Det saknas studier kring hur processen kan se ut när en medarbetare vill lämna sin anställning och på så vis göra en exit från företaget. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förstå hur exitprocesser på medarbetarens initiativ ser ut på ett kunskapsintensivt företag. Fokus ligger på hur öppen medarbetaren är gentemot sin arbetsgivare gällande sin vilja att lämna företaget. Vi gör en kvalitativ fallstudie bestående av fem djupintervjuer med tidigare medarbetare och deras närmsta chefer på vårt fallföretag. Uppsatsen är explorativ ansats, då tidigare studier inom området saknas.

Personalen är den främsta tillgången för flertalet, om inte alla, organisationer idag. Dettainnebär att arbetsmiljö och trivsel på arbetsplatsen blir väldigt viktigt för ett företagsprestationer. För att mäta hur nöjda medarbetarna är genomför vår uppdragsgivare ?TillverkaAB? årligen en arbetsklimatsanalys (AKA) i hela organisationen. (Företaget är ettinternationellt tillverkande företag som önskade att behålla sitt riktiga namn anonymt.) Vårakontaktpersoner på företaget önskade att vi skulle undersöka AKA-processen hosproduktionschefer (verkstadsanställdas närmaste överordnade) för att se vilka faktorer sompåverkar produktionschefernas och deras respektive avdelningars AKA-resultat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur HR-avdelningen arbetarunder en sammanslagnings-/uppköpsprocess ett företag går igenom.Detta undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex personersom arbetade med HR-frågor på sex olika företag. I intervjuernaanvändes en intervjuguide med fyra frågeområden vilka utarbetats i enförstudie. Intervjuutskrifterna tolkades utifrån en tematisk analysmetod.I resultatet framgår att det HR-avdelningen arbetar med under ensammanslagnings-/uppköpsprocess är informationsinsamling avseendepersonalfrågor, ta fram underlag för fackliga och individuellaförhandlingar om avtal samt samarbetar med chefer i att ta fram ettintroduktionsprogram och genomföra detta. HR-avdelningen är ocksådelaktig i att sprida information under hela processens gång. Resultatethar kunnat kopplas med god överensstämmelse till tidigare forskninginom området.

Problem:Inom genusforskningen finn's det olika könsperspektiv samt olika metoder för att lyfta fram könet. Det finn's också olika läger när det gäller könet's påverkan på vårt sätt att leda. Om det influerar, eller bestämmer vårt agerande som ledare, eller om det inte har någon som helst betydande påverkan. I den traditionella forskningen ge's ofta en bild av manliga ledare. Vi anser att denna mansdominerade bild bör komplettera's med en framställning och bild av kvinnliga ledare.

Prestationsmätning används för att mäta anställdas prestationer och ett sätt att utvärdera dessa är genom att använda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan användas för att påverka ett beteende och framförallt för att påverka en individs arbetsinsats. När feedback ska förmedlas är det viktigt att återkoppling är anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli så effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som något positivt för att förstå hur dennes handlingar påverkar både sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika professioner kan variera på grund av att olika professioner också utvärderas på olika sätt.

I ett alltmer varierat samhälle ökar behovet hos individer av att identifiera sig inom alla samhällsnivåer. Arbetsgivarens ansvar, som regleras via lagstiftningen med diskriminerings- och jämställdhetslagen, saknar tydliga ramar och verktyg för att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Solna stad ingick i ett EU-projekt för att medvetandegöra fördomar inför processer som rekrytering, rehabilitering och lönesättning. Studien tar del av chefernas upplevelse av satsningen samt vilka möjligheter och svårigheter de upplevde med mångfald i organisationen. Detta har undersökts kvalitativt och explorativt i form av åtta intervjuer med chefer som har personalansvar och som sedan analyserats tematiskt.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, både som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete är väl använt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret är mer diffust. Syftet med studien är mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebär att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstå vad det innebär i praktiken.En enkät har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgångspunkt ifrån den teoretiska referensram som vi använt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vår egen modell, vilken vi sammanställt utifrån den litteratur vi tagit del av.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen på kvinnliga chefer och frågeställningarna berörde vilka egenskaper kvinnor och män tillskrev sig, om en önskvärd chef tillskrevs feminina eller maskulina egenskaper samt även könsskillnader angående balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvämlighetsurval gjordes på ett privat företag (n=82) och instrument som användes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (?=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu & Ekehammar, 1999) (?=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angående femininitet (p=0,001) men inte gällande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina egenskaper var önskvärda hos en chef dock skattades maskulina egenskaper något högre än feminina egenskaper.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan prokrastinering och anställnings- och arbetsrelaterade faktorer, samt mellan prokrastinering, målmedvetenhet; och neuroticism. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Enkäten bestod av frågor från General Procrastination Scale, International Personality Item Pool, samt delar ur en medarbetarundersökning från Karolinska Institutet. Studiens huvudresultat visade att män prokrastinerade mer än kvinnor och medarbetare prokrastinerade i högre utsträckning än chefer. Högre ålder hade ett samband med lägre grad av prokrastinering.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett motivationsperspektiv studera hur monetära ersättningssystem utformas inom bank- och försäkringsbranschen. Vi belyser denna fråga med hjälp av fallstudier på Swedbank respektive Länsförsäkringar.I vår studie har vi utgått från ett flertal kriterier som återfinns i litteraturen för vad som kan anses vara ett väl fungerande monetärt ersättningssystem och huruvida systemet motiverar medarbetarna. För att kunna besvara dels frågan hur det nuvarande ersättningssystemet är utformat, dels frågan hur de anställdas åsikter ser ut genomförde vi intervjuer med chefer samt en enkätundersökning bland de anställda på respektive fallföretag.Resultaten från fallföretagen skiljde sig på flera punkter, enligt oss, mycket beroende på att Länsförsäkringar använder sig av ett nyare provisionsbaserat ersättningssystem medan Swedbank har ett mer traditionellt ersättningssystem baserat på fast lön. Vad som däremot överensstämde på de båda företagen i studien, med få undantag, var de anställdas åsikter om litteraturens krav på hur ett ersättningssystem ska vara utformat för att man som anställd ska bli motiverad att öka sin arbetsprestation..

Syftet med uppsatsen är att generellt beskriva och förklara hur kopplingen mellan intentionen med samt uppföljningen av kompetensutveckling förhåller sig i det studerade kunskapsintensiva företaget. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på en kvantitativ del och en kvalitativ. Den kvantitativa består av en enkätundersökning genomförd på fallföretagets anställda och den kvalitativa delen grundar sig på fem intervjuer med chefer på olika nivåer inom företaget. Arbetssättet har präglats av både en induktiv och en deduktiv ansats. Syftet med kompetensutvecklingen i fallföretaget identifierade vi som präglat av kortsiktigt tänkande, snarare än en klar strategisk koppling.

Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar är motiverande för medarbetare samt vilka belöningar är motiverande på kort och långt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhåller sig till belöningssystem Metod: Jag har använt kvantitativ metod bestående av enkäter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjälp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och chefer, att få ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att få feedback och beröm samt att få högre lön är de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter är mest motiverande på långt sikt medan de övriga nämnda belöningarna är mest motiverande både på kort och långt sikt. Anställda upplever en skillnad hos de båda belöningssystemen, monetärt anses vara orättvist medan icke monetärt anses vara rättvist.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur Generation Y:s attityd och värderingar förhåller sig mot det ledarskap som bör tillämpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, således har studien baserats på det empiriska material som insamlats från de fyra individuella intervjuerna och vår fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska såväl som det teoretiska materialet har sammanställts i sitt respektive kapitel och därefter analyserats med utgångspunkt ur våra frågeställningar. Slutsatser: De senaste åren har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y ställt sig ovilliga till att acceptera chefsrollen. Vårt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera chefsrollen. Det är dock med krav på kontinuerlig feedback, coachning och möjligheten till att arbeta fritt och kreativt som gör att dessa individer är benägna att acceptera chefsrollen i företagen..