Sök:

Sökresultat:

1121 Uppsatser om Mekaniska skador - Sida 65 av 75

Utveckling av ett frågeformulär för bestämning av besvärsprevalensen av muskuloskeletala besvär hos professionella pianister : Identifiering av frisk- och riskfaktorer

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

Ståställningens påverkan på lederna i de nedre extremiteterna : en pilotstudie

Barn med en allvarlig cerebral pares (CP) diagnos har begränsad eller obefintlig förmåga att stå självständigt. Tillståndet medför även en stor risk för subluxation i höftlederna. En befintlig teori bland ortopeder och sjukgymnaster idag är att hjälpmedel för ståträning för barn med CP, såsom ståskal, med höfter i ett abducerade läge kan motverka höftledernas negativa utveckling. Hittills saknas det dock vetenskapliga bevis för denna teori.TeamOlmed Barn & Ungdom tillverkar ståskal med 30 graders abduktionsvinkel enligt teorin ovan. Men kunskaperna inom området är begränsade och företaget önskade undersöka om hypotesen stämmer och hur de biomekaniska förutsättningarna påverkas av ståskalen.Detta examensarbete fokuserar på olika ståställningar i abduktion för en frisk person och dess inverkan i de nedre extremiteterna i syfte att undersöka den befintliga teorin.

Effekten av toxiciteten hos ek för get, får och nötkreatur

Ekförgiftning orsakas av att djuren äter antingen ekollon eller eklöv. Förgiftningssymtomen och skadorna orsakas av en substans som kallas tanniner. Tanniner delas in i två huvudsakliga grupper, de kondenserade och de hydrolyserbara. Det är främst de hydrolyserbara tanninerna som är skadliga detta beror på att de lätt påverkas av de enzymatiska processerna i våmmen hos idisslare, och de produkter som bildas vid dessa processer är vattenlösliga och tar sig lätt ut i vävnaderna. De skador som främst ses vid ekförgiftning hos idisslare är ulcus i gastrointestinalkanalen, akut tubulär nekros och leverskador.

Betesgångens inverkan på mjölkkors hälsa och produktion

Att uppfylla Sveriges lag om betesgång under sommarhalvåret är inte helt lätt för alla mjölkbönder. Särskilt i de större besättningarna krävs noggrann planering inför betessäsongen, exempelvis gällande drivgångar, kotrafik och tillhandahållande av betesareal. Inte alla gårdar släpper ut sina kor, och inte alla lantbrukare tycker att kor i lösdriftsbesättningar behöver komma ut på bete. Nio av tio svenska konsumenter anser dock att kor under sommarmånaderna ska ha rätt till bete. I denna litteraturstudie undersöks betets påverkan på mjölkkor, betets fördelar samt nackdelar och hur de påverkar djurens hälsa och produktion. Tjänar bönderna då på att släppa ut sina mjölkkor på bete eller kan de lika gärna fortsätta ha kvar dem inomhus även under sommarhalvåret? Självklart finns det risker med att släppa ut korna ? risken för stångningsskador, andra traumatiska skador och övriga olyckor ökar under betesperioden.

En analysmetod för att optimera skotning mot minimerad körsträcka och minimerad påverkan på mark och vatten

Teknikutvecklingen i skogsbruket har under senare år avstannat och det finns en stor förväntan på nästa ?tekniksprång?. Samtidigt är debatten om skador på mark och vatten i skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i skogsbruket samtidigt som hänsyn tas till mark och vatten. Genom att använda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrängmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvägar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en slutavverkning utefter vart på trakten vatten potentiellt kan finnas och även vart på trakten virkesvolymen finns.

Delreparationer av våtrum ur ett hållbart perspektiv

Varje år anmäls det uppskattningsvis 80 000 vattenskador i fastigheter till en kostnad på nära fem miljarder kronor för de svenska försäkringbolagen. Folksam som är ett av de största försäkringsbolagen i Sverige står för cirka 26 % av de svenska villaförsäkringarna och beställer byggreparationer för uppskattningsvis 800 miljoner kronor årligen till dessa fastigheter. Som beställare av arbeten på 800 miljoner kronor finns det möjligheter att ställa krav på byggbranschen, vilket även görs.Det är inte bara Folksam som ställer krav, försäkringsbolagen sammarbetar ofta för att hjälpa till att effektivisera byggbranschen. I nuläget fokuserar försäkringsbolagen på hållbarhet, de sammarbetar med olika branschorganisationer för att möjliggöra delreparationer i våtutrymmen. Detta är något som tidigare inte varit möjligt då det inte funnits anvisningar till hur detta ska genomgöras och materialtillverkare har inte haft monteringsanvisningar för detta, delreparationer kan därför inte utföras på ett fack-mannamässigt sätt.

Systematiskt arbetsmiljöarbete: utvärdering av Sh bygg, sten
och anläggning AB:s arbetsmiljöarbete

Detta examensarbete beskriver en utvärdering och sammanställning av hur företaget Sh bygg, sten och anläggning AB för tillfället arbetar med arbetsmiljöarbetet. Rapporten tar även övergripande upp frågor om arbetsmiljö inom byggbranschen, vanligt förekommande olyckor och skador samt den lagstiftning som finns och reglerar arbetsmiljöarbetet. Företaget ville få reda på hur arbetsmiljöarbetet fungerade, om det fanns skillnader mellan kontoren i Uppsala och Stockholm och om de följde föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom diskussioner med bl.a. platschefer och en sammanfattning av företagets övriga delar i arbetsmiljöarbetet kunde en allmän bild av det arbetet skapas och analyseras.

Livskvalitet hos individer med multipla extremitetsskador : en tvärsnittsstudie

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgått utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. Frågeställningarna handlade om att jämföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvärden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvärvade extremitetsskador och mellan kvinnor och män. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delområde Fysisk funktion och smärta i relation till övriga delområden och övergripande domäner samt samband mellan SF-36 självskattning i relation till kön, ålder, typ av skada, ortstorlek, sysselsättningsgrad eller civilstånd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvärsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 män, förvärvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). Livskvalitetformuläret Short Form 36 (SF-36) och frågeformulär om demografisk data användes.

Borr- och arbetsmetoder vid instrumentering av fyllningsdammar

En definition av fyllningsdamm är att det är en uppbyggd konstruktion för vattenreglering. Dess huvudsakliga funktion är att dämma upp dvs. lagra vatten i den reservoar som bildas uppströms dammen. Höga säkerhetskrav ställs med hänsyn till risken för dammskador eller dammbrott samt vilka konsekvenser det kan ge på miljön, inverkan på bebyggelse och anläggningar i närområdet och längs älvdalen. Som en del i dammsäkerhetsåtgärderna finns behovet att komplettera instrumenteringen av dammarna med syfte att denna komplettering åtminstone ska nå upp till den lägsta nivå som anvisas i RIDAS.

Ansvarsfördelning i byggsektorns avtal AB 04 vid skada som träffar tredje man

Byggavtalet AB 04 återfinns inom entreprenadrättens område, ett område vars särdrag bland annat utgörs av bristen på lagregleringar. Istället bildar avtalen i den så kallade AB-familjen en systematik som fungerar såsom reglering som används och accepteras av de flesta parter på området. Ryggraden, och stommen, i denna systematik utgörs av avtalet AB 04 för generalentreprenader och delade entreprenader, och ABT 06 för totalentreprenader. De övriga avtalen (bland andra AB-U 07, ABT-U 07, ABM 07 och ABK 09) innehåller liknande typer av regler och är utformade för att fungera tillsammans i en kontraktskedja. Under entreprenadarbeten används som regel byggavtalet AB 04 mellan såväl byggherre och entreprenör, som entreprenör och dennes underentreprenörer.Ansvarsfördelningen för en skada på tredje man regleras genom 5:13 i AB 04, och skada på sådana som inte är tredje man i 5:11.

Bålstabilitet : Test och mätning av vårdbiträde

SammanfattningInom vården är det idag vanligt med bland annat ryggproblem. Risken är stor att värken blir långvarig. En Australiensk studie visade att en tredjedel av dem som hade besvär från ländryggen fortfarande hade det ett år senare.Styrkan i bålmuskulaturen är central för alla typer av rörelser som vi utför funktionellt i det dagliga livet, i arbetssituationen och på fritiden. Har man en bra styrka i magmuskulaturen och i ryggmuskulaturen förebygger man skador och överbelastningsproblem bland annat i ländryggen.Syftet med studien har varit att visa om vårdpersonal kan få minskade problem i ländryggen av att bygga upp sin bålstabilitet genom övningar som stärker m.transversus abdominis och m.multifidus. Går det att förbättra förutsättningarna för att personalen ska kunna orka jobba inom vårdyrket, som är ett mycket tungt arbete med många osymmetriska lyft.

Går det att ha en bred artrikedom i den Norrländska staden?

Att välja växtslag i Norrland måste främst grunda sig på att de ska vara klimatanpassade, vilket innebär att de måste invintra och starta deras vegetationsperiod vid rätt tidpunkt för att inte drabbas av höst- eller vårfrost. Detta krav innebär att utbudet av växtslag blir begränsat. Detta arbete har fokuserat på vilka arter och sorter som kan klara ett krävande stadsklimat med olika stressfaktorer, innebär att tillgången på växtslag blir ytterligare begränsat. Vid samtal med verksamma inom städerna längs norrlandskusten finns en vilja att öka variationen av växtligheten inom staden. Detta görs främst genom två sätt, den ena är att prova befintligt material som är klassificerade en zon lägre än vad som förekommer på platsen, det andra är att söka efter material som kommer från liknande klimat som det i norr för att vara säker på att växterna inte utsätts för några skador.

Materialhantering i tillverkningsindustrin: En fallstudie som behandlar utformning och styrning av materialhanteringssystem

Materialhantering är den del av produktionslogistiken som hanterar det interna materialflödet, vilket innefattar intern lagerhållning och transport. Målet med den interna materialhanteringen är att säkerställa tillgången av material till produktionssystemet där hanteringen ska ske utan skador på material eller personal. I ett tillverkande företag kan en betydande del av den totala produktionskostnaden härledas till den interna materialhanteringen. Enligt Lean Production ska både transport och lagerhållning betraktas som slöseri. Det är därmed viktigt att effektivisera den interna materialhanteringen samtidigt som det inte får ske på bekostnad av sämre leveransprecision till produktionssystemet eller säkerheten.

Stöd för Davanloos ?Intensiv Short-Term Dynamic Psychotherapy? (ISTDP) tillämpat på barn- och ungdomar med psykosociala problem : En litteraturstudie

När det gäller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) är evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstånd. Medan det finns få bevisvarken för eller emot tillämpningen av ISTDP på barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fått författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbättre val än att börja forska om tillämpningen av ISTDP tekniker på barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig från dem som används med vuxna. Dennalitteraturstudie är ett teoretiskt förslag för att använda ISTDP med fokus påmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. När det gäller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvändigheten att fästa blicken på andra evidensbaserade metoderockså när det gäller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP är en sådan evidensbaserad metod.

Kan barn ha uppsåt? En studie av den ersättningsrättsliga problematiken då barn begår brott

Den 1 september 2010 trädde en ny ansvarsgrund om vårdnadshavares principalansvar i kraft. Genom lagändringen har det införts en ny ansvarsgrund i SkL 3 kap. 5 § som stadgar att vårdnadshavare skall svara solidariskt för skador som barn orsakat till följd av ett brott, upp till en femtedels prisbasbelopp. Varken i lagen eller dess förarbeten uppställs någon nedre åldersgräns för detta ansvar. Konsekvensen av den valda systematiken blir att en skadelidande kan hävda att även mycket små barn gjort sig skyldiga till ett uppsåtligt eller straffrättsligt oaktsamt handlande.

<- Föregående sida 65 Nästa sida ->