Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser av att utföra uppsägningar i samband med arbetsbrist samt undersöka om chefer erhållit någon form av stöd i uppsägningsprocessen. Deltagare i studien var chefer (n=6) med erfarenhet av uppsägningsprocessen. För att få svar på studiens frågeställning intervjuades cheferna utifrån en förbestämd intervjuguide. Merparten av informanterna upplevde uppsägningsprocessen som den tyngsta delen inom chefsarbetet, ett fåtal av cheferna ansåg dock uppsägningsprocessen som en förändring som kan leda till förbättring för enskilda individer.Merparten av informanterna ansåg det även viktigt att de hade tillgång till någon form av stöd. Chefers förmåga att agera professionellt samt tillgången till rätt stöd vid uppsägningsprocessen tycks påverka hur chefen upplever att ge ett uppsägningsbesked till en anställd..

Abstrakt Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsättningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsställelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstå och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen är en kvalitativ ansats där empirin består av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. Sammanställandet av undersökningen har visat på bland annat att medarbetare och chefer såg olika på vad som hör till en chefs uppgifter.

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmäklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess påverkan för arbetsprestationen. Jag har använt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. Några av de slutsatser som framkommit är bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende på individ och därmed fastighetsmäklare. Nöjda kunder, trivsel på arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mäklarna. Cheferna bör skapa en bättre dialog med mäklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram.

Under 1990-talet förändrades synen på personalarbetet och det blev allt viktigare att HR-funktionen tog en annan roll för att kunna mäta sig i de krav som ställdes från omvärlden. Förändringen syftade till att arbetet skulle bli mer effektivt inriktat mot att gå från rollen som stödfunktion till att vara med och utveckla affärsstrategier som skapade värde för viktiga aktörer. Trots att studier visar på hur HR-medarbetare har förändrat sitt arbete med att vara mer strategiskt och värdeskapande så finns det mindre forskning som studerar värdeskapande HR utifrån professionalisering. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och analysera hur HR-chefer beskriver att de arbetar med värdeskapande HR och på vilket sätt detta kan ses bidra till en ökad professionalisering, i termer av ökad status för yrkesgruppen som sådan. För att besvara detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med HR-chefer inom sju separata organisationer och empirisk data är analyserat mot en bakgrund av professions- och professionaliseringsteori samt teorin om värdeskapande HR.

I Tanums kommun har majoriteten av kommunens chefer genomgått ett ledarutvecklingsprogram, kallat ?Träningsläger för ledare. Utvecklingsprogram för verksamma chefer?.  Syftet med föreliggande studie var att utvärdera deltagarnas upplevelse av resultat och effekt (för individ och organisation) av genomfört program, samt undersöka om det föreligger samband mellan upplevda utbildningseffekter, emotionell och själslig intelligens samt självkänsla. Studien omfattade 23 deltagare, vilka samtliga genomgått ledarutvecklingsprogrammet.

Ledarskapsbeteenden i form av monitorering och återkoppling har i forskning kunnat påvisa en ökning av medarbetarnas motivation och effektivitet. Det saknas i nuläget lättillgängliga metoder att mäta och studera denna typ av ledarskapsbeteenden. Ett sätt att öka medarbetarnas motivation och effektivisera ledarskap är via beteendepsykologi. I denna uppsats utvecklades situationer och svarsalternativ till ett situationsbaserat bedömningstest i grupper av verksamma chefer. Därefter besvarades det utvecklade instrumentet av 66 chefer och en psykometrisk prövning genomfördes.

SammanfattningUppsatsens titel: Motstånd eller icke motstånd ? Chefers uppfattning om motstånd som företeelseUppsatsnivå: Kandidatuppsats - LedarskapFörfattare: Anna Borrbring och Joel HvassHandledare: Anders BillströmNyckelord: Motstånd, förändring, motstånd till förändringar, chefers uppfattning, positivt perspektiv Problemformulering: Vilken uppfattning har chefer i Halländska företag om motstånd vid förändringar?Syfte: Genom att intervjua ett antal chefer skapa en djupare förståelse kring hur dessa uppfattar ämnet motstånd ur en chefs perspektiv. Då vi upplever att de flesta teorier idag behandlar ämnet med viss negativitet så syftar vår undersökning till att istället behandla dess eventuella positiva sidor. Finns det en positiv uppfattning om motstånd hos dagens chefer? Vi vill alltså skapa förståelse och eftertanke för att ämnet motstånd kan ses ur ett positivt perspektiv.

Den här kvalitativa studiens syfte var att ur ett ledarskapsperspektiv undersöka vad chefer upplevde som signifikanta utmaningar i att leda en arbetsgrupp utifrån de fem arbetskaraktäristika dimensionerna; uppgiftsidentitet, uppgiftsbetydelse, variation i färdigheter, autonomi och feedback. För att uppnå studiens syfte valdes att göra djupgående, semistrukturerade intervjuer med fyra chefer ifrån fyra olika verksamheter med varierande erfarenhet av ledarskap. Intervjuerna genomfördes vid personliga intervjuer med stöd av en intervjumall men också med utrymme för lämpliga följdfrågor för så uttömmande svar som möjligt. Resultatet av studien visade på att utmaningar återfanns i att arbetsgruppens autonomi tillsammans med variation i färdigheter begränsades av arbetsbeskrivning. Utmaningar upplevdes också kring att få de anställda att förstå hela bilden samt i anställdas sätt att nyttja eller utnyttja autonomi och hantera feedback i de fall de erbjöds.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress och då främst vilka faktorer det är som orsakar stress. Syftet med uppsatsen är att: undersöka vilka stressfaktorer som chefer inom en kommun utsätts för. För att finna stressfaktorerna så valde vi att göra en kvalitativ undersökning där vi valde ut 20 stycken chefer inom den aktuella kommunen. Vi har funnit stöd för vårt syfte i olika teoretiska begrepp runt stress. Vi har använt oss av teorier av stressforskare som Lennart Levi och Hans Selye för denna studie.

SammanfattningUppsatsens titel: Att byta företagskultur ? En studie av nyanställda cheferUppsatsnivå: Kandidatuppsats - LedarskapFörfattare: Henrik Preifors och Christoffer StigsonHandledare: Anders BillströmNyckelord: Företagskultur, kulturbyte, chef, kulturpåverkan, kulturtypProblemformulering: Hur anser en nyanställd chef att han/hon påverkats vid byte av företag, avseende företagskulturen?Syfte: Att undersöka hur en nyanställd chef påverkas av kulturen i en ny organisation, samt att undersöka eventuella komplikationer som kan uppstå vid övergången från en tidigare företagskultur. Teoretisk referensram: Vi har utgått från Harrisons (1972) definitioner av olika typer av företagskultur. Vi beskriver även Scheins (2004) definition av företagskultur och hans krav på att dela upp kulturen i olika nivåer för att kunna mäta den.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla djupgående information till studien. Resultat: I vår undersökning har vi kommit fram till att det finns problematiska ting som kan uppkomma när en chef går från ett en företagskultur till en annan.

 Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .

Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna.

Syftet med undersökningen var att ta reda på anställdas uppfattning om vilka krav som ska ställas på chefer i allmänhet samt hur väl deras egen chef lever upp till dessa krav. En enkätundersökning genomfördes på ett stort internationellt företag med huvudkontor i nordöstra Skåne. Urvalet bestod av 60 fabriksanställda och enkäten undersökte deras närmsta operativa chef. Enkäten bestod av olika påståenden som delats upp i psykiska krav och fysiska krav. Exempel från enkäten är ?Din chef visar förtroende för Er som personal i Ert arbete? och ?Det är viktigt att chefen alltid är fysiskt närvarande på arbetsplatsen?.

Vår slutsats är att det finns en relation mellan ledarskap och hälsa men att gå så långt som att påstå att det finns något som kan kallas för "det hälsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. Vår analys visar på vikten av att skapa förutsättningar för ett psykiskt välmående i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hälsa förknippas med ett gott arbetsklimat och ett gott arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förväntningar som medlemmarna inom organisationen har på varandra, både chefer och medarbetare, överensstämmer. Om ledarskapet är auktoritärt eller mer coachande är egentligen inte av betydelse så länge medarbetare och chefer är överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta är kommunikation ett viktigt verktyg.