Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förändring går till. Accep-tans beskrivs av två relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjärtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. Frågeställningarna är: Hur kan förändringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjälp av begreppet acceptans? Har patienterna nått en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnått och hur hänger det samman med förändring? Framträder acceptans i intervjuer-na på ett sådant sätt så att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats där intervjuer med sex vuxna som genomgått långtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys.

Germund Hesslows simuleringshypotes består av tre olika komponenter. För att modellera den första av dessa komponenter som postulerar en Mekanism för intern perceptionssimulering, har det tidigare utförts ett antal experimentella undersökningar. En simulerad Kheperarobot har i dessa tidigare experiment med viss framgång styrts med hjälp av ett artificiellt neuronnät. Detta skedde genom att roboten utifrån den miljö i vilken den befann sig predicerade nästkommande sensortillstånd via neuronnätet. Sensorerna stängdes därefter av och de predicerade värdena återkopplades in i nätverket som indata.

1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVåra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?3.

Belöningar till företagsledare har i massmedia varit ett debatterat ämne, de senaste 10 åren har det skett en ökning av tillämpningen av rörliga ersättningar. Belöningssystem används som en Mekanism i företagsstyrning för att ägarna skall motivera de anställda att agera i enlighet med ägarnas intressen. Ett belöningssystem kan ha flera funktioner, en är att fungera som incitament med syftet att få en individ att agera framåt. Belöningssystem kan även användas i motivationssyfte för att uppnå att en individ skall förvärva ett av principalen önskvärt beteende. Vårt syfte med uppsatsen har varit att studera komposition av belöningssystem i aktiebolag i Sverige och se på hur specifika faktorer påverkar utformningen av belöningssystem.

Syftet med examensarbetet har varit den fortsatta utvecklingen mot en tvåtakts motkolvsmotorsom fungerar med hjälp av HCCI-förbränning. Arbetet har haft två övergripande mål. Det förstahar varit att ta fram en stabil testplatform för motortester genom att förbereda en motorprovcellhos avdelningen för förbränningsmotorteknik på KTH. Det andra delmålet har varit att utnyttjadenna testplatform för att utveckla en repeterbar, pålitlig och jämn tvåtaktsförbränning och sedantesta användandet av HCCI-drift.HCCI-förbränning är fördelaktigt då verkningsgraden är högre än för en ottomotor och utsläppenminskas i jämförelse med en diesel-motor. Nackdelen med användandet av HCCI är attprocessen är svårstyrd.

Kostnaderna för den arbetsrelaterade ohälsan i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall är stora. De arbetsorganisatoriska faktorer som har störst betydelse för ohälsan är arbetsmiljön och ledarskapet. Ledningen är den faktor som i sin tur har möjlighet till påverkan på arbetsmiljöns utformning. Detta betyder att ledaren är den faktor som har störst möjlighet att påverka medarbetarens hälsa. Enligt vissa teorier kan ledarskapsbeteendet direkt kopplas till medarbetarnas hälsa.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus på den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka präglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremål för hedersrelaterat våld och således har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning används medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvåldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet på att de unga kvinnorna porträtterar kollektivet som en Mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. Rädslan för att uppfattas som oppositionell delas av många i kollektivet, däribland de som utfärdat hedersvåldshandlingar mot respondenterna och således tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemärkelsen att de förtryckande och hedersvåldshandlande individerna även de är förtryckta.

Den antimikrobiella peptiden LL-37 finns uttryckt i alla kroppens slemhinnor och lagras i stora mängder i sekundära granula hos neutrofiler och monocyter. Förutom dess antimikrobiella effekt uppvisar LL-37 pro- alternativt anti-apoptotisk effekt på eukaryota celler beroende på celltyp. I denna studie visar vi för första gången den pro-apoptotiska effekten av LL-37 på den humana osteoblastcellinjen MG63. Vid stimulering med 4?M iakttogs en reduktion av cellantalet med 40% och en utbredd celldöd kunde fastställas genom Trypan Blue-infärgning.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.

Kovenanter ett amerikanskt fenomen som successivt har spridit sig över världen. I Sverige börjades olika typ av kovenanter användas under 1960-talet som kreditvillkor vid företagsfinansiering. Men även om kovenanter blivit ett vanligt verktyg inom den svenska kreditverksamheten sedan 1960-talet, finns det fortfarande bristande kunskaper om dess praktiska användande. Denna studies syfte är att utforska hur bankers användning av kovenanter i låneavtal påverkas av företagsspecifika, relationsspecifika, lånespecifika och andra faktorer. Studien är inriktad till att studera svenska bankernas användning av kovenanter vid företagskreditgivning och kommer därför inte att behandla privat och offentlig sektor.  Studiens ansats är abduktiv, som möjliggör en växling mellan teori och empiri.

I denna studie har vi kritiskt granskat artiklar skrivna i Göteborgs-Postens om Angered. Syftet har varit att granska hur Angered konstrueras som ort och hur de boende i Angered konstrueras genom innehåll i, och utformning, av tidningsartiklarna. Uppsatsens huvudfråga har varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Angered ut? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även tre stycken frågeställningar använts: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Angered? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Angered? Vilket ordval används i rapporteringen av Angered? Materialet som undersökningen baseras på är 30 artiklar om Angered, publicerade under januari 2006-maj 2013. Teorier som används i studien är en textanalys inspirerad av diskursteorin samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Antibiotikaresistens är idag ett viktigt globalt folkhälsoproblem. Ifall vi förlorar antibiotika som skydd mot bakteriella infektioner kommer det att påverka både samhälle och individ i form av ökade samhällskostnader och för individen en ökad morbiditet och mortalitet. Den viktigaste orsaken till uppkomst och spridning av resistens är användning, däribland felaktig användning, av antibiotika vilket selekterar för resistensutveckling. En annan faktor som bidrar till en ökad resistensutveckling är att samma typer av antibiotika används inom flera sektorer: inom human- och veterinärmedicin såväl som inom djuruppfödning och jordbruk. Resistens inom en sektor kan spridas vidare till en annan, till exempel kan resistenta bakterier spridas från djur till människa genom direkt eller indirekt kontakt.

Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) utveckling har medfört nya sätt att organisera och genomföra arbete. Kommunikation och i slutändan dess innebörd information har förlängts i form av både tid och rum, då människan inte i samma utsträckning är beroende av en specifik tid och plats för att kommunicera med andra. Att organisera innebär i stora drag att dela upp ett övergripande mål i mindre delar (aktiviteter) samt fördela arbetet (vem gör vad och i vissa fall även hur). Att koordinera innebär att hantera beroenden mellan aktiviteter, som organisationeringen skapar. I och med att tekniken bidrar med nya sätt att kommunicera och organisera förändras även möjligheterna till att koordinera, dock är det problematiskt att veta hur tekniken bör användas för att på bästa sätt stödja detta, alltså vilken roll IKT bör ha i koordinationen.

Säkerhetsrådet antog resolution 1325 (år 2000) för att förstärka FN:s fokus på förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhällen. Det 20:e århundradets ledord blev jämlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton år senare, den understryker fokus på kvinnans rättsliga ställning, denna gång med särskild betoning på kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrätten.

Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.