Scania är en av världens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I Södertälje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen är indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete är att kartlägga nuvarande specialaxelline och utvärdera denna med hjälp av olika metoder från lean produktion.Därefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende på volym och/eller bemanning.Kartläggningen av nuläget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför är icke-värdeskapande, där den största slöserikällan är olika typer av rörelse. Det gick även att se att beläggningen på de olika positionerna varierar stort och generellt är låg.Utifrån dessa insikter arbetades 15 förbättringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende på om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförändringar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser på samt arbetar utifrån den gemensamt uppsatta värderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bästa i centrum, utifrån dennes förutsättningar och förmågor. Personalens förhållningssätt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har även varit i fokus.Följande frågeställningar har fungerat som hjälp vid strävandet efter att uppnå syftet:? Vad innebär det för personalen att sätta varje enskild arbetstagares bästa i centrum och vilka arbetsmetoder använder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrån varje enskild arbetstagares förutsättningar och förmågor? ? Vilket/vilka förhållningssätt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har använt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom åtta intervjuer med personal från den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi använt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vårt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & Självbestämmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.

Denna studie syftar till att kartlägga VDC-arbetet i ett husbyggnadsprojekt ochdärmed bidra till ökad förståelse för hur byggprojekt kan genomföras med VDC.Användningen av VDC i bygg- och fastighetsbranschen drivs internt av krav påeffektivisering och externt av krav på högre kvalitet och produktvärden (ISO, 2012).En fallstudie gjordes hos ett svenskt byggföretag för att få förståelse för hurhusbyggnadsprojekt genomförs med VDC. Fallstudiens mål var att klargöra orsakertill att VDC-specifika aktiviteter upphörde i det specifika byggprojektet.Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med personer som varit involverade i detstuderade projektet. Internationella, nationella och företagsspecifika riktlinjer förVDC-arbete sammanställdes till en analysmodell som sedan jämfördes medfallstudiens resultat. Utifrån analysen drogs slutsatserna att VDC-specifikaaktiviteter kopplade till utredningsstadiet utfördes till viss del. Aktiviteter koppladetill produktbestämningsstadiet utfördes i stor utsträckning.

Vi har insett att det inte finns en tydlig definition av fenomenet konceptbutik. Vi upplever att innebörden av fenomenet därför anpassas till den egna verksamheten så att det blir vad man vill att det ska vara. Detta tror vi kan leda till förvirring kring vad en konceptbutik erbjuder och vad som förväntas av en sådan. Konceptbutiker handlar om att ge kunden något utöver det vanliga, där upplevelser och aktiviteter står i centrum. Genom de fem sinnena kan man involvera kunden och ge den en upplevelse.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i aktivitetsidentitet hos personer med kronisk sjukdom. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av självbiografier. Data samlades in via sex böcker som var skrivna av kvinnor mellan åren 1994- 2005. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: "Att förlora kontrollen", "Att göra aktiviteter på ett annat sätt" samt "Att få förändrade roller och relationer". Informanternas erfarenheter visade hur de ställs inför nya situationer där de var osäkra över sin kapacitet och kämpade för att behålla sin tidigare aktivitetsidentitet.

I vårt tolkningsarbete ser vi att vårt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhållning och som uppmuntrar till mångfald och interna stridigheterna, tävlingar, karriärstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmål? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna främjar ledningen på ett naturligt sätt såväl framväxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillväxten och bereder vägen för de nya ledarna..

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad fritidspedagoger vill nå med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslärare samarbetar. Vi vill även ta reda på om utbildningen har någon betydelse när det gäller synen på samverkan och hur fritidspedagogen respektive klassläraren ser på sin yrkesroll. För att få svar på våra frågeställningar har vi skickat ut enkäter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslärare. För att få en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vår empiri från fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi använt oss av historik kring fritidspedagogyrket, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lärarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt några av Bourdieus teoretiska begrepp. Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nå med sina aktiviteter är att få bra sammanhållning i gruppen och att eleverna ska känna glädje och trygghet i skolan.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förändrats sedan införandet av läroplanen Lpo-94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras på intervjuer och enkätundersökningar i åtta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen påverkats av införandet av läroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken är en avgörande del i barnens utveckling.

Syftet med studien var att beskriva hur föräldrar till barn med autism skildrar erfarenheter av delaktighet i dagliga aktiviteter. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av fem biografier. De utvalda böckerna var skrivna 1995 eller senare av svenska föräldrar till barn med autism och skildrar familjens förhållanden innan barnet fyllde 18 år. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och i resultatet framträdde det övergripande temat, Vardagen präglas av rutin och struktur, samt tre underteman, Föräldraansvaret dominerar vardagen, Förändrade relationer och minskat umgänge med andra och Begränsat tillträde till samhällets olika arenor. Resultatet visade hur familjens vardag på olika sätt påverkades av det behov barnet med autism har av rutiner och struktur samt hur det fick konsekvenser i form av minskad delaktighet i vardagens aktiviteter för hela familjen.

Introduktion: Inom vård och omsorg för äldre är ett av målen att aktivera och socialisera de äldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de äldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att även ha teorier som inte fokuserar på att aktivitet är en förutsättning för att kunna uppnå ett gott åldrande i åtanke då vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnå ett gott åldrande. Frågeställningarna var: Vilka effekter har aktivitet på den äldre människans upplevelse av ett gott åldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den äldre människan? Metod: Systematisk litteraturstudie.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lära matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet är att främja barns lärande och förståelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har använt oss av olika forskningsmetoder såsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev också om teoretisk bakgrund och där representerades läroplanens kunskapsmål i matematik. Vi beskrev även tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lärandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

Syftet med studien var att jämföra högstadieelevers motionsvanor mellan en aktivitetsgrupp som deltagit i projektet Handslaget och en jämförelsegrupp på en skola i sydvästra Sverige. Vidare syftade studien till att utvärdera aktivitetsgruppens inställning till Handslaget samt om eleverna hade blivit mer fysiskt aktiva efter att ha deltagit i projektet. I studien användes enkäter som utformats av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. En aktivitetsgrupp (n=84), som tidigare hade haft aktiviteter med Handslaget, och en jämförelsegrupp (n=80) ingick. I resultatet framkom bland annat att fler elever i jämförelsegruppen än i aktivitetsgruppen hade deltagit i aktiviteter som anordnades av idrottsföreningar under höstterminen 2006.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan år 4-9 få fram ett antal tips på lektionsförslag i engelska, som går att genomföra vid ett lektionstillfälle och som innehåller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgången visar att det är viktigt att på alla sätt försöka motivera eleven att lära sig engelska och det genom attvariera undervisningen så mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tänkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast två aktiviteter med och i förslaget Tourist! räckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan således fungera som en idékälla, när man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

Det råder hård konkurrens i flygbranschen på dagens marknad och det har blivit svårare att rekrytera nya kunder och således blivit allt viktigare för flygbolag att behålla existerande kunder. En effektiv relationshantering syftar till att skapa långsiktiga kundrelationer samt stimulera återköp och relationsmarknadsföring bör enligt majoriteten av marknadsföringsforskningen eftersträvas av företag. Uppsatsförfattarna har dock noterat att flygbranschen har aktörer som använder relationsmarknadsföring till hög grad medan andra aktörer använder relationsmarknadsföringen till låg grad. På grund av relationsmarknadsföringens holistiska synssätt och filosofiska grund finns lite forskning om konkreta relationsbyggande aktiviteter för att uppnå en gedigen relationsmarknadsföringsstrategi. Vidare saknas forskning för hur önskvärda relationer bör se ut från kundens sida och vad kunder värderar och finner relevant rörande marknadsföringsaktiviteter som företagen bedriver i syfte att stärka kundrelationer.Grundat på ovanstående forskningssituation är studiens övergripande syfte att empiriskt testa relationsbyggande aktiviteter och beskriva hur relevanta dessa relationsbyggande aktiviteter är för flygresenärer.

Detta är ett resultat av ett forskningsarbete jag genomförde under hösten 2013. Jag undersökte Stockholms sociala streetdancekultur och tolkade denna utifrån ritteori. Jag granskade dess definitioner, ursprung och sociala knytpunkter för att vidare undersöka hur den upplevs av de som tar del av och bygger upp den. Materialet samlade jag in genom personliga intervjuer med människor som på olika sätt är med och skapar detta sociala närverk och som alla kunde berätta om dess olika beståndsdelar, aktiviteter och betydelsen av dessa. Att tolka detta utifrån en förståelse om att de aktiviteter som ingår i streetdancekulturen kan liknas vid rituella handlingar gav förståelse för hur verkningsfulla aktiviteterna är gällande social integration.