livsfrÄgeformulÀr, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ hur individen reagerar i olika livssituationer och dÀr grundkomponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet leder fram till god förmÄga att hantera och stressfulla situationer. Genom intervjuer och frÄgeformulÀr har arbetet försökt att finna de förhÄllningssÀtt som varit framgÄngsrika för att hantera situationen i skolan.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS pÄ tillvÀxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna pÄ fysiskt, humant och socialt kapital som Àr tre viktiga bakomliggande faktorer som pÄverkar ekonomisk tillvÀxt. Resultatet av studien Àr att HIV/AIDS troligen har negativ verkan pÄ alla dessa tre typer av kapital, men att det Àr effekterna pÄ humant och socialt kapital som fÄr lÄngsiktiga ekonomiska följder i form av lÀgre ekonomisk tillvÀxttakt i lÀnderna i frÄga..