Bakgrund: Begreppet Supply Chain management uppkom för att bättre kunna svara mot kundernas krav, på den föränderliga världsmarknaden. Konceptet förutsätter ett nära samarbete mellan företagen som ingår i en värdekedja, vilket gör att beroendet mellan medlemmarna ökar och relationerna blir allt viktigare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att klarlägga makt- beroendesituationen mellan företag i en Supply Chain och därefter utreda hur dessa förhållanden påverkar relationerna mellan företagen. Genomförande: Datainsamling har skett genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med anställda på Volvo Global Trucks samt fyra av deras leverantörer. Resultat: Makt används i Supply Chain relationer, men relationer av skiftande karaktär uppvisar skillnader i hur makt- och beroendeförhållandena ser ut.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska färdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes på 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick någon form av fotbollslinje på respektive skola. Informanterna fick fylla i två stycken frågeformulär, Multidimensional Perfectionism Scale som mäter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mäter idrottspsykologiska färdigheter. Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW där korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska färdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska färdigheterna. .

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utsläppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenärer, i syfte att hantera dessa utsläpp. Vårt syfte är att analysera flygresenärers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöområdet mellan flygbolag och flygresenärer. Uppsatsen baseras på en enkätundersäkning bland 300 flygresenärer och på tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrån teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

Denna studie ämnade studera sambandet mellan självinsikt, attributioner och relationskvalité. Tidigare studier har visat att det finns ett tydligt samband mellan attributioner och relationskvalité. Vårt syfte var att expandera och replikera detta fynd och placera in det i ett större sammanhang, kultur-relationskedjan, där även självinsikt och kultur ingår. Femtiosex personer (28 par), majoriteten studenter, deltog i studien som utfördes individuellt i enkätform. Resultatet visade på en replikering av tidigare fynd i sambandet mellan attributioner och relationskvalité (r(56)=-0,320, p < 0,05).

Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohälsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrånvaro samt mellan graden av sysselsättning och den stressrelaterade ohälsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmåga att hantera dem och uppstår av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrån kollegor är en av de viktigaste resurserna för att hantera stress på arbetsplatsen. Syftet med kandidatuppsatsen är att förstå vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nätverk av verksamhetsansvariga för deras förmåga att hantera stress.För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehållsanalys och tolkas.Studiens huvudresultat tyder på att relationerna inom nätverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstår samt påverkar hur de verksamhetsansvarigas förmåga att hantera stress..

Huvudsyfte med studien var att se om det finns någon skillnad mellan könen avseende stress och copingstrategier. Även samband mellan coping och upplevd stress undersöktes. Försökspersonerna utgjordes av 13 män och 28 kvinnor. Den metod som använts för undersökningen var kvantitativ då syftet var att jämföra svaren inom urvalsgruppen med varandra. Dataanalys gjordes med t-test för oberoende grupper och med partiellkorrelation.

BakgrundEn stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar.SyfteVårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot.GenomförandeTidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in.

En bra relation mellan banken och dess företagskunder är en central fråga för banken. Då de största kunderna för en bank ofta är företag är relationen mellan banken och företagskunderna högt prioriterade. På en fri konkurrensmarknad där bankerna tävlar om att få de mest lönsamma företagskunderna blir det därför oerhört betydelsefullt att upprätthålla och skapa relationer som både banken och företagen kan dra nytta av..

SammandragC-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ?Regionkommunernas storlek ? en balansakt mellan demokrati och effektivitet?. Handledare: Erik Amnå.Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ?Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?? För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ?Hur anses regionstorleken påverka demokratin??, ?Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?? samt ?Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén??.Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande.

Det ansågs intressant att se om det förelåg någon skillnad vad gällande motivation mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning, då arbetslöshet bland annat kan påverka en individs motivation, självkänsla och identitet. Studien genomfördes som en enkätundersökning med frågor som avsåg att mäta människors känslighet för belöning och deras känslighet för bestraffning (BIS/BAS-skalan, se Carver & White, 1994). Enkäten delades ut på en arbetsförmedling och en arbetsmarknadsenhet för att nå personer utan arbete. Dessa personer matchades sedan mot individer med en tillsvidareanställning. Resultatet visade på att det fanns en skillnad mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning gällande känslighet för belönande händelser och positiva reaktioner.

I denna uppsats har arbetslöshetens effekter på individens psykiska välbefinnande, könsaspekter gällande det psykiska välbefinnandet samt även attityder gentemot arbetslösa undersökts. En enkätundersökning genomfördes för att jämföra det psykiska välbefinnandet mellan arbetslösa och personer som har arbete. Enkäten innehöll förutom frågor om psykiskt välbefinnande även frågor om attityd gentemot arbetslösa. Enkäterna distribuerades till arbetslösa och arbetande via arbetsförmedlingar och olika företag. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i psykiskt välbefinnande mellan arbetslösa och de som har arbete.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten.

Frisörelever har svårt att klara frisörbranschens gesällprov och antalet utdelade gesällbrev blir färre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen. Syftet med studien var att ta reda på hur samarbetet mellan skola, handledare på arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbättra samarbete, kommunikation och information. Metoden som användes för att hämta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar från Svenska Frisörföretagarna och enkäter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare åt elever under deras utbildning. Resultatet visade på brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbättras och utvecklas till det bättre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillräckligt tillfredställande. Det fanns ett behov och vilja av att förbättra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbättra det.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..