Med denna uppsats ämnar vi belysa gymnasieelevers uppfattning av vad vardagskultur är samt dess potentiella användningsområde i skolan och i bildämnet. Anledningen till detta bygger på en positiv pedagogisk upplevelse en av oss upplevde under praktik då en omotiverad elev blev motiverad efter att elevens eget fritidsintresse vävdes in i uppgiften. Vi ansåg att det skulle vara positivt att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring att låta deras dagliga intresse ta plats i bildämnet. Vi har undersökt detta genom en bilduppgift som fungerat som underlag till enskilda intervjuer på två olika gymnasium. Vår undersökningsmetod är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuform som spelades in på mobiltelefon och dator.

Djurassisterad pedagogik har flera tänkbara tillämpningsområden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt på den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och problemlösningsförmåga. Det har också visat sig att inlärningen gynnas, barn som får lära sig att läsa för en hund lär sig snabbare. Djur är också effektiva hjälpmedel då barn utvecklar sin empati, särskilt för pojkars empatiutveckling.

Syfte: Att tillsammans med elever i åk 8, pröva och värdera ett nytt arbetssätt. Frågeställningarna är:? Ökar ett nytt arbetssätt elevernas lust att lära?? Känns undervisningen mer meningsfull med ett nytt arbetssätt?? Förändras lärarrollen och i så fall på vilket sätt?Teori: Lärande sker i samspel och i kommunikation med andra, lärande är en aktiv handling, där den som lär presenterar sitt lärande på olika sätt, genom olika teckenskapande aktiviteter. Kompetens inom IKT och användandet av IKT-verktyg gynnar lärandet och lärarens roll förändras i och med användandet av IKT.Metod: En kvalitativ undersökning där aktionsforskning används i vilken intervjuer, enkäter, observationer och dagboksskrivande ingår.Resultat: Både genomgång med hjälp av flipped classrooms (eleverna ser en film med lektionsgenomgången, innan lektionen börjar) )och redovisning genom pecha-kucha (en form av Power-Pointpresentation) eller film ökar lusten att lära hos de flesta av eleverna i den undersökta klassen. Däremot kan jag inte utifrån resultatet av den här undersökningen säga om dessa arbetssätt också upplevs som mer meningsfulla.

Flexibilitet utgör idag en generell trend inom organisationer vilken förändrat arbetets villkor och ökat kravet på självständighet för arbetstagare oberoende av verksamhet och bransch. Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan flexibla arbetsvillkor och den anställdes arbetsmotivation. Eftersom människorna i en organisation i många fall utgör den viktigaste resursen är det viktigt ur konkurrenssynpunkt att arbetsgivaren utformar arbetet på ett sätt som genererar arbetsmotivation hos den anställde och därmed bättre prestationer. Vad en individ motiveras av har dock enligt tidigare forskning visat sig skilja åt bland annat beroende på dennes generationstillhörighet. Därav är det av intresse att öka förståelsen för hur olika generationers arbetstagare upplever att de flexibla arbetsvillkoren inverkar på deras arbetsmotivation.

SammanfattningLäxor är ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lärare och något som ständigt återkommer i debatten, bland annat i media. Då lärarna är de som ger läxor har vi valt att i vår uppsats belysa deras tankar kring läxor. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka uppfattningar lärarna har om läxor och deras tankar kring läxornas utformning och effekt.I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring läxor, forskningen har främst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning på området. Amerikanen Harris Cooper är den som forskat mest kring fenomenet läxor, det han främst undersökt är hur läxor påverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn på att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning på.

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Uppsatsen handlar om hur fritidsgården har påverkat sina före detta besökare. För att genomföra detta använder vi oss av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Studien är gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara en del i ett större forskningsprojekt som ungdomsstyrelsen driver. Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun är en del av. Målsättningen för Karlskona kommun är att effektstudera förebyggande och främjande arbete inom kultur och fritidsområdet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur några elever som har Aspergers syndrom upplever trä- och metallslöjdsundervisningen samt deras tankar och erfarenheter av ämnet.Övergripande syfte är att, ur ett inifrånperspektiv, ta del av upplevelser, tankar och erfarenheter från elever samt författare vilka själva har Aspergers syndrom.Bakgrunden startar med en sammanfattning av studien Kniven flyger ? hur några trä- och metallslöjdslärare utformar sin undervisning för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar(Jakobsson Löfgren, 2010). Vidare beskrivs Aspergers syndrom ur ett utifrån samt inifrånperspektiv. Därefter redogörs för begreppen en skola för alla, delaktighet, diagnosens vara eller icke vara, följt av Lpo94 och kursplanen i slöjd. Avsnittet avslutas med att beskriva kreativitet och skapande samt begreppet KASAM.Metoden har varit en tolkning utifrån respondenternas skriftliga svar, med en hermeneutisk fenomenologisk ansats.

Delaktighet på olika samhällsarenor för personer med funktionsnedsättningar är ett väldokumenterat problem. Daglig verksamhet är en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Övergripande mål med insatsen är att den ska leda till delaktighet inom verksamheten samt till ökad delaktighet i samhället. Forskningens syfte har varit att undersöka på vilket sätt personalen på daglig verksamhet arbetar med att stötta arbetstagarna så de kan utvecklas och uppnå de individuella mål som varje arbetstagare har, samt att se hur personalen arbetar med arbetstagarnas delaktighet inom den dagliga verksamheten och ute i samhället. Ett personalperspektiv är intressant då det framkommit att personalens påverkan av arbetstagarna är stor.

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material.

Uppsatsen handlar om hur fritidsgården har påverkat sina före detta besökare. För att genomföra detta använder vi oss av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Studien är gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara en del i ett större forskningsprojekt som ungdomsstyrelsen driver. Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun är en del av. Målsättningen för Karlskona kommun är att effektstudera förebyggande och främjande arbete inom kultur och fritidsområdet.

Allt fler utländska företag har under de senaste åren valt att etablera sig på den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika kulturer allt mer möts inom det svenska näringslivet. Olika kulturer medför olika syn på exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa kulturkrockar.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare från olika kulturer uppfattar de relationer som uppstår då olika kulturer interagerar i affärssammanhang, samt att diskutera om detta kan påverka ledarnas ledarskapsstil. Detta med utgångspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat på vad det är för kulturkrockar som kan uppstå när olika kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det är för skillnader på beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som använts är teorin om Schein's olika kulturnivåer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om ledarskapsstilar.Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att både de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de båda kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstår kulturkrockar.

Syfte: Uppsatsens mål har varit att tydliggöra läsningen i några ungdomars vardag och framförallt i deras skolgång. Syftet har varit att förklara hur elever, som är långsamma eller otillräckliga i sin läsning, upplever gymnasiets yrkesinriktade program. Aktuella frågeställningar var således: Vad är det som lässvaga elever upplevt som svårt på gymnasiet? På vilket sätt har lässvårigheterna format ungdomarnas skolgång? På vilket sätt kan man stödja elever som är lässvaga? Metod: Kvalitativa öppna intervjuer med sju gymnasieelever på de yrkesinriktade programmen Barn och fritid samt Vård och omsorg.Teori: Målet har varit att redovisa en så verklighetsnära bild av gymnasieelevernas läsning som möjligt, vilket gjort att undersökningen varit inspirerad av en livsvärldsfenomenologisk ansats.Resultat: De intervjuade ungdomarna har i flera fall upplevt att det är läsningen som man ägnar sig åt i skolan som inte fungerat. Sex av de intervjuade har sagt att de läser långsamt, vilket i flera fall har fått till följd att de inte hunnit med det som förväntats av dem.

Syftet med denna komparativa undersökning är att se förändringar och likheter i synen på lärarinneidealet, så som det skildras i Tidning för lärarinnor, mellan de två perioderna 1898-1899 och 1910-1911. Denna syn ska sen ställas i relation till Hirdmans genuskontrakt. För att besvara min frågeställning använde jag mig av en kvalitativ textanalys för att analysera de två tidsperioderna separat. För att göra matieralet överblickbart valde jag att logiskt ordna in primärmaterialet i teman, och dessa teman analyseras sen komparativt mellan de två perioderna.Jag presenterar skolans och lärarinneyrkets utveckling i Sverige för att ge undersökningen en bakgrund och även dåtidens syn på kvinnan för att ge en samhällelig kontext. Sen ger jag en skildring av bilden som förmedlas genom tidningen i de två tidsperioderna och hur denna förhåller sig till genuskontraktet.

Vi arbetar idag mindre tid än vad den arbetande människan gjort under tidigare årtionden, och många hävdar att vi måste arbeta mer för att vi ska kunna bibehålla vår standard. Men sammantaget, betalt och obetalt arbete, sett ur en familjs perspektiv arbetar många väldigt mycket idag, och med högt ställda krav både på jobbet och i hemmet.Ett antal försök med förkortad arbetstid har gjorts på olika arbetsplatser i landet, de flesta inom kommun och landsting, men få har genomförts med både för- och efterstudie. Vi har i vår studie utgått från den arbetstidsförkortning som genomfördes på Radiumhemmet 2003 där vi genomförde en förstudie där alla som skulle delta i försöket fick svara på en enkät innan projektet påbörjades. När projektet pågått tre månader skickade vi ut ytterligare en enkät till deltagarna. Utöver de som deltagit i projektet med arbetstidsförkortning har vi även genomfört motsvarande studie med en kontrollgrupp bestående av sjuksköterskor som arbetade med normal arbetstid.