Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Meaningful teaching in physical education ? A study of pupils opinions of the contents and teachers methods to activate and account inactive pupils.Nowadays people in society are getting more and more inactive, and we have during our practice at different schools, noticed that many pupils are uncalled for and inactive at the lessons in physical education. The purpose with the study is to see what pupils in the ninth grade thinks about the contents of the subject and what they want it to contain to make the teaching more meaningful. The study also looks in to different methods that teachers in physical education use to make the lesson feel meaningful for all the pupils and how they work to activate and account inactive pupils. To collect the information we chose to distribute questioners to pupils and do interviews with teachers.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Sverige har över 100.000 veteraner och den svenska politiken verkar för ett större samarbete med FN och Nato. Därför är det viktigt att Sverige även kan hantera hemkomna veteraner som fått psykiska besvär under tjänstgöringen. Denna studie har baserats på veteraner och hur de upplever hemkomsten, veteranernas erfarenheter av Hemkomstprogram och tjänstgöring. Studien gör en jämförelse mellan tidigare forskning och veteranernas åsikter om vad som kan påverka den psykiska hälsan samt deras åsikter om hemkomstprogrammet. Arbetet består av inspelade telefonintervjuer som gjorts med veteraner (n=5) och en av Försvarsmaktens psykologer samt tidigare forskning.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istället för människor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling.

Vårt övergripande syfte med studien har varit att undersöka biståndshandläggare och brukares syn på livskvalitet, samt i vilken grad hemtjänstinsatserna påverkar brukarens livskvalitet. De frågeställningar vi utgått ifrån är: ? Vad innebär livskvalitet för de äldre? ? Vilka likheter och olikheter finns mellan biståndshandläggarens och brukarens syn på livskvalitet? ? Kan biståndshandläggarna påverka de äldres livskvalitet?Vi har använt oss av kvalitativ metod genom strukturerade intervjuer med äldre och en halvstrukturerad fokusgrupp med biståndshandläggarna. I vår analys har vi har utgått från Siri Naess teori om livskvalitet vilken sedan har kompletterats med Kajandiinstrumentet samt teori om coping.Vi fann att faktorer som höjer livskvaliteten för våra informanter innebär att ha nära relationer, att kunna klara sig själva, att få ha hälsan och att bo på en plats som man själv trivs med. Det biståndshandläggarna ser som livskvalitet för de äldre de träffar är; gemenskap med andra och att anhöriga spelar en viktig roll.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Tvångssyndrom består av obsessioner och kompulsioner och drabbar cirka två procent av befolkningen. Efter avslutad behandling är det många patienter som återfaller. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida tilläggsbehandling administrerad sex månader efter initial internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (KBT) minskar risken för återfall och ökar andelen patienter som uppnår remission, vilket inte tidigare prövats. 97 deltagare, som redan erhållit internetadministrerad KBT, randomiserades till att ingå i behandlingsgrupp eller kontrollgrupp. Tilläggsbehandlingen bestod av tre veckor internetadministrerad KBT med fokus på att fasa ut behandlarens funktion till deltagarens närmaste omgivning.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syftet är att undersöka vilka föreställningar föräldrar och förskollärare på en förskola i Sverige har om förskolläraryrkets status och vilka föreställningar de tror folk i allmänhet har. Syftet är även att undersöka föräldrars syn på förskolans uppdrag, om deras inflytande påverkar förskolans status och om förskollärarna i studien känner en yrkesstolthet. Frågeställningen i studien är: Hur beskriver sex förskollärare och 34 föräldrar sin syn på förskolläraryrkets status? Studien genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer, för att ge studien både bredd och djup. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att en majoritet av föräldrarna anser att förskolläraryrkets status är låg och att en majoritet av förskollärarna inte är nöjda med sitt yrkes status.