I denna studie undersöker vi barns aktiviteter på skolgården under raster samt om skolgårdens utformning kan påverka barnens val av aktiviteter. Vi har valt att göra denna studie utifrån ett genusperspektiv. Tillvägagångssättet för insamlingen av empirin utgjordes av en fallstudie som innehöll en observation på en skolgård. Resultatet i denna studie visar hur/vad/var pojkar och flickor är aktiva på skolgården. Resultatet pekar på skillnader mellan yngre och äldre barn.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla ett lustfyllt arbetssätt med hjälp av leken. Detta utvecklingsarbete genomfördes i en skola med en År 1 klass. Eleverna har under utvecklingsarbetet visat nyfikenhet, motivation och varit engagerade i de aktiviteter som vi arbetat med. Resultatet visade att om eleverna tycker det är lustfyllt och roligt finns motivationen och nyfikenheten där att vilja fortsätta arbeta med det de gör. Att eleverna fick vara fysiskt aktiva genom exempelvis att springa, spela, göra olika aktiviteter ansåg vi bidrog till att elevernas motivation ökade..

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och Meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund.

Uppsatsen syfte är att studera sammanboende kvinnor och mäns tidsanvändning och den fria tidens användande. Jämförelser har gjorts med syfte att se på om det är någon skillnad i kvinnors och mäns tidsanvändning och vad den i så fall består av samt på vilka skillnader det medför i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. Studien är en tidsgeografisk studie med tidsdagböcker där tolv stycken informatörer individuellt fyllt i sina aktiviteter under fyra dygn från lördag till tisdag. Via tidsdagböckerna kan man se hur olika aktiviteter i hushållens vardag vävs samman och de kan synliggöras och belysas..

Syftet med denna studie var att kartlägga synskadades erfarenheter av kollektivt resande samt att ta reda på om eventuella brister i reskedjan gav konsekvenser på deras aktivitetstrepertoar.Sju personer med synskador, boende i Skåne och som använde kollektivtrafiken minst två gånger i månaden intervjuades utifrån en egenskapad intervjuguide. Resultatet visade på ett antal faktorer i reskedjan som deltagarna upplevde vara svåra, till exempel att ta del av information om en resa, uppfatta vilken buss som kommer till hållplatsen, veta var man skulle gå av samt att byta färdmedel. Vidare visade resultatet av studien på att deltagarnas aktivitetsrepertoar påverkades på så sätt att de fick svårare att utföra vissa aktiviteter, då framför allt aktiviteter i aktivitetskategorin fritidsaktiviteter..

Artros är en folksjukdom som kan påverka alla leder i kroppen. Artros i händerna är vanligast bland kvinnor. Enligt rådande forskning ger denna form av artros en stor inverkan på vardagliga aktiviteter, men det beskrivs inget om på vilket sätt det påverkar. Syftet med studien var således att belysa hur kvinnor med artros i händerna upplevde konsekvenser i vardagliga aktiviteter. Kvalitativ ansats användes och metoden var semistrukturerad intervju.

Fibromyalgi karaktäriseras av utbredd, diffus värk i musklerna och ömhet vid beröring och tryck. Sjukdomen kan ha ett negativt inflytande på dagliga livets aktiviteter vilket kan leda till aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att undersöka om kvinnor med diagnosen fibromyalgi upplever aktivitetsbegränsningar i vardagen. Syftet var också att beskriva vilka aktiviteter som begränsas, på vilket sätt de begränsas och vilka copingstrategier och praktiska lösningar som används. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer som utfördes på fem kvinnor med fibromyalgi.

 Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om sin egen och kamraters lek i förskolan med fokus på det som i litteraturen har kallats för karnevalisk lek. Vidare är syftet att med barns egna perspektiv på lek synliggöra lekens meningsaspekter så som barnen beskriver dem. Studien är kvalitativ och har inspirerats av en fenomenologisk ansats. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer och samtal med barnen. Denna har sedan analyserats med hjälp av teoretiska begrepp från Bachtin, Øksnes och Huizinga.

Kön har betydelse för personlighetsutvecklingen eftersom vi, redan från födseln, bemöts på olika sätt beroende av kön och ställs inför skilda förväntningar. Studier visar på att könsskillnader syns långt ner i åldrarna när det gäller bl.a. lekbeteende, val av leksaker och lekkamrater. Barnen vet tidigt vad som förväntas av respektive kön och vilken ordning som gäller dem emellan. Syftet med denna studie var att beskriva förskolebarns uppfattningar om kamrater, fysiska utrymmen, lek och andra aktiviteter utifrån ett genusperspektiv.

Målet med detta utvecklingsarbete var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och därmed gynna barns lärande och utveckling i matematik. Detta inom områdena god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativ förmåga. Förskolans läroplan beskriver att förskollärare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes  på en förskola med fem barn i åldrarna fyra respektive fem år. Vi planerade, genomförde samt utvärderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik.

     Projektet är baserad på en specifik cirkusrörelse, en fysisk rörelse som definierar rum. Cirkus har olika aktiviteter och olika typer av rörelser på marken och i luften. Cirkusartister rör sig annorlunda än vad vi vanliga människor är vana vid och det är i min föreställning intressant att utgå ifrån för mitt projekt. Byggnaden består av halvrör volymer som ligger på två bärrande väggar. En sådan typ av konstruktion skapar ett stort öppet rum på nedre plan som kan användas väldigt flexibellt.

Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera hur man konstruerar kön på ett barnhem i Moshi, Tanzania utifrån att titta på aktiviteter och platser. Vi vill titta på hur barnen och personalen talar om och gestaltar kön på barnhemmet. Frågeställningar: 1. Finns det könade, respektive könsneutrala aktiviteter för barnen på barnhemmet och hur ser i så fall dessa ut (det vill säga hur gestaltas kön i relation till aktiviteter)?2. Finns det platser som är könade respektive könsneutrala för barnen på barnhemmet och hur ser i så fall dessa ut (det vill säga hur gestaltas kön i relation till platser)?3. Hur talar barnen om och hur iscensätter de kön, samt hur talar personalen på barnhemmet kring barnens sätt att vara flicka respektive pojke? Metod: Materialet till denna kvalitativa studie har inhämtats med hjälp av strukturerade intervjuer och direktobservationer för att skapa en bild av hur man på detta specifika barnhem gör kön. Vi har en socialkonstruktionistiskt utgångspunkt där vi ser på kön som en social konstruktion.

När datorer finns i klassrummet används de inte bara till de uppgifter läraren har delat ut till eleverna, utan även till andra aktiviteter som eleverna själva tar initiativ till. Många lärare upplever att eleverna blir distraherade av dessa aktiviteter och det finns även forskning som visar att det hindrar deras lärande. Det finns dock även tillfällen då de elevinitierade datoraktiviteterna integreras i undervisningen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare hanterar den elevinitierade datoranvändningen för att få en bättre förståelse för om och när man bör styra eller hindra respektive integrera de elevinitierade datoraktiviteterna. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med lärare och elever samt observationer på två västsvenska gymnasieskolor.