Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehållet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man få en bild av hur miljön påverkar barnens interaktion och aktivitetens innehåll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehåll och interaktion i organiserade aktiviteter påverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de två forskningsfrågorna om vilka aspekter i miljön som påverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön påverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter på fyra olika förskolor. Två av aktiviteterna genomfördes utomhus och två inomhus, detta för att kunna göra en jämförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrågorna.

I uppsatsen kommer potentialen att prognostisera utfallet i svenska riksdagsval med logistisk regression och Seemingly Unrelated Regression (SUR) att undersökas. Estimeringarna baseras på svensk valdata från 1973 och framåt. Modellerna inkluderar makroekonomiska variabler såväl som indikatorer över de regeringens popularitet samt en tröttnadsvariabel. Resultaten tyder på att varken logistisk regression eller SUR är lämpliga att använda för prognostisering av svenska riksdagsval. Logistisk regression kräver en sådan förenkling av det politiska landskapet att några meningsfulla slutsatser är svåra att dra.

Denna studie syftar till att undersöka 10 lärares och pedagogers föreställningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lärande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrågor som präglar studien är vad som lärarna anser vara utmärkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser på sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lärande och utvecklingen av begreppsförståelse inom matematiken. För att få svar på dessa frågeställningar har lärarna intervjuats. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom området skiljer sig åt markant. Då svenska skolan ska implicera ?en skola för alla? blir denna studie värd att begrunda, om inte väsentlig för lärandets förutsättningar.Nyckelord: aktiviteter,.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgänglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick på bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke på miljöns utformning. Metoden som använts i denna studie är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och fenomenologin.

I denna uppsats har fokus legat på att besvara frågan hur och varför barn i åldern 6-10 år använder Internet. Syftet har varit att utöka kunskaperna om barns relationer till Internet. Det är viktigt att vuxenvärlden blir medveten om vad barnen gör på Internet. För att besvara frågeställningen gjordes enkätstudier och fokusgruppstudier med barn inom ålderspannet. Resultaten visade att de mest förekommande aktiviteterna som de gör är spela spel, se på film, lyssna på musik, kommunicera och informationssökning.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förändrats sedan införandet av läroplanen Lpo-94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras på intervjuer och enkätundersökningar i åtta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen påverkats av införandet av läroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken är en avgörande del i barnens utveckling.

AbstractUppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna på fyra förskoleavdelningar är uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer på fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskolläraren. De två frågor som ligger till grund för vårt arbete är:Vilket innehåll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan?Vilken uppfattning har förskollärare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan?Huvudresultatet i vårt examensarbete visar att förskollärarna använder sig av olika verktyg för att fånga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn på samlingarna vilket gör att innehållet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god språkutveckling för barnen..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken matematik förskolebarn uttrycker i leken samt vilket material som används när matematik uttrycks.         Frågeställningarna är vilken matematik förskolebarn uttrycker i den fria leken inomhus och vilket material förskolebarn använder när de uttrycker matematik. Arbetet är en kvalitativ studie och metoden som använts är observationer av barns lek inomhus på förskolan. Resultatet utgår från fem av Alan Bishops sex matematiska aktiviteter; räkna, lokalisera, mäta, konstruera och leka. Dessa fem aktiviteter är kopplade till förskolans läroplan.

Vi har i vårt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilärare i grundskolans senare år anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tänker sig att omsätta det nyinförda begreppet fältstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom området och relevant litteratur. Vårt resultat visar att lärarna ställer sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fältstudier inom geografiämnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svårigheter och anser även att mer utbildning skulle behövas för att fältstudierna skall bli så meningsfulla som möjligt..

Examensarbetet Förskolegården ? möjligheter, begränsningar och platser, har som syfte att belysa frågorna: Vad väljer barnen att göra på förskolegården? Vilka möjligheter finns på förskolegården? Vilka begränsningar finns på förskolegården? och Vilka är barnens platser på förskolegården? Som hjälp för att belysa dessa frågor har observationer och barnsamtal genomförts på en förskola. Resultatet visar att barnen är sysselsatta på olika sätt, på förskolegården men med en stor övervikt av fysiska aktiviteter som att springa och klättra. Andra intressanta aktiviteter som resultatet visar är hur barn använder och manipulerar material. Möjligheter och begränsningar vi såg i resultatet handlar om regler, förskollärares förhållningssätt och tillgång till material samt gårdens utformning. På grund av förskolegårdens tillgång till naturmaterial var visst material, såsom ekollon och pinnar, alltid tillgängligt.

SammanfattningBakgrund:Med en växande äldre befolkning följer nya krav för   att förbättra hälsa, självständighet och aktivitet. Aktiviteter som bevarar   fungerande förmågor skapar känsla av välbefinnande, positiv självbild samt   ökar livskvaliteten för äldre. Det ingår i sjuksköterskans profession att   identifiera samt aktivt arbeta för att förebygga hälsorisker.Syfte:  Att belysa aktiviteters betydelse ur den äldres och sjuksköterskans   perspektiv.Metod:Studien är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar.Resultat:För att främja aktivitet hos äldre behöver de mer kunskap om   aktiviteters hälsofördelar, kunskap om lämpliga aktiviteter samt hur ofta och   hur mycket aktivitet som bör utföras. För att kunna ge optimalt stöd till den   äldre i hälsoförebyggande syfte behöver sjuksköterskan mer tid och kunskap. Diskussion:Hälsoförebyggande insatser bör komma redan på det stadium då den äldre   är relativt frisk och har förmåga till egenvård.

Dagliga aktiviteter är ett centralt begrepp inom arbetsterapi och något som individen engagerar sig i varje dag. För individer som varit långtidssjukskrivna och återgår i arbete påverkas många områden. Ett område är i vilken utsträckning olika dagliga aktiviteter utförs. Syftet med studien var att beskriva och jämföra aktivitetsutförandet under och efter långtidssjukskrivningen samt beskriva hur arbetet påverkat livssituationen. Författarna till studien utgick från en kvantitativ metod med målinriktat urval.

Bakgrund: Att vi blir allt äldre innebär också att allt fler insjuknar i en demenssjukdom. Då det i dagsläget inte finns något botemedel för sjukdomen blir det främsta omvårdnadsmålet att minska lidande och öka livskvaliteten och välbefinnandet för dessa personer. Då många med demenssjukdom bor på vårdboenden blir det vårdpersonalens främsta uppgift att skapa en bra vårdmiljö vilket innefattar en god vårdrelation. Vårdrelationen är central i all god omvårdnad och det är viktigt att ha en förståelse för att den vård som ges till personer med demenssjukdom antingen kan hjälpa eller stjälpa individen.Syfte: Att belysa vårdrelationens betydelse för livskvaliteten hos personer med demenssjukdom som bor på vårdboenden.Metod: Denna studie är en litteraturstudie där tolv artiklar analyseras. En kvalitativ innehållsanalys har använts där meningsbärande enheter i artiklarna har kondenserats, kodats och slutligen bildat kategorier.Resultat: Tre kategorier framkommer av resultatet som visar vårdrelationens betydelse för livskvalitet hos personer med demenssjukdom.

En metastudie som använder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar på en problematik som väl överrensstämmer med mer allmänna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhällskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna åberopa någon form av legitimitet..

Syftet med denna c-uppsats är att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgänglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick på bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke på miljöns utformning. Metoden som använts i denna studie är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och fenomenologin.