Sök:

Sökresultat:

3594 Uppsatser om Meningsfulla aktiviteter - Sida 3 av 240

Arbetsterapeuters erfarenhet av hur miljön används i interventioner vid rehabilitering av personer med utmattningssyndrom.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av hur miljön används i interventioner vid rehabilitering av personer med utmattningssyndrom. Fem legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom primärvården och inom psykiatrisk verksamhet intervjuades. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en frågeställning: ?Berätta om något/några klintfall där personen haft diagnosen utmattningssyndrom och hur miljön inkluderats i rehabiliteringen och vad det i så fall har betytt för rehabiliteringen.? Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att kartlägga om miljön är stödjande eller hindrande, Att aktivitetsgruppen möjliggör för återupplevelsen av tillfredställelse i aktivitet och verklighetsförankring i social interaktion, Att hemuppgifter möjliggör struktur och balans i klienterna vardag, Att den fysiska miljön möjliggör för återupptagande av Meningsfulla aktiviteter. Resultatet visade arbetsterapeuternas erfarenhet av hur miljön främjade till Meningsfulla aktiviteter och tillfredställelse för klienten.

Den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv: erfarenheter och upplevelser hos personer med reumatoid artrit

Syftet med studien var att få ökad förståelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvävd aktivitet", "tillrättalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förståelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som främjar Meningsfulla aktiviteter för informanterna.

Personcentrerad  omvårdnad relaterat till personer med demenssjukdom

Syfte: Att beskriva personcentrerad vård utifrån vårdpersonalens perspektiv i omvårdnaden av personer som lever med demens. Metod: Litteraturöversikt med 11 vetenskapliga artiklar varav 6 stycken kvantitativa och 5 stycken kvalitativa vilka sammanställdes och ledde fram till resultatet. Resultat: Resultatet visar att i personcentrerad omvårdnad ska vårdpersonalen se människan framför sjukdomen, se personens individuella behov, önskemål och intressen. Vårdpersonalen är med och skapar Meningsfulla aktiviteter efter förmåga med hjälp av personernas delaktighet eller genom ta tillvara på livshistorien. Personer som lever med demens är delaktiga i sin omvårdnad och vårdpersonalen stödjer deras självständighet.

Trädgården som arena för arbetsterapeutisk rehabilitering: en intervjustudie med arbetsterapeuter

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av trädgården som arena för arbetsterapeutisk rehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sju legitimerade arbetsterapeuter som arbetat med klienter i trädgårdsmiljö. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Det insamlade datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier "Trädgården som ett aktivitetsrum", "Trädgårdsrelaterade terapeutiska aktiviteter" och "Arbetsterapeutens kompetens för trädgårdsrehabilitering".

Elrullstolens betydelse för delaktighet i vardagliga aktiviteter - en jämförelse mellan yngre och äldre användare

Utvecklingen av elrullstolar har öppnat upp mängder av möjligheter för personer med funktionshinder som påverkar deras förflyttningsförmåga. Hjälpmedel kan underlätta för en person att vara delaktig i Meningsfulla aktiviteter. Genom delaktighet skapar vi relationer och hittar mål och mening med livet. Delaktighet förändras med åldern. Syftet med studien var att undersöka hur elrullstolsanvändare upplever ökad delaktighet i vardagliga aktiviteter sedan de börjat använda elrullstol ? en jämförelse mellan yngre och äldre användare.

Hur tänker barn kring matematik på en Montessoriförskola och på en I Ur och Skurförskola

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur barns matematiska förståelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer. Frågeställningar som vi har arbetat med är följande: Hur tänker barn kring matematik? Hur används matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vårt arbete på är bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans läroplan (Lpfö 98) och grundskolans läroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmåga att använda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgångspunkt ifrån barnens kunskaper och erfarenheter. Undersökningen genomfördes på två olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. På varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-årsåldern.

?Should they stay, or should they go?? : En enkätundersökning om gotländska föräldrars val respektive bortval av fritidshemsplats inför barnens övergång till årskurs fyra

En enkätstudie genomförd med en urvalsgrupp av alla föräldrar som hade ett barn inskrivet i Region Gotlands fritidshemsverksamhet i årskurs tre vårterminen 2012 gällande deras tankar för valet av att ha fritidshemsplats i årskurs fyra. Studien har genomförts med en digital enkät i verktyget Google docs och det är 467 respondenter som fått möjlighet att svara på denna enkät. Av dessa inkom det 132 svar. Frågorna i enkäten rör personal, aktiviteter samt övriga aspekter som kan vara av betydelse för valet att ha kvar eller säga upp sin fritidshemsplats till inför övergången till årskurs fyra höstterminen 2012.Studien visar på att det som föreligger att ha störst betydelse för att man skall ha kvar sin plats är personalens bemötande, personalens engagemang, Meningsfulla aktiviteter samt att barnen själv vill gå kvar. Det som visar sig ha minst betydelse för valet att både ha kvar eller säga upp sin plats på fritidshemmet i årskurs fyra är avgiftens storlek..

Hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns användbarhet i dagliga aktiviteter: en enkätstudie

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns användbarhet i dagliga aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 32 personer i åldern 48 till 83 år. Medelåldern var 69 år. De var bosatta i Västerbottens och Västernorrlands län. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med ett självskattningsinstrument, "Användbarheten i min bostad", som besvarades skriftligt.

Erfarenheter av att använda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har att använda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades åtta personer. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns svårigheter att använda vardagsteknologi hos intervjupersonerna samt att de hade egna strategier för att använda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. Svårigheterna var relaterade till funktionsnedsättningarna samt till att vardagsteknologin inte var användarvänlig på grund av svåra funktioner samt att vardagsteknologin i offentliga lokaler varierade.

Naturunderstödd rehabilitering och vardagens aktiviteter

Ecotherapy, Nature Based Rehabilitation eller Naturunderstödd Rehabilitering är olika begrepp för liknande verksamheter. I grunden ligger en holistisk och mångfacetterad dimension som syftar till att uppnå ett upplevelsebaserat lärande genom aktiviteter i ett ömsesidigt samspel med naturen. Aktiviteterna erbjuds på särskilt utvalda platser av professionell personal. Genom reflektion individuellt och i grupp kan erfarenheterna överföras till deltagarnas vardag. I processen ses naturen som en co-terapeut och som en katalysator som kan underlätta en individuell förändringsprocess.

Titta, lyssna och härma! : En studie som undersöker imitationsförmågan för auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan 4 och 8 år.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Arbetsterapeutiska åtgärder inom den palliativa vården: en forskningsöversikt

Syftet med studien var att beskriva vilka åtgärder arbetsterapeuter utför inom palliativ vård. Metoden som användes var forskningsöversikt. Sökning gjordes via databaser och manuell sökning. 14 studier uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Redskapet vid analysen var Mosey´s tre behandlingskategorier vilka bygger på att hjälpa individen i processen att dö.

Föräldrar och förskolans matematik : En enkätundersökning om föräldrars inställning och uppfattning om matematik på förskolan

Enligt Lpfö-98 skall man på förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsättning för en lyckad förskoleverksamhet är att man har föräldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har därför genom enkäter undersökt hur föräldrar uppfattar matematik i förskolan, viken inställning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jämförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.Ofta uppfattas matematik på förskolan som positiv så länge den sker under lekfulla former, men samtidigt är det många andra arbetsområden som prioriteras högre bland förskoleföräldrarna. Det finns även föräldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden på förskolan bör användas till annat.Föräldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma på förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingå i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter..

Medelklass och hälsofrämjande aktiviteter - En kvalitativ studie om lärares inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter och hur det som fanns tillgängligt på arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lärare. I studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare, tre kvinnor från en skola och två män och en kvinna från en annan skola, intervjuades för att få ta reda på deras inställningar och uppfattningar om hälsofrämjande aktiviteter. Skolorna ligger i Skåne och erbjuder olika hälsofrämjande aktiviteter för lärarna.

Förändringar i dagliga aktiviteter efter höftfraktur: erfarenheter hos äldre kvinnor

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 77 till 84 år. Analysen genomfördes sedan utifrån en innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förändrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför färre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de är mer begränsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->