Detta är en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus på gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen är indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsområden; hur gruppen anställda på Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen är strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som används. Genomförande delen beskriver olika åtgärder för dessa verksamhetsområden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka åtgärder som införts samt vilka som planerade att genomföras.

Detta arbete berör hur företag har arbetat med att anpassa sina verksamheter till att klara millenniumskiftet utan att problem uppstår. Jag har genomfört undersökningen genom att intervjua fem respondenter från företag som jag anser vara intressanta i sammanhanget.Jag har i undersökningen fokuserat på hur företagen har upprättat sina projektplaner för projekten av det här slaget. Som utgångspunkt för det här har jag använt mig utav ett förslag till projektplan som 2000-delegationen har tagit fram och som innefattar åtta olika faser som de anser vara värdefulla vid ett sådant här projekt.De slutsatser som jag har kommit fram till är att de medverkande företagen i undersökningen har använt sig av väl fungerande projektplaner, även om dessa inte är lika omfattande och kompletta som 2000-delegationens förslag. Min bedömning är att företagen generellt sett ligger bra till tidsmässigt och jag anser att de har goda förutsättningar för att klara millenniumskiftets komplikationer..

Bakgrund: Att arbeta i projekt skiljer sig till stor del gentemot den ?normala? organisationsformen. Projekt är temporära och kommer att upplösas efter projektets genomförande. Det finns en uppsjö av litteratur som tar upp projekt som arbetsform, däremot tas sällan teamet upp som en del av projektet. Det är därför viktigt att se på faktorer inom teamet som kan påverka teamets effektivitet och därmed även projektets effektivitet.

Denna studie avsåg att behandla ekonomistyrning av långa projekt med fokus på de utmaningar som finns. Undersökningen avgränsades till att enbart titta på de formella styrmedlen, såsom budgetering, kalkylering och så vidare. Att jag valde att studera ekonomistyrningen av just långa projekt beror på att jag tror att det kan finnas en utmaning kring just detta att de sträcker sig över lång tid, i detta fall flera år. Studien genomfördes utefter en kvalitativ fallstudiemetod och avsikten var att titta på ett särskilt projektbaserat företag och dess ekonomistyrning kring vindkraftprojekt. Företaget jag valt att göra min fallstudie på är Rabbalshede Kraft.

RISKfree ? ett system för riskhantering inom programvaruprojektI dagens IT-centrerade värld sker utvecklingen av hårdvara och programvara i en rasande takt. Om ett företag skall ha möjlighet att vara konkurrenskraftigt i denna utvecklingstakt, krävs det snabba och effektiva metoder i utvecklingsprocessen. Dessa krav från omvärlden på nya och mer komplexa produkter och tjänster innebär ofta nya och större risker för ett utvecklingsprojekt; både ekonomiska som tidsmässiga.Analyser av programvaruprojekt som har misslyckats visar att många av deras problem och risker kunde ha undvikits eller åtminstone drastiskt reducerats med hjälp av riskhantering. Oftast är det en optimistisk entusiasm över projektet som överskuggar viktiga varningssignaler om risker och problem enligt B.W.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling.

Detta arbete har utförts på Skellefteå Kommuns fastighetsavdelning under hösten 2012 och även under början på 2013. Fastighetsavdelningen är ansvariga för bl.a. driften hos Skellefteå Kommuns byggnader och därmed också ansvariga för att minska energianvändningen hos dessa. Till år 2016 har Skellefteå Kommun som mål att åstadkomma en energieffektivisering på 20 % jämfört med utgångsåret 2009. Detta projekt har utförts som en del av detta energieffektiviseringsarbete. Projektet omfattar två olika mätperioder, under den andra av dessa mätperioder installerades visualiseringsskärmar hos de två berörda objekt som utvalts till detta projekt.

I robotikkursen Autonoma Mekatroniska System på Halmstad Högskola finns ett problem som kan uppstå vid bygget av deras hjulförsedda mobila robotar. Studenter har en tendens att bygga roboten så att den körs med maximal effekt från start till inbromsning. Detta medför att vid test av deras robotar så slits motorerna ut fortare vilket ger en onödig kostnad. För att minska på kostnaden är målet med detta projekt att bygga och reglera en sådan robot med hjälp av en banplanerare. Banplaneraren skapar mjuka övergångar vid start och inbromsning av roboten vilket gör att motorerna inte slits ut lika fort.I detta projekt ska vi utveckla en robot som kan användas som ett pedagogiskt undervisningsmaterial.

På Trafikverkets centrala funktion IT används Team Foundation Server 2010 för projekthantering. Utifrån detta system det är det möjligt att få fram mätetal som visar information om olika projekt. I denna fallstudie undersöks, med hjälp av intervjuer, vilka av dessa mätetal som kan användas för att visa en relevant bild av kvaliteten på ett systemutvecklingsprojekt. En modell presenteras för hur olika mätetal skulle kunna vägas samman för att fungera som en siffra på ett projekts kvalitet/hälsa. Till sist utvärderas om mätetal från TFS är tillräckliga för att ge en bra bild av kvaliteten på ett systemutvecklings-projekt.

Riskhantering är en viktig del vid projektledning. Att kunna hantera risker medför att projekt kan styras mot dess mål på ett effektivt sätt, med avseende på resurser och tid. Det här examensarbetet har skrivits hos Akademiska Hus Norr. Empirin i arbetet har samlats in genom en riskhanteringsprocess i projekt Lindellhallen. Detta har analyserats och ett förslag till rutiner utformats.

En stor del av mjukvaruutveckling sker idag i projektform och projektledaren spelar en viktig roll i ett projekt. Projektledaren har det största ansvaret för projektet och leder sitt utvecklingsteam mot målet för projektet. Inom området för mjukvaruutveckling har olika utvecklingsmetoder skapats för att hantera projekt och projektledning. Inom området skiljer man generellt mellan traditionella och agila utvecklingsmetoder. De agila utvecklingsmetoderna introducerades för att eliminera brister hos de traditionella utvecklingsmetoderna.

I takt med att allt större krav ställs på låg energiförbrukning hos byggnader, ökar även vikten av en lufttät konstruktion. I samband med detta ökar även behovet att hitta nya arbetsmetoder som tidseffektiviserar arbetet men samtidigt genererar lufttäta konstruktioner som klarar eventuella täthetskrav.Detta projekt har utförts tillsammans med PEAB på en av deras arbetsplatser i Grebbestad där det för tillfället byggs bostads- och hyresrätter med passivhusteknik. Den fönstermonteringsteknik som har använts i Grebbestad är mycket tidskrävande och intresse över nya enklare montagemetoder har funnits.Syftet med detta projekt är att undersöka om det finns arbetsmetoder för fönstermontering som är tidseffektivare än den metod som används i Grebbestad men som samtidigt ger lågt luftläckage. Projektet har genomförts genom montering av fönster med olika montagemetoder. Provmonteringarna av fönstren har skett i ett tillfälligt provrum och har utförts av en rutinerad snickare för att få ett tidsperspektiv på arbetet och där varje fönstermontering har provtryckts för att veta hur lufttät respektive metod är.

SammandragDenna studie tar upp problematiken vid införande av administrativa stödprojekt vid Uppsala universitet, främst hur motstånd till förändring kan motverkas. Problemet definieras genom frågan: Hur kan Uppsala universitet effektivisera implementeringen av administrativa stödprojekt? Syftet med denna studie är att lyfta fram kritiska framgångsfaktorer vid genomförandet av projekt. Färdigimplementerade administrativa stödprojekt studerades genom personliga intervjuer med projektansvariga och administratörer på institutioner. Upptäckterna analyserades med hjälp av en processorienterad teori baserad på Demingcykeln.

Studien undersöker möjligheten för tidseffektivisering av materialleveranser med hjälp av RFID, radiofrekvensidentifikation. RFID är en trådlös teknik som används för att identifiera föremål.För att ta reda på vilka problem som uppkommer på dagens byggarbetsplatser genomfördes intervjuer på fyra olika projekt där Skanska Sverige AB är entreprenör. Genom sammanställning av intervjuerna gjordes en kartläggning av materialflöden och materialhantering på samtliga projekt. Dessa problem diskuterades därefter med en sakkunnig inom RFID och resultatet visar förslag på hur RFID kan användas för att uppnå en effektivare materialhantering.Huvudförslaget som analysen redovisar är tidseffektivisering av mottagandekontroller vid materialleveranser. Genom att använda RFID finns möjlighet att automatisera mottagningskontroller.

Studien analyserar ett samarbete där frågan om kulturmiljöers värde behandlas och där olika aktörer är involverade. Den teoretiska utgångspunkten är att det kan uppstå konflikter mellan samhällsutveckling och vård av kulturmiljö samt att dessa kan synliggöras med hjälp av en aktörsanalys. För att undersöka detta närmare genomförs en kvalitativ studie med en fallstudie som innefattar projekt Citybanan och en av de kulturmiljöer som påverkas av bygget, Gustaf Vasa kyrka. Genom att intervjua personer från de aktörer som har en koppling till fallstudien, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Stockholms stadsmuseum, Svenska kyrkan och Trafikverket, erhålls åsikter och uppfattningar angående kulturmiljöns värde. Studien visar att det finns konflikter, men inte i samma utsträckning som tidigare forskning indikerar samt att aktörerna tillskriver Gustaf Vasa kyrka olika värden..