I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Granbarkborren, Ips typographus, Àr den mest destruktiva skadeinsekten för svensk barrskog och orsakar Ärligen stora ekonomiska förluster för landets skogsÀgare. Granbarkborren kan endast föröka sig i döda trÀd. För att döda ett stÄende friskt trÀd kan de med feromoner signalera till andra granbarkborrar att tillsammans inleda en massattack. Granbarkborren Àr Àven beroende av blÄnadssvampar för att kunna slÄ ut friska trÀd. Med dessa blÄnadssvampar kombinerat med en massattack kan granbarkborren döda trÀdet inom nÄgra veckor.

Mastocytom Àr den vanligaste typen av kutana tumörer som ses hos hundar, och utgör 7-21 % av hundens alla hudtumörer. Majoriteten av alla mastocytom hos hundar uppstÄr i dermis eller i subkutan vÀvnad. Etiologin bakom uppkomsten av kutana mastocytom hos hundar Àr fortfarande inte helt klarlagd, och den Àr förmodligen multifaktoriell. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att diskutera olika mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av kutana mastocytom hos hund. Studien tar Àven upp frÄgan om det finns en genetisk predisponering hos vissa hundraser. Mastceller hÀrstammar frÄn hematopoetiska stamceller.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Arbetslösa ungdomar Àr ett problem i dagens samhÀlle och kunskaperna om de projekt som finns om ungdomsprojektens innehÄll, vilka deltagarna Àr, vilka resultat som uppnÄs och hur de uppnÄs Àr liten. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett ungdomsprojekt kan pÄverkar en individ och se vad olika insatser kan ge för effekter och hur denna effekt uppstÄr hos individen. Syftet besvarades genom att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar:? Vad anser de intervjuade före detta deltagare i Green Team varit betydande insatser?? Vilka effekter har dessa insatser haft pÄ deltagarna?? Hur kan det förklaras att insatserna gett de effekter som uppstÄtt? Kvalitativa intervjuer valdes som metod för att svara pÄ frÄgestÀllningarna dÄ det krÀvdes för att fÄ informantens egen upplevelse av sin situation innan, under och efter Green Team. TvÄ före detta deltagare i projektet Green Team intervjuades.

Genom en studie pÄ Elfversons & Co AB tar det hÀr examensarbetet upp hur och varför klingslag uppstÄr pÄ deras trÀkorkar. Undersökningen har gjorts med en höghastighetskamera för att sakta ner hela förloppet sÄ att det mÀnskliga ögat kan se vad det Àr som egentligen hÀnder i och med att maskinen producerar ca 1 kork per sekund.Maskinerna som anvÀnds för att producera korkarna Àr specialdesignade och unika. Företaget har tillverkat trÀkorkar sedan 1949. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur och varför klingslagen uppstÄr och sedan ge företaget en bÀttre förstÄelse för processen. Författarna till detta examensarbete Àr Arsim Hasani och Adi Trokic..

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

En experimentell ansats till att jÀmföra animeringar för webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dÀr information angÄende HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som stÄr i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhÀver CSS styrka i lÀgre prestandakrav Àn jQuery som istÀllet styrks av sin kompatibilitet..

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

För fjÀrrvÀrmebolag Àr det oerhört viktigt att den vÀrme de producerar utnyttjas sÄ effektivt som möjligt av deras kunder. Det finns dock en mÀngd problem med kundernas undercentraler som skapar hinder för detta mÄl. Undercentralerna tenderar att skicka en viss mÀngd okylt vatten tillbaka till fjÀrrvÀrmeverket. Förutom undercentraler Àr rundgÄngar och avtappningsventiler problemomrÄden i fjÀrrvÀrmenÀt. BollnÀs Energi AB vill se över hur fjÀrrvÀrmenÀtet och produktionsanlÀggningen i BollnÀs skulle pÄverkas ekonomiskt och miljömÀssigt om returtemperaturen sjönk. Det som i första hand behandlas i rapporten Àr rökgaskondensering. Rökgaskondensering Àr nÀr den energimÀngd som har gÄtt Ät för att bilda Änga av fukten i brÀnslet vid förbrÀnningen Äterigen blir till vÀtska.

Denna studie behandlar bolags informationssignaler före, i samband med och efter förvÀrv. Med utgÄngspunkt i agent- och signalteorin har informationssignaler som skickats identifierats, dÀr en kvalitativ ansats med tillhörande diskurs- och etnografisk innehÄllsanalys har anvÀnts för att kartlÀgga informationssignalerande mekanismer samt generera en modell för analys av informationssignaler i samband med förvÀrv. Studien uppvisar resultat om varför informationssignaler sÀnds i samband med förvÀrv, dÀr bolag generellt efterstrÀvar att minska informationsasymmetri gentemot sina intressenter, legitimera beslut samt nyttja informationsövertag för att skapa personliga fördelar. Studien bidrar till omrÄdet för informationssignalering, dÀr utfall av förvÀrv pÄverkar omfattningen och innehÄllet som informationssignaler uppvisar..